[4.]3.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
21. luento
Suomen valtio-oikeus. III osa
4. luku
Valtiovallan tehtävät kulttuurielämän hyväksi.
Oikeusvaltio ja kulttuurivaltio. Jos oikeusvaltio käsitetään ahtaasti, niin sellaista ei ole koskaan ollut. Moderni valtio on kulttuurivaltio sekä siinä mielessä, että siellä vallitsee kulttuuria, että myös siten, että valtio edistää kulttuuria erityisissä kulttuurilaitoksissa ja säätää lakeja sen etujen ajamiseksi. Oikeusvaltio siksi, että se sekä huolehtii oikeudenmukaisuudesta, että sen hallitus ja hallinto noudattavat joka suhteessa lakia, eivät toimi vain hallituksen (mielivallan tai hetken mielijohteiden) mielen mukaan.
Manchesterin koulu: Huolehdi vain oikeudesta, niin yksilöt kyllä hoitavat kaiken muun. Tässä liikutaan hallituksen ja valtionhallinnon monilla eri alueilla, henkisillä ja aineellisilla. Kuvaile, miten kansalaiset tarvitsevat joka askeleella kulttuurilaitoksia, hallintoa, mutta eivät turvaudu läheskään yhtä paljon lainkäyttöön. Tietoisuus siitä, että voi saada oikeutta, on monelle oleellista.tillagt i marginalen
Vanhin kulttuurialue, jolle on lainsäädännön avulla annettu asema valtion sisällä, on kirkko. Siis
§ 1. Kirkko ja uskonto
Hallitusmuodon §:stä 1 nähdään, mikä painoarvo kirkolle on valtion näkökulmasta annettu. Lue ääneen – § 1 Pappissäädyn etusoikeuksista, s. 127.
Arviointi. Ajatus on: valtio määrää, mihin kunkin tulee uskoa.
Tällä kirkon asemalla on vanhat juuret. Vanhat juuret. Kun kristinusko tuotiin maahan, kirkko osasi nopeasti ottaa aseman ei vain valtion suosimana sielunhoidollisena instituutiona vaan myös hallitsevana mahtina.
Jo vuonna 1200 Sverker vapauttaa hengelliset miehet heidän henkilöönsä, taloihinsa ja tavaroihinsa kohdistuvista maksuista kuninkaalle ja kruunulle. Johan I Sverkerinpoika 1219 – näin syntyi hengellinen rälssi. Tämä oli toki palkkaustapa, muistutti maallista rälssin vastapalvelusta. Mutta etuoikeudet yllyttävät vaatimaan lisää. Riippumattomuus valtiosta verovelvollisuuden osalta herätti ajatuksen, että kirkon pitäisi muutenkin saada itselleen valtaa (erityisesti tuomiovaltaa). Tämä on vanha katolisen kirkon oppi. –
Suomessa kirkko esiintyi erityisesti varsinaisena mahtina: ristiretkien valloitukset: Piispoista tuli hallitsijoita. Tuomas 1209–1295 – Vasta hänen aikansa jälkeen maallisia päälliköitä ja 1400-luvulla laamanneja. Ensimmäiset verot koskivat kirkkoa.
Maanlaki, Kuninkaankaari § 4 1. Lue ääneen ja tulkitse: varauksia kruunun oikeuteen puuttumista vastaan. Kokemukset osoittaneet sen tarpeellisuuden.
Reformaatio: Sen ideana ei pitänyt olla uuden puhdasoppisuuden ja hierarkian asettaminen vapaamman sijaan; sillä vapaa ajattelu [...]oläslig/saknad text. Mutta kansat eivät tee hyppäyksiä kehityksessään.
Joka tapauksessa murrettiin kirkon ylivalta: sen maallista asemaa vähennettiin kirkon omaisuuden takavarikoinnilla ja kymmenysten jaon muutoksella.
Vuoden 1571 Uppsalan kokouksen päätösten mukainen kirkkojärjestys antoi lisää pysyvyyttä. Kustaa II Aadolfin esiintyminen. Välttämätöntä sulkea yhteiskunta katolisilta juonitteluilta. – Käännyttämisen vastaiset lait. Sitten myös Monarkin kaaren – 1. luvun § 3 luopuminen evankelisesta opista, karkottaminen valtakunnasta, perinnön tai porvarillisen oikeuden nauttimisen kieltäminen. 4 Jos joku oman tai vieraan maan kansalainen levittää harhaanjohtavia oppeja, hänet karkotetaan maasta. – Luonnollisesti erityisen tärkeää valtionviroille.
Myöhemmin lakeja kuitenkin muokattiin. 1741 – reformoidut saivat vaalioikeuden ja vaalikelpoisuuden valtiopäiville. – [...]oläslig/saknad text asetus vuoden 1809 jälkeen. 24. tammikuuta 1781 päivätty Kuninkaankaari, jota seurasi vuoden 1779 valtiopäivien päätös. Kaikilla vieraita uskontoja tunnustavilla on vapaus harjoittaa uskontoaan, mutta heitä ei saa valita valtion virkoihin tai toimiin eikä myöskään valita valtiopäivämiehiksi (reformoituja lukuun ottamatta). Edelleen juutalaisia koskeva ohjesääntö 1782. Juutalaisten pääsy Tukholmaan, Norrköpingiin, Göteborgiin. Sitten vuoden 1809 jälkeen.
Luterilainen kirkko on suorittanut suuren tehtävän yhteiskunnallisessa elämässä ja suorittaa edelleenkin, joskin vähäisemmässä mittakaavassa. Papiston asema.
Cavour: vapaa kirkko vapaassa valtiossa. Omantunnonvapaus vain myöhemmin kansalaisoikeutena.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 79
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79
21 FöreläsnFöreläsningen
Finl.Finlands Statsrätt. III afdelnavdelningen.
4 kap.kapitlet
Vården omstruket Statsmaktens uppgifter i afs.avseende
å kulturlifvet [...]oläslig/saknad text.
Rättsstat och kulturstat. Om rättsstat fattas
trångt, sådan aldrig funnits. Den moderna
staten kulturstat ej blott i mening att kultur
deri råder, utan ock så, att staten främjar kul-
turen g.genom särskilda anstalter samt stiftat lagar
för dessa intressen. Rättsstat dfördärför ej blott att vårda
sig om rättvisan, men att styrelse och förvaltning
i alla riktningarsvårtytt går efter lag, ej efter regeringens
(godtycke eller infall) förgodtfinnande)struket.
Manchester skolan
Sörj blott för rätt,
så sköta nog indi-
viden sjelf allt annat.
Här rör sig rege-
ringen och statsförval-
tningen på många olika om-
råden, andliga och materiela.
Beskrif huru
medborgare på hvart
steg i behof af
kultur anstalter, af
förvaltning, medan
på långt när ej allmallmänheten
anlita lagskipning.
Medvetandet att
kunna få rätt blir
för många det väsentliga.tillagt i marginalen
Äldsta kulturgebit som g.genom lag ordnadt tillstruket
gifven ställning inom staten är det kyrkliga. Alltså
§ 1. Kyrkan och riligionen.
Hvad vigt öfverstruket från statens synpunkt deråt gifvit,
synes af 1 § R F.Regeringsformen uppläs – 1 § i Preste-
ståndets privil.privilegier p.sidan 127.
Uppskattning. Tanken är: staten bestämma hvad
enhvar skall tro.
Denna kkanskyrkans ställning gamla rötter.
Gamla rötter. Efter kristendomens införande
visste kkankyrkan snart att intaga en ställning icke blott
af en institution som staten gynnade, för själavård,
utan ock af en dominerande makt.
Redan 1200 Sverker frikallar andliga för deras
personer, gods och gårdar från alla utskylder till
kngkung och krona. Johan I 1219
Sverkersonsvårtytt. –
Så uppkom andliga
frälset.tillagt Detta visserl.visserligen ett aflöningssätt,
[...]oläslig/saknad text likna verldslvärldsliga frälset mot mottjenst.
Men Privilegie framkalla ökade anspråk. Obe-
roendet af staten g.struket i afs.avseendetillagt skatteskyldighet framkallade
idén att kkankyrkan äfven eljes en makt för sig särskild domrätttillagt. Detta
af gammalt katolska kkanskyrkans lära. – L. L. K Bstruket
§ 1 uppläs.struket
I Finl.Finland isynnerhet framträdde kkankyrkan ss.såsom
den egentlegentliga makten: eröfring korståg: Bisko-
parne blefve de styrande. Först i senastruket
Thomas 1209–1295 – Först efter hans
tid verldsliga höfdingar och i 14 seklet lagmän.
Första skatterna gälde kkankyrkan.
L. L.Landslagen K BKonungabalken 4 § 1. Uppläs tolka: reser-
vationer mot ingrepp i kronans fstruket rätt. Er-
farenheter visat att behöflig.
Reformationen: dess idé borde ej varit
att sätta ny ortodoxi och hierarki i ststället för
friaresvårtytt; ty fri tanke [...]oläslig/saknad text den. Men folken
göra ej språng i sin utveckling.
I alla fall bröts kkanskyrkans öfvermakt: dess
verldsliga ställning minskades g.genom reduktion af
kkegendomkyrkegendom och kkansstruket tionde.
1571 års kkoordningkyrkoordning enligt Upsala mötes
beslut gaf mer fasthet. Gustaf Adolfs
uppträdande. Nödvändigt ett stängt samhälle
mot katolska stämplingar. – Lagar mot
proselytmakeri. Sedan ock M. B.Missgärningsbalken – 1 kap.kapitlet
smädelsestruket § 3 Affall fr.från evang.evangelisk lära, [...]oläslig/saknad text
förvisa frfrån riket och njuta ej arf eller borgerlig
rättighet. ord §struket 4 Utsprida ngnnågon inländsk
eller främmande man vilfarande lärosats, varde ock
förvist riket. – Naturligtvis särskildt vigtigt för statstjenster.
Efterhand dock ngtnågot modifikationer.
1741 – reformerta valrätt och valbarhet till
riksdag. – [...]oläslig/saknad text förordning efter 1809. K BKungligt Brev
24 Jan.januari 1781. följdt af 1779 års RdbeslRiksdagsbeslut. Alla
främmande religionsbekännare hafva fri religions-
öfning men få ej bekläda rikets embeten och
|3|
tjenster ej heller väljas till riksdagsmän (utom
reformerta). – Vidare judereglementet 1782.
Judarna tillträde till Stockholm, Norrköping, Göteborg.
Sedan efter 1809.
Den stora mission lutherska kkankyrkan utfördt i
samhällslifvet och fortfara, om ock mindre.
Presterskapets ställning.
Cavour: den fria kkankyrkan i den fria staten.
Samvets friheter blott ss.såsom medborgerlig
rättighet efteråt.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79
21 FöreläsnFöreläsningen
Finl.Finlands Statsrätt. III afdelnavdelningen.
4 kap.kapitlet
Statsmaktens uppgifter i afs.avseende å kulturlifvet.
Rättsstat och kulturstat. Om rättsstat fattas trångt, sådan aldrig funnits. Den moderna staten kulturstat ej blott i mening att kultur deri råder, utan ock så, att staten främjar kulturen g.genom särskilda anstalter samt stiftat lagar för dessa intressen. Rättsstat dfördärför ej blott att vårda sig om rättvisan, men att styrelse och förvaltning i alla riktningarsvårtytt går efter lag, ej efter regeringens (godtycke eller infall) förgodtfinnande.
Manchester skolan:tillagt av utgivaren Sörj blott för rätt, så sköta nog individen sjelf allt annat. Här rör sig regeringen och statsförvaltningen på många olika områden, andliga och materiela. Beskrif huru medborgare på hvart steg i behof af kultur anstalter, af förvaltning, medan på långt när ej allmallmänheten anlita lagskipning. Medvetandet att kunna få rätt blir för många det väsentliga.tillagt i marginalen
Äldsta kulturgebit som g.genom lag ordnadt gifven ställning inom staten är det kyrkliga. Alltså
§ 1. Kyrkan och reoriginal: iligionen.
Hvad vigt från statens synpunkt deråt gifvit, synes af 1 § R F.Regeringsformen uppläs – 1 § i Presteståndets privil.privilegier p.sidan 127.
Uppskattning. Tanken är: staten bestämma hvad enhvar skall tro.
Denna kkanskyrkans ställning gamla rötter. Gamla rötter. Efter kristendomens införande visste kkankyrkan snart att intaga en ställning icke blott af en institution som staten gynnade, för själavård, utan ock af en dominerande makt.
Redan 1200 Sverker frikallar andliga för deras personer, gods och gårdar från alla utskylder till kngkung och krona. Johan I 1219 Sverkersonsvårtytt. – Så uppkom andliga frälset. Detta visserl.visserligen ett aflöningssätt, likna verldslvärldsliga frälset mot mottjenst. Men Privilegie framkalla ökade anspråk. Oberoendet af staten i afs.avseende skatteskyldighet framkallade idén att kkankyrkan äfven eljes en makt för sig (tillagt av utgivarensärskild domrätt)tillagt av utgivaren. Detta af gammalt katolska kkanskyrkans lära. –
|2|I Finl.Finland isynnerhet framträdde kkankyrkan ss.såsom den egentlegentliga makten: eröfring korståg: Biskoparne blefve de styrande. Thomas 1209–1295 – Först efter hans tid verldsliga höfdingar och i 14 seklet lagmän. Första skatterna gälde kkankyrkan.
L. L.Landslagen K BKonungabalken 4 § 1. Uppläs tolka: reservationer mot ingrepp i kronans rätt. Erfarenheter visat att behöflig.
Reformationen: dess idé borde ej varit att sätta ny ortodoxi och hierarki i ststället för friaresvårtytt; ty fri tanke [...]oläslig/saknad text den. Men folken göra ej språng i sin utveckling.
I alla fall bröts kkanskyrkans öfvermakt: dess verldsliga ställning minskades g.genom reduktion af kkegendomkyrkegendom och tionde.
1571 års kkoordningkyrkoordning enligt Upsala mötes beslut gaf mer fasthet. Gustaf Adolfs uppträdande. Nödvändigt ett stängt samhälle mot katolska stämplingar. – Lagar mot proselytmakeri. Sedan ock M. B.Missgärningsbalken – 1 kap.kapitlet § 3 Affall fr.från evang.evangelisk lära, förvisa frfrån riket och njuta ej arf eller borgerlig rättighet. 4 Utsprida ngnnågon inländsk eller främmande man vilfarande lärosats, varde ock förvist riket. – Naturligtvis särskildt vigtigt för statstjenster.
Efterhand dock ngtnågot modifikationer. 1741 – reformerta valrätt och valbarhet till riksdag. – [...]oläslig/saknad text förordning efter 1809. K BKungligt Brev 24 Jan.januari 1781⊠original:. följdt af 1779 års RdbeslRiksdagsbeslut. Alla främmande religionsbekännare hafva fri religionsöfning men få ej bekläda rikets embeten och|3| tjenster ej heller väljas till riksdagsmän (utom reformerta). – Vidare judereglementet 1782. Judarna tillträde till Stockholm, Norrköping, Göteborg. Sedan efter 1809.
Den stora mission lutherska kkankyrkan utfördt i samhällslifvet och fortfara, om ock mindre. Presterskapets ställning.
Cavour: den fria kkankyrkan i den fria staten. Samvets friheter blott ss.såsom medborgerlig rättighet efteråt.