6.4.1876 Finanslära
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 1876
Finanslära.
V. T.Vårterminen 1876
23e FöreläsnFöreläsningen
6e April
(Tull)
Nämnde att England numera blott finanstullar. Så icke
alltid fallet. – Nästefter NordItaliens städer i England organi-
seradt tullväsende. Insulära läget lätt beskatta utländska
handeln. Ända fr.från Wilhelms Eröfrarens tid finnas förordningar, som
bestämma om tullupbörden. Export och import inskränkta till 11 hamnar.
Exporttullen den förnämsta. Man ansåg näml.nämligen den tiden det vara
uländningen som betalte exporttullen. – Sedermera tullen under par-
lamentet, blefve finansielt inrättade. Men Cromwells tid
skyddstullsystem. Fortfor in på detta sekel. Länge krigets sår skulle
botas. Ej genast rätta vägen, tvärtom. Just då höjdes tullarna
på säd. För att skydda jordegare. Under kriget hade lifsmedel blifvit
mycket dyra. Arrendena stigit. Jordegare måste nu konstladt
bibehållas vid denna fördel. Voro ock majoritet: Öfver- och underhuset
höllo på systemet. På 1830talet en statsman Huskisson begynte med
tullreformer i fri riktning. Mötte stort motstånd, men programmet
segrade, som var: inga förbud, inga skyddstullar. Spådde att
sänkning skulle öka statsinkomsten, och så har det gått. – Dock icke
han som mäktade genomdrifva reformen. Anti Corn law league.
Dåliga skördar, kris i handeln, industrin lidande, ansågs att
endast nedsättning i brödprisen kunde lindra. Handelskammarn
i Manchester beslöt 1838 agitera för sädtulls afskaffande.
Cobden-Bright. Den storartade agitation, tal, brochyrer,
tidningar, valrörelse. – Robert Peel. 1846 lyckades få
sädtullen upphäfvd erinra om inkomstskatt 1844tillagt i marginalen. Peel varit emot. Nu, sedan gynnat
denna reform sade han att åter jordbruket fordrade att icke manu-
faktur prod:produktionen skyddade. – Så hade gåtttillagt steg för steg framåt. Från
1850 kan frihandelsystemet anses genomfördt. – Redanstruket 1860
års tulltariff ytterligare förminskad. Endast 153 tullbara varuartiklar,
men några få de förnämsta. Det ställde sig då sålunda
att af 24 156 tusen £ uppbars 23 380 tusen eller 96¾ af allenast
13 artiklar samt 22 100 tusen, 91½ % af endast 7 artiklar. 3 artiklar,
socker, tobak, thé lemnade 16 900 ttusen eller 70 %. Numera ytterligare
nedsättning icke för att öka inkomsten, utan för att ej så stor behöfs.
Totala tullintrad 1835–tillagt75 – 19 300 tusen, – deraf tobak, spirituosa,
thé och vin lemnade 18 400 tusen = 95⅓ %. – Fördelen
af denna enkelhet lätt insedda. – Nationalförm.Nationalförmögenheten ofantligt stigit.
Frankrike helt annorlunda. – Calonne hade 1785 uppgjordt
för Notabelförsaml.Notabilitetsförsamlingen ett tarif förslag 1785 – 20 % skydds eller
prohitiv tull – 10 % uppmuntra inhemsk industri. 7½ %, mest
|2|
på de rikas artiklar, specierna etc. 5 % likgiltigatillagt allm.allmän konsumtions –
3 à 1 eller ¼ % på nyttiga och nödvändiga artiklar.
1791 konstit. församl.konstituerande församlingens komité förelade ytterst protektio-
nistiskt. – Bekämpades af de Bois-Landry med utmärkt
motion. Reciprocitet, vi måste importera om ock skada exporten etc.
Ny beredning, resultat: prohitiv på 19 artiklar, höga skyddstullar.
Och om ock mycket efterhand ändrades, förblef det vid
systemet. 2a kejsardömet – fåfänga försök. Omsides 1860 års
handelstraktater med England, Belgien etc. Ett system som
medför olikhet, och såld.således orättvisa och svåra kontroll. Men
likväl dess fördelar mycket stora. – Men Frankrike
ju ändå gått fram i industri och blifvit rikt. Således pro-
tektion nyttig? – Svar: Engl.England gått vida mer framåt. Ett land
som Frankrike väl mycket resurser, och behöfva dföredärför mindre
importera. Men dess handelsomsättning emellertid i denna stund.
– Storbrittannien 670 miljmiljoner pund total handelsomstnhandelsomsättning med utlandet
= 16 milliarder 750 miljmiljoner – Frankrike, oaktadt vältillagt fördubblad på 20 årstruket
sedan 1860, blott 9 milliarder 400 miljmiljoner, och har mera naturlnaturliga resurser. Differentialtullen, höga för främmande fartyg.tillagt i marginalen
Tullen i Frankrike, med de höga tullsatserna och med exporttull navigation en skattelik afgifttillagt i marginalen, blott något öfver
200 miljmiljoner – (importtull 191½ miljmiljoner. – 1814–29 i medeltal
hela tullen 80 miljmiljoner – 1830–47– 126 miljmiljoner. 52–70 – 154
miljmiljoner. – Och de skenbara fördelarna af skyddet för öfrövrig
industriköp med att allehanda svår beskattningsvite behöfts,
då ej tullen gifvit mera. – Alltså bevisa sig Frankrikes system mindre
försvarligt i finansiel och ekon.ekonomi än England.
Stort historiskt faktum att bemärka är stiftandet af
Zollverein. Preussen stiftade 1833. – Preussen hade
antagit sedan 1818 liberalt tullsystem omfattande snart största
antalet stater. Princip: lika lagstiftning vid gränserna,
fri cirkulation inom föreningar, gemensamhet i inkomst, som
fördelas efter antagen beräkningsgrund. Tullparlament, hvar stat
en röst, enhällighet erfordrades. – För öfrigt nyheter städse
förekommit, och protektions åsigter sökt göra sig gällande.
Äfven nu efter rikets bildande. Mer frågastruket i allmhetallmänhet
icke segrad. –
Om Finlands tariffer, som i åtskilliga delar protektion om
ock mindre än förr, – nästa år vid framställnframställningar af kameraler. Ryssland 54 miljmiljoner. rubel = 10¼ % af statsinkomsten. Finalnd, de fakto nu nära hälften, Norge mer än 4/7 delar, Sverige 2struket nära ⅓ del.tillagt i marginalen
Uppbörd dyrtillagt. – Tullkredit på vederlag – Trakasserier. –
Sammanfattning af grundsatserna.
Finanslära.
V. T.Vårterminen 1876
23e FöreläsnFöreläsningen
6e April
(Tull)
Nämnde att England numera blott finanstullar. Så icke alltid fallet. – Nästefter NordItaliens städer i England organiseradt tullväsende. Insulära läget lätt beskatta utländska handeln. Ända fr.från Wilhelms Eröfrarens tid finnas förordningar, som bestämma om tullupbörden. Export och import inskränkta till 11 hamnar. Exporttullen den förnämsta. Man ansåg näml.nämligen den tiden det vara uländningen som betalte exporttullen. – Sedermera tullen under parlamentet, blefve finansielt inrättade. Men Cromwells tid skyddstullsystem. Fortfor in på detta sekel. Länge krigets sår skulle botas. Ej genast rätta vägen, tvärtom. Just då höjdes tullarna på säd. För att skydda jordegare. Under kriget hade lifsmedel blifvit mycket dyra. Arrendena stigit. Jordegare måste nu konstladt bibehållas vid denna fördel. Voro ock majoritet: Öfver- och underhuset höllo på systemet. På 1830-tillagt av utgivarentalet en statsman Huskisson begynte med tullreformer i fri riktning. Mötte stort motstånd, men programmet segrade, som var: inga förbud, inga skyddstullar. Spådde att sänkning skulle öka statsinkomsten, och så har det gått. – Dock icke han som mäktade genomdrifva reformen. Anti Corn law league. Dåliga skördar, kris i handeln, industrin lidande, ansågs att endast nedsättning i brödprisen kunde lindra. Handelskammarn i Manchester beslöt 1838 agitera för sädtulls afskaffande. Cobden-Bright. Den storartade agitation, tal, brochyrer, tidningar, valrörelse. – Robert Peel. 1846 lyckades få sädtullen upphäfvd erinra om inkomstskatt 1844tillagt i marginalen. Peel varit emot. Nu, sedan gynnat denna reform sade han att åter jordbruket fordrade att icke manufaktur prod:produktionen skyddade. – Så hade gått steg för steg framåt. Från 1850 kan frihandelsystemet anses genomfördt. – 1860 års tulltariff ytterligare förminskad. Endast 153 tullbara varuartiklar, men några få de förnämsta. Det ställde sig då sålunda att af 24 156 tusen £ uppbars 23 380 tusen eller 96¾ af allenast 13 artiklar samt 22 100 tusen, 91½ % af endast 7 artiklar. 3 artiklar, socker, tobak, thé lemnade 16 900 ttusen eller 70 %. Numera ytterligare nedsättning icke för att öka inkomsten, utan för att ej så stor behöfs. Totala tullintrad 1835–75 – 19 300 tusen, – deraf tobak, spirituosa, thé och vin lemnade 18 400 tusen = 95⅓ %. – Fördelen af denna enkelhet lätt insedda. – Nationalförm.Nationalförmögenheten ofantligt stigit.
Frankrike helt annorlunda. – Calonne hade 1785 uppgjordt för Notabelförsaml.Notabilitetsförsamlingen ett tarif förslag 1785 – 20 % skydds eller prohitiv tull – 10 % uppmuntra inhemsk industri. 7½ %, mest|2| på de rikas artiklar, specierna etc. 5 % likgiltiga allm.allmän konsumtions – 3 à 1 eller ¼ % på nyttiga och nödvändiga artiklar.
1791 konstit. församl.konstituerande församlingens komité förelade ytterst protektionistiskt. – Bekämpades af de Bois-Landry med utmärkt motion. Reciprocitet, vi måste importera om ock skada exporten etc. Ny beredning, resultat: prohitiv på 19 artiklar, höga skyddstullar. Och om ock mycket efterhand ändrades, förblef det vid systemet. 2a kejsardömet – fåfänga försök. Omsides 1860 års handelstraktater med England, Belgien etc. Ett system som medför olikhet, och såld.således orättvisa och svåra kontroll. Men likväl dess fördelar mycket stora. – Men Frankrike ju ändå gått fram i industri och blifvit rikt. Således protektion nyttig? – Svar: Engl.England gått vida mer framåt. Ett land som Frankrike väl mycket resurser, och behöfva dföredärför mindre importera. Men dess handelsomsättning emellertid i denna stund. – Storbrittannien 670 miljmiljoner pund total handelsomstnhandelsomsättning med utlandet = 16 milliarder 750 miljmiljoner – Frankrike, oaktadt väl fördubblad sedan 1860, blott 9 milliarder 400 miljmiljoner, och har mera naturlnaturliga resurser. Differentialtullen, höga för främmande fartyg.tillagt i marginalen Tullen i Frankrike, med de höga tullsatserna och med exporttull navigation en skattelik afgifttillagt i marginalen, blott något öfver 200 miljmiljoner – (importtull 191½ miljmiljoner. – 1814–29 i medeltal hela tullen 80 miljmiljoner – 1830–47– 126 miljmiljoner. 52–70 – 154 miljmiljoner. – Och de skenbara fördelarna af skyddet för öfrövrig industriköp med att allehanda svår beskattningsvite behöfts, då ej tullen gifvit mera. – Alltså bevisa sig Frankrikes system mindre försvarligt i finansiel och ekon.ekonomi än England.
Stort historiskt faktum att bemärka är stiftandet af Zollverein. Preussen stiftade 1833. – Preussen hade antagit sedan 1818 liberalt tullsystem omfattande snart största antalet stater. Princip: lika lagstiftning vid gränserna, fri cirkulation inom föreningar, gemensamhet i inkomst, som fördelas efter antagen beräkningsgrund. Tullparlament, hvar stat en röst, enhällighet erfordrades. – För öfrigt nyheter städse förekommit, och protektions åsigter sökt göra sig gällande. Äfven nu efter rikets bildande. Mer i allmhetallmänhet icke segrad. –
Om Finlands tariffer, som i åtskilliga delar protektion om ock mindre än förr, – nästa år vid framställnframställningar af kameraler. Ryssland 54 miljmiljoner. rubel = 10¼ % af statsinkomsten. Finalnd, de fakto nu nära hälften, Norge mer än 4/7 delar, Sverige nära ⅓ del.tillagt i marginalen
Uppbörd dyr. – Tullkredit på vederlag – Trakasserier. –
Sammanfattning af grundsatserna.