21.3.1876 Finanslära

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
16^de Föreläsn.Föreläsningen
21 Mars.

Innan öfvergå till Beskattningens andra hufvudgrupp de nogstruket icketillagt
fullt egentl.egentliga s. k.så kallade indirekta – eller skatter på förbrukning och transaktioner,
bör en omständ.omständighet betr.beträffande direkta korteligen uppmärksammas. – Hösten, i början
af kursen följ.följande indeln.indelning af hela ämnet: 1^o) statsutgifterna 2^o) inkomster
till hvilka ansluter sig frågan om uppbörden 3^o) slutligen fråga om statsräkenskaper
och kontroller. – Alltså nu ngranågra bemärkningar rör.rörande direkta skatter-
nas uppbörd.

Adam Smith: ”hvarje afgift bör upbäras på den tid och det sätt,
som bäst passar de skattskyldiga.

Beskattning bör ordnas sålunda, att den i så ringa grad som möjligt
må tynga mera påstruket må drabbatillagt de betalande med så ringa belopp som möjligt utöfver
hvad de inbringa statskassan.” – Detta senare hänför sig till
uppbördsväsendet men ock ekon.ekonomisk verkan. –

Bör lätt inses, att af yttersta vigt att staternas netto inkomster
så nära som möjligt den brutto. Vigt både för staten och de skattskyldiga.
Statens tillgångar stå i fhållandeförhållande till medborgarnes. Ju billigare upbörd dess mer
kan staten disponera för sina ändamål, utan att öka skatten. Och dessas ökande
icke heller möjligt öfver viss gräns. – Dessutom finansväsendet till
för att förmedla till öfriga statsuppgifter. Strängt taget, icke ett af
statens ändamål att debitera och uppbära, utan detta sker för att skaffa medel
till rättsvård, kulturbefrämjande m. m. Om ren hushållning för det
hela af nöden, så särskildt af vigt att ställa sjelfva finanserna
på ekon.ekonomisk fot. Utläggas. För stora löner ren skada.tillagt i marginalen Med hänsigt till hvadstruket uppbördens betydelse för det
allm.allmänna väl måste räknas till improduktiva kostnader. De äro icke stats-
utgifter hänförande sig till ngtnågot af de ändamål stater skall förverkliga
utan till anskaffandet af medlen för sådana ändamål. – JförelseJämförelse med
enskilda affärer härutinnan. En fabrik må icke sky nödiga kostnader för god rå-
vara, technici, arbetare. Men om han nödgar dryga transportkostnader – om
slösar med kontor, telegram, representater, lyx i byggande etc, så är detta
faux frais, som tynga nu vinsten.

Med uppbördskostnader i inskränktare trängre egentligtillagt mening: alla de utgifter
som erfordras för att få skatter att ingå i statskassan, – ss.såsom aflö-
ningar till uppbördsmän, uppbördstruket och den historiska del af förvaltningentillagt kontrollanter, – statskassans förvaltningstruket.

I vidsträcktare mening: Skattläggningskostnader.

Först om dessa: som
dyra kataster, förut. – Om
icke annat än mätning, som
för eganderätten nödig, skatta
mycket billigare. Sedan inkomsttaxering.tillagt i marginalen

Mantalsskriftning, i hvarje
fall oundgänglig, vare sig per-
sonel eller inkomsskatt.tillagt i marginalen

Sistnämda billigaste
för skattläggning: sjelf-
taxering. – Kunde lämpligen
vara gemensam för staten
och kommunen. –tillagt i marginalen

Sjelfva uppbörden:tillagt i marginalen

Stora framsteg gjorda: Förr arrendatorer, entreprenörer.
Synnerligt upplysande data frfrån Frankrike. Sullys memoirer
upplysa att 1598 staten 30 milj.miljoner af 150 = 500 %tillagt som fr.från skattskyldigas ficka.
Också sade Sully om les fermiers att de vara statens största fiender.
Ansågs allm.allmänt för plågoris. – (Fogdarna i Finland och Sverige d^odito)
Under Necker hade kostnaden för 558 milj.miljoner blifvit 58 = 10⅘ %.
I Frankrike n.f.tidennuförtiden medeltal 10 à 11 %, indirekt inbegripen, England
5 %. – Men direkta, som här gäller, öfverallt vida
|2| billigare än indirekta, endast 3⅓ i Frankrike. I England
och Preussen ungefär 3 % för inkomstskatten.

Statistiken härvid ngtnågot svår för jemförelse. I Finland
synes för 1876 inkomstbn.inkomstbevillningen beräknad till 800 000 och taxerings-
kostnaden 42 000 alltså 2 %, men borde vara emport i mantalsskrif.mantalsskrivningen
och uppbörd. – Om landsstaten ¼ eller 250 000 mark uppbörd
af direkta skatter. Dessa af jord när 5 000 000, närings och
personella 1 580 000, bank 800 000 s^asumma 7 400 000 emot 300 000
uppbörd, vore det = 4 %.

Kunde bli billigare, om grundskatten blefve öfrstruket änderlig pening-
ränta. Nu väl fix; men belopet smått variera. Förena
all direkt upbörd, för staten och kommun, så blefve billiga. Efter behandlingen af indirekta skall visa hur mycket de dyrare i upbörd.tillagt i marginalen

Men detta icke det enda att staten billigt härvid.
Bör ställas lämpligt och bequämt för betalningsskyldiga.

Bland de indirektas företräde framhållits bequämheten
att betala när man vill köpa. Skenbart sannt. –
Direkta bör ställas bequämt jemväl. – Hos oss
alla direkta i FebrFebruari och Mars – rest Juni. Dock känbart
när 7½ miljmiljoner skal koncentreras.

I Frankrike delas belopet i halfstruket för alla direkta
skatter i tolftedelar hvaraf en förf.förfaller hvarje månad.

När uppbörden ambulatorisk, detta litet svårt. – Men
alla landtmän besöka dock stad. I alla städer banker. Borde
få för sky statsverket betala å konto. Quitto giltigt
med s. k. upbördestämma. – Beskrifva denna bankförmedling.
Skulle gerna få sådana räntelåns depositioner. Publik kontona
gå säkert. – (Men vid inkomtskatt icke beräkna på förhand? – Dock ungefär,
ock gif debetsida i tid).

Om upbörderi och taxeringen af vår inkomstskatt.
Borde taxeras Maj, upbäras Sept.September. –