18.11.1878 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 78
34de FöreläsnFöreläsningen
18 NovbrNovember

Finl.Finlands statsrätt.

Senast: uppdraget obligatoriskt, så att afsägelse blott om laga förfall eller 60 års ålder, – valdistriktets skyldighet ställa landtdagsman, hvilket framgår af att vite för försummelse, hvilket ståndet bestämma, – landtdagsman berättigad bevista landtdagen, icke hindras af annan tjenst än mililtär under krigstid, kan af ståndettillagt i marginalen – garanterad personlig frihet och skydd, såväl i utöfning som utanför,tillagt av utgivaren – slutligen rätt till underhåll, hvarom bestämmelse uppgöres före valen. Beloppet. Ståndet kan ändra, höja. Fördelningen: presterna öfverenskomma, – borgareståndet skattören, – bondst.bondeståndet – mantal.

FrånversättngFrånvaroersättnings fråga.tillagt i marginalen

Riksdagsmän ansågos ursprungl.ursprungligen ss.såsom konungens gäster. Adeln får skjuts till och från riksdagen hvilket upphörde 1640. 1500 talets slut finner man bestämningar träffade om valde riksdagsmäns underhåll. Rikdsagsbeslut. 1599 om herredagspengar för bondeståndet. För stånden ej ngtnågot allm.allmänt stadgande. –

AngdeAngående herredagspengen att allmogen skulle med sina riksdagsmän sig derom förena 1723. – Alla egare af skatte- samt innehafvare af Kronohemman betala herredagspengar 1664, förklaradt 1747, – äfven som af Ståndspersoner bebos. Arrendatorer af boställe befriade 1723.

Numera tydligt, att endast de jordegare och arrendatorer, hvilka valberättigade. Icke en allmän jordskatt. – Och hvad de skyldiga betala; åt alla stånd, är underhåll och skjuts ej ngtnågot vidare.

Borgareståndet, gårdsegar embetsmän rätteligen rådsvårtytt blott försvårtytt gårdens skattöre och betalning derefter.

Detta om de enskilda landtdagsmännenssvårtytt uppkomst och ställning, – m. m.

|2|

Ståndens konstituering.

Inledande procedyr härvid: fullmaktens granskning. Förut, hvem utfärdar: Uppläs formuläret § 15 – – Brefven § 22, 12 stycket. – Den hvars fullmakt finnas behörig, får pollett. – Är den obehörig om i något uttryck afvika fr.från 15 §. Svårligen, ty det heta icke att, om ej bokstafligen lika, så bör förkastas. Den måste dessutom i vissa fall afvika: Omval; Vid den landtdag som hålles, – som tagit sin början. Således om formulering i hufvudsak så bör godkännas.tillagt i marginalen

Dennasvårtytt granskning af Senator dock icke definitiv. Hvarje stånd tillkommer etcetcetera 2a stycket. – § 23. – 24 se bilaga.

Ceremonien vid begynnandet ... höra ock till konstituering.

Sålunda Ständerna vid landtdag konstituerade. – Ett utskott är vidare, expediexpeditionsutskottet, § 77. –

Afslutandet. Tiden för ständernas samvaro § 5. Enl.Enligt regeln 4 mndrmånader. – Regenten befogenhet i afs.avseende på förlängning eller förkortning hör till frågan om hans konstitutivasvårtytt prerogativ, hvarom framdeles.

§ 80. Äfven afslutandet sker med ceremoni. Gudstjenst, talmäns tal, afslutnings förklaring och hemförlofning. – Afskedsdeputation.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Syyslukukausi 1878

34. luento 18. marraskuuta

Suomen valtio-oikeus

Viimeksi: Tehtävä on pakollinen, joten kieltäytyminen vain laillista syistä tai 60 vuoden iän vuoksi, – vaalipiirin velvollisuus asettaa valtiopäivämies, mikä ilmenee siitä, että laiminlyönnistä määrätään sakko, minkä sääty määrää, – valtiopäivämies on oikeutettu oleman valtiopäivillä, sitä ei saa estää muu virka kuin sotilaallinen sota-aikana, voi säätytillagt i marginalen – taattu henkilökohtainen vapaus ja suoja sekä valtiopäivillä että niiden ulkopuolella koolla olon aikana, – lopuksi oikeus ylläpitoon, mistä määräys laaditaan jo ennen vaalia. Summa. Sääty voi muuttaa, korottaa. Jako: Papisto sopimuksen mukaan, Porvarissääty veroäyrin, – Talonpoikaissääty – manttaalien mukaan.

Poissaolokorvauskysymys.tillagt i marginalen

Valtiopäivämiehiä pidettiin alun perin kuninkaan vieraina. Aatelisto sai kyydin valtiopäiville ja sieltä pois, mutta tämä lakkasi vuonna 1640. 1500-luvun lopulta löydetään määräyksiä, jotka koskevat valittujen valtiopäivämiesten ylläpitoa. Valtiopäivien päätös. Vuonna 1599 päätettiin herrainpäivärahasta Talonpoikaissäädylle. Säädyille ei mitään yleistä säädöstä. – Herrainpäivärahasta tuli rahvaan vuodesta 1723 lähtien päästä valtiopäivämiestensä kanssa yksimielisyyteen. – Kaikki verotilojen omistajat sekä kruununtilojen haltijat maksoivat herrainpäivärahaa vuodesta 1664 lähtien, selvitettiin 1747, – kuten myös maksu säätyhenkilöiden asumisesta. Puustellien vuokramiehet vapautettiin maksamisesta 1723.

Nykyään on selvää, että maksajia ovat vain vaalikelpoiset maanomistajat ja maanvuokraajat. Eihän ole yleistä maaveroa. – Ja ylläpidon ja kyydin maksuvelvolliset maksavat kaikille säädyille, eivät mitään muuta.

Porvarissääty, talon omistavilla virkamiehillä on oikeuden mukaan varaa vain talon veroäyrien verran, ja he maksavat sen mukaan.

Tämä yksittäisten valtiopäivämiesurien synnystä ja asemasta, – ym.

Säätyjen järjestäytyminen.

Aloitusvaihe järjestäytymisessä on valtakirjojen tarkastus. Sitä ennen, kuka antaa: Lue mallilomake § 15 – Kirjeet § 22, kappale 12. – Poletin saa, kun valtakirja todetaan asianmukaiseksi. – Onko se pätemätön, jos jokin ilmaus poikkeaa §:stä 15. Tuskin, sillä pykälässä ei sanota, että valtakirja pitää hylätä, ellei se ole kirjain kirjaimelta yhtäpitävä. Sitä paitsi sen täytyykin tietyissä tapauksissa poiketa mallista: Uusintavaali; Niillä valtiopäivillä, jotka pidetään, – jotka ovat alkaneet. Siis jos muotoilu on pääasiassa sama, valtakirja pitää hyväksyä.tillagt i marginalen

Tämä Senaattorin suorittama tarkastus ei kuitenkaan ole ehdoton. Jokaisen säädyn tulee jne. kappale 2. – § 23. – 24 ks. liite.

Aloitusseremonia… kuuluu myös järjestäytymiseen.

Näin Säädyt ovat valtiopäivillä järjestäytyneet. – Yksi valiokunta on pysyvä, toimitusvaliokunta, § 77.

Päättäminen. Aika, jolloin Säädyt ovat yhtaikaa koolla § 5. Säännön mukaan 4 kuukautta. Hallitsijan valtuudet tämän ajan pidentämiseen tai lyhentämiseen kuuluvat kysymykseen hänen perustuslaillisesta yksinoikeudestaan, josta myöhemmin.

§ 80. Myös valtiopäivien päättämiseen liittyy seremonioita. Jumalanpalvelus, puhemiesten puhe, valtiopäivien julistaminen päättyneiksi ja kotiuttaminen. – Hyvästelyedustajistot.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 78
34de FöreläsnFöreläsningen
18 NovbrNovember

Finl.Finlands statsrätt.

Senast: uppdraget obligatoriskt, så att afsägelse blott
om laga förfall eller 60 års ålder, – valdistriktets skyldighet
ställa landtdagsman, hvilket framgår af att vite för försum-
melse, hvilket ståndet bestämma, – landtdagsman berättigad
bevista landtdagen, icke hindras af annan tjenst än mililtär under
krigstid, kan af ståndettillagt i marginalenskyddad tillstruket garanteradtillagt personlig frihet och skydd, såväl i utöfning som utanförtillagt – slutligen
rätt till underhåll, hvarom bestämmelse uppgöres
före valen. Beloppet. Ståndet kan ändra, höja.
Fördelningen: presterna öfverenskomma, – borgare-
ståndet skattören, – embetsmän gårdegare
rättelig blott får gårdsören, – huru på
landet, före herredagspengar
struket bondst.bondeståndet – mantal.

FrånversättngFrånvaroersättnings
fråga.
tillagt i marginalen

Riksdagsmän ansågos ursprungl.ursprungligen ss.såsom konungens
gäster. Adeln får skjuts till och från riksdagen
hvilket upphörde 1640. 1500 talets slut finner man
bestämningar träffade om valde riksdagsmäns underhåll.
Rikdsagsbeslut. 1599 om herredagspengar för bondeståndet.
För stånden ej ngtnågot allm.allmänt stadgande. –

AngdeAngående herredagspengen att allmogen skulle med
sina riksdagsmän sig derom förena 1723. –
Alla egare af skatte- samt innehafvare af Krono-
hemman betala herredagspengar 1664, förklaradt
1747, – äfven som af Ståndspersoner bebos.
Arrendatorer af boställe befriade 1723.

Numera tydligt, att endast de jordegare
och arrendatorer, hvilka valberättigade. Icke
en allmän jordskatt. – Och hvad de skyldiga
betala; åt alla stånd, är underhåll och skjuts
ej ngtnågot vidare.

Borgareståndet, gårdsegar embetsmän rätteligen
rådsvårtytt blott försvårtytt gårdens skattöre och betalning derefter.

Detta om de enskilda landtdagsmännenssvårtytt uppkomst
och ställning, – m. m.

|2|

Ståndens konstituering.

Inledande procedyr härvid: fullmaktens
granskning. Förut, hvem utfärdar: Uppläs
formuläret § 15 – – Brefven § 22, 12
stycket. – Den hvars fullmakt finnas
behörig, får pollett. – Är den obehörig om i
något uttryck afvika fr.från 15 §. Svårligen, ty det
heta icke att, om ej bokstafligen lika, så bör förkastas.
Den måste dessutom i vissa fall afvika: Omval;
Vid den landtdag som hålles, – som tagit sin början.
Således om formulering
i hufvudsak så bör
godkännas.
tillagt i marginalen

Dennasvårtytt granskning af Senator dock icke definitiv.
Hvarje stånd tillkommer etcetcetera 2a stycket. –
§ 23. – 24 se bilaga.

Ceremonien vid begynnandet ... höra ock
till konstituering.

Sålunda Ständerna vid landtdag konsti-
tuerade. – Ett utskott är vidare, expediexpeditionsutskottet,
§ 77. –

Afslutandet. Tiden för ständernas samvaro
§ 5. Enl.Enligt regeln 4 mndrmånader. – Regenten befogenhet
i afs.avseende på förlängning eller förkortning hör till frågan
om hans konstitutivasvårtytt prerogativ, hvarom
framdeles.

§ 80. Äfven afslutandet sker med ceremoni.
Gudstjenst, talmäns tal, afslutnings förklaring
och hemförlofning. – Afskedsdeputation.

Dokumentet i faksimil