24.4.1876 Finanslära

Finanslära

V. T.Vårterminen 1876.
29^de Föreläsn.Föreläsningen
24 April

(Statsskulder)

Anförde redan 2 hufvudformer: med återbetalningen på viss
eller vissa tider – och perpetuella räntor.

Idén med statslån i allm^hetallmänhet att på lång, följd af år
fördela en utgift för stor att med årsskatt betäcka – – Alltså
alla egentlegentliga statslån, långa lån. DföreDärför utfärdar staten en
urkund hvari den erkänna sig vara skyldig en viss summa
jemte deri löpande ränta eller också endast att beala en ränta.
I senare fallet anföres ej ngnnågon summa – staten förklarar sig
endast skyldig att till förskrifningens innehafvare erlägga ett visst
årligt räntebelopp. – Förbindelsernas namn Statsobligationer
eller räntor – skuldsumma och ränta eller endast ränta, hufvud-
moment i hvarje af staten utfärdad förskrifning.

Statsobligationer sådana n.f.tidennuförtiden, långsamt utvecklat sig.
UrsprunglUrsprungligen entillagt enkel skuld, har det utvecklat sig en mångfald af former
och metoder för upplösning. Hufvudsakligen nu
med amortering / utan amortering.

Summan för stor att fås hos en, derföre delning i en
mängd partial förskrifning, medelst hvilka man uppsamla
kapitalen hos mängder små kapitalister. I hvarje fall gäller
deplacera en stor totalsumma af kapitalet i landet. Kapitalets
vigt för all produktiv verks^hetverksamhet betinga mycken vasrsamhet
härvid. Det gäller låna så, att minsta möjliga störning i
praduktionen.

Kapitalfördelningen i vår tid sammanstå med kreditens
organisation och fördelning. I kulturstater plär ej finnas
kapitaler, som onyttigt skrinläggas ss.såsom förr då man samlade skatter.
Kapital och kredit sammansmultit med hvarandra, att
man endast der kan söka kapital hvarest finnes kredit.
Krediten åter utvecklat sig till en storartad organisation
så att icke blott ena kapitalet beror af det andra, utan hvarigenom
de små kapitalen förena sig, sammangjutas med de större
liksom följa och lyda dem, medan det å andra sidan endast
kreditanstalterna och de dem dominerande stora kapitalisterna
ge sina förbindelser veta huru mycket kapital och kredit kan
finnas för hands i och för ngtnågot allmtillagtallmänt ändamål. – Staten plär som
förr vända sig till banken, bankiren, när gäller lån. Konsortium.tillagt i marginalen

Dess tjenare dock endast ss.såsom förmedlare mellan efterfråga och
anbud. Den plats der sådana affärer uppgöres är börsen, dföredärför
|2| kallat dessa lån lån börslån. – SdantSådant lån förutsätter utvecklad
organisation af krediter. – Affären blir internationel. Det gäller
att från alla håll uppsamla öfverflödiga kapital. Derigenom störs
så litet som möjligt produktionen. – Begreppet inhemsk
upplåning, utrikes lån. Icke strikt detta. En stor stat som
upplägga vid eget lands börs lån i eget mynt icke dföredärför
säker att ej äfven utländiga köper. – En liten stat som gå till
domänets börs kan ej veta om icke äfven inländiga göra det.
Men fördelaktiga detta t. ex. för Finland, än upplägga hemma
i finskt mynt, hvilket ej vill bli säljbart annorstädes.

Obligationerna en handelsvara. – Bankerna entreprenör,
kommissionär, mot provision, eller rena köpare, fritt
öfvertaga. Välja göra vinst. Lemna staten mindre än
attrahera betalare. Naturligt. Detta en legitim vinst –
emissionsvinst, godtgörelse för risken att möjligen bli liggande
dermed.

DföreDärför ock försökts med direkt subskription: enhvar
får teckna, dock icke under visst minimum. Reduktion.
– Frankrike. Äfven Finland, donationsrätt. – Detta är ett
håll till inhemska kapitalet. Likväl äfven här bankir kon-
kurrens och utländsk teckning. Franska 5 miljarder tecknades öfverallt. Premielån.tillagt i marginalen

DfreDärför i allm^hetallmänhet följande satser: 1) Stora lån bäst ss.såsom börslån
endast undantagsvis nödgas till allmän direkt subskription.
2) Små lån åter lättare öfverlemnas till subskription.

Nu om lånevilkor: ränta och kapitalrabatt definieratillagt.Olikhet mot
enskilda: dessa alltid ränta tillika nominell och effektiv. – Sällan
på staten. Oblig.Obligationer en vara: utsläppas med kapitalrabatt, inom denna
rör sig spekulationen. – Finansförvaltningens uppgift att söka
låna billigt, att om amortering, ställa den bequemt. – Konkurrens af
banker – för först öfvertagade, – godt val af medlen för bedrifvandet,
kommission af börslån. – – Söker instinkt för bestämmande af räntefot ochtillagtdemissionspriset
i detta fall och då direkta folklån. – Bequäma betalningsterminer.
Vid de sistnämnda granskning af teckningar – reduktion vanlig blott för
större tecknare – Oblig.Obligationer utfärdas när full inbetalning skett
– Särskild lånesäkerhet icke om staten förtroende.

Förut sagt att
lånevilkor mötas
af statens kredit
Exempel på kapital
rabatter.
Inlösa alltid
efter nominal-
värdet. Hög och låg räntesats, kort
och praxis.tillagt i marginalen

Lämpligast per-
petuella räntor.
Icke utlottning men
återköp.strukettillagt i marginalen

Konvertering till lägre ränta
om uppsäga förbehålla staten.tillagt i marginalen

Dessa perpetuella räntor det lämpligaste. Då finnes icke detta, att staten lofvar 1 000 men måste
betala 1 000, men får blott 900 och sen nationen ständigt under pari. – Det blir vid räntor
blott ett pris på dessa, intet kapitalbelopp uppgifvet.

Nu om återbetalning af statsskulden. Amortering, utlottning – återköp af räntor.

Förvaltning af statsskulden. Riksgäldskontor, icke af nöden om blott kontroll.

I goda tider bör man försöka
betala.