7.8.1877 LM–Robert Lagerborg
Finsk text
Etretat 7. elokuuta 77.
Hyvä ystävä!
Tästä saat nyt muutamia kehnoja muistiinpanoja, jotka varmaan riittävät sinulle, aiheesta hyvin perillä olevalle, saadaksesi käsityksen siitä, mihin suuntaan asevelvollisuusmietintö on menossa.
Monestakin syystä olisi hyvä, jos Helsingfors Dagblad voisi ohjata yleistä mielipidettä samaan suuntaan. – Oletan, että et halua mennä yksityiskohtiin, ja siksi olen jättänyt joitakin sivuseikkoja mainitsematta.
Esseessä, jonka aion kirjoittaa Finsk Tidskriftin syyskuun numeroon, käsittelen lähemmin kysymystä niiden velvollisuuksien laajuudesta, jotka liittoasema sotilaallisessa mielessä asettaa. J. V. S. ja muut menevät tässä aivan liian pitkälle.
Minusta näyttää, että ollaan ajoissa, jos Dagblad julkaisee pääkirjoituksiaan asiasta vasta syyskuussa. Yleiseen mielipiteeseen vaikutetaan tehokkaammin, jos se ei tapahdu mätäkuussa, paljon ennen valtiopäiviä. Sellaisissa tapauksissa voimme edetä suullisesti keskustellen, sillä tulen kotiin ennen syyskuun 1. päivää. Olen nimittäin, minulle tulossa olevan työmäärän vuoksi, päättänyt jättää väliin Upsalan riemujuhlan.
Älä sure sitä, etten ole lähettänyt juttuja Dagbladille!
Minähän olen ollut täällä lomailemassa. Kylpylähoidossa täytyykin olla laiskana. Vaikka en kyllä ole onnistunut tuudittamaan aivojani täydelliseen toimettomuuteen.
Olen kuitenkin vakaasti päättänyt, että vast’edes, ainakin vuodesta 1878 lähtien, olen paljon entistä enemmän mukana Dagbladissa, etenkin talousasioissa.
Olemme hyvin tyytyväisiä pieneen, suosittuun kylpyläpaikkakuntaamme. Fyysisestä lopputuloksesta tulee epäilemättä erittäin hyvä, ja se kyllä puolestaan hälventää sitä sielun tai mielen sairautta, josta varsinaisesti kärsin ja jota en ole viime aikoina kyennyt kätkemään enkä nujertamaan.
Se että M. Mahon ja hänen kaistapäinen hallituksensa voittaisivat vaaleissa, on täysin epätodennäköistä. Tasavaltalainen lehdistö ja 363 ovat käyttäytyneet esimerkillisesti. – Lähdemme Pariisiin tämän kuun 18. päivä, ja 22. tai 23. päivä sieltä kotiin, luultavasti Tukholman kautta.
Osoitteeni Pariisissa on: Hotel des 3 Princess, Rue Neuve des Petits Champs 78. Mutta sanomalehtiä sinun ei tarvitse sinne lähettää. Tänne olen saanut ne säännöllisesti, kiitos!
Puristan kättäsi ja allekirjoitan kaikissa olosuhteissa ystäväsi
Leo M.
Valiokunta on ollut yksimielinen siitä, että Suomen velvollisuus (kuten sen oikeuskin) on perustaa ja rahoittaa oma armeijansa. Ruotusotaväkeen paluuta ei ole voitu suositella, sillä sotilaalliselta näkökannalta se jättää toivomisen varaa eikä se ole verotuksellisesti oikeudenmukainen. Tavallinen palkka-armeija on liian kallis, etenkin kun sotakannalla vaaditaan täydentämistä.
Sen vuoksi on hyväksytty asevelvollisuusperiaate, edellyttäen, että sitä sovelletaan meidän maallemme sopivalla tavalla. Tämän periaatteen tueksi on vedottu myös yleisiin oikeudellisiin syihin.
§ 1 muutetaan, mutta miten, ei ole vielä päätetty. Periaatteelliset kohdat: Valtaistuimen ja isänmaan sekä valtakunnan puolustaminen jne. tai valtakunnan sijasta pelkästään isänmaan. L M. kallistuu jälkimmäisen kannalle. Suomalaisia joukkoja saatetaan joutua strategisista syistä viemään rajan yli, – mutta jokaisen Suomen kansalaisen asevelvollisuuden ei voi edes ankarimpien unionististen perusteiden nojalla katsoa ulottuvan niin pitkälle kuin mitä sana valtakunnan tarkoittaa.
§ 3 ei lopullisesti päätetty.
§ 4. muutetaan: koostuvat aktiivijoukoista sekä nostoväen reservistä
5 samoin, tarkk’ampujapataljoonan puolustus
6–11 suunnilleen hyväksytty
12 Terve miespuolinen alamainen, joka on täyttänyt 21 vuotta, on jne.
13 hyväksytty.
Luku II.
Kahdesta muutosehdotuksesta oli lopulta äänestettävä:
1.) Armfelt ja L. M: 3 vuoden aktiivipalvelus (ehdotetuin lyhennyksin), sen jälkeen 3 vuotta reservissä. – Kaikki ne 21-vuotiaat, jotka eivät johdon mukaan tai muuten kuulu aktiivijoukkoihin, merkitään varareserviin 3 vuoden harjoitusvelvollisuudella, mikä tarkoittaa vuosittain 1 kuukautta, tai myös 3 vuoden aikana yhteensä 3 kuukautta toisessa sotatoimiyhtymässä. – Jos tarvitaan enemmän kuin reservi, kutsutaan palvelukseen varareservi, siinä järjestyksessä, että ensi sijassa se ikäluokka, joka on viimeksi suorittanut kaikki kertausharjoitukset; näin ollen normaalisti, 24 vuotta täyttäneet, – sen jälkeen 25-vuotiaat jne.
2.) Koskinen - Okerblom. – Vain yksi reservi, joka käsittää myös edellä mainitut reservin ja varareservin. Aktiivijoukkoja täydennetään sotatilan aikana niin, että ensi sijassa kutsutaan palvelukseen kaikki 24-vuotiaat, siis sekä entiset aktiivit että ne, jotka eivät ole olleet aktiivijoukoissa.
Perustelu tälle: suurempi tasa-arvo, arvonta näin ollen vähemmän kiusallista.
Armfeltin ja L M:n perustelu: sotilaallisesti parempi reservi, suureen vain kertausharjoituksissa harjoitelleeseen reserviin tulee meidän poliittisissa oloissamme turvautua vain poikkeuksellisesti. Tähän liittyy periaate, että vähäiset aktiivijoukot kootaan mahdollisimman pitkälle vapaaehtoisista. Äänestyksessä voitti nro 2 yhden äänen enemmistöllä.
Oker-Blomin esittämää muutosta, että määrättäisiin 4 vuoden reserviaika, jotta olisi paremmat mahdollisuudet saada hallitsijan hyväksyntä, käsitellään ehkä syksyllä. LM kannattanee tätä sillä ehdolla, että nro 1 hyväksytään.
Siis: 27 (28) vuoden iästä lähtien ovat kaikki nostoväessä.
Reservin päällystöstä ja kertausharjoituksista aiheutuvia kustannuksia ei ole vielä tarkemmin laskettu. Näistä ehdotettaneen valiokunnalle vain summittaista esitystä, mistä esitysehdotus jäljempänä.
Luku IV. – § 26 tarpeeton.
L. M. ehdottanut. § 27 Nostoväki, jonka tehtävänä on paikallispuolustus ja joka kutsutaan vain jne. – Ei vielä lopullisesti ratkaistu.
Tärkeitä kohtia, joista ei ole päätetty:
Päätetäänkö ennen arvontaa, kuinka paljon aktiivijoukkoihin otetaan. –
Sallitaanko värväys niin, että lyhyen aikaa arvonnan jälkeen voi ilmoittautua vapaehtoiseksi arvotun sijasta.
Armfelt ja L. M. tulevat ilmeisesti pitämään kiinni jommastakummasta näistä periaatteista.
Toimikunnan esityksestä on valiokunta hyväksynyt luvun volontääreistä ja esittää, että palvelukseen kutsuttavasta miesmäärästä lasketaan erilleen vapaaehtoisten ja volontäärien osuus.
- § 97:ssä muistetaan hallitusmuodon § 18
- § 127. Varmaankin näin: Suomen joukkojen johto kuuluu Suomen Suuriruhtinaskunnan kenraalikuvernöörille, joka myös komentaa Suomeen sijoitettuja venäläisiä joukkoja.
- § 129 – aktiivinen sotavoima kuitenkin enintään 5 000 jne. jaettuna pataljooniin jne. Samoin § 5:stä poistettu ”koostuen tarkka-ampujapataljoonista”. Tykistöä ja ratsuväkeä käsitellään perusteluissa.
- § 131. Suomalaiset joukot, joita tulee ensi sijassa käyttää Suuriruhtinaskunnan puolustamiseen, asetetaan sodan syttyessä -- -- sisältäen niin suuren osan reservistä kuin tarvitaan, siinä järjestyksessä kuin §:ssä säädetään. Samoin perustetaan jäljellä olevasta reservistä tarpeen mukaan varikkopataljoonia. / Kaikki muu § 131:stä poistettaneen.
Siis:
Mahdollisuuksien mukaan jätetään tilaa vapaaehtoisuudelle, kun on kyse vakinaisesta aktiivipalveluksesta, – näin vähennetään välttämättömän arvonnan laajuutta, – sekä madalletaan esitykseen sisältyvää kuilua määräämällä kaikille harjoitusvelvollisuus, jolloin myös hyödynnetään asevelvollisuuden kasvattavaa merkitystä – ja toteutetaan paremmin sen poliittista ajatusta.
Original (transkription)
|1|
Etretat 7 Aug.Augusti 77.
Heders vän!
Här har du nu några tarfliga
anteckningar, hvilka för dig, såsom
väl bevandrad i ämnet, torde vara
tillräckliga för uppfattningen af den riktning
hvari värnpligts betänkandet kommer
att gå.
Bra vore det, af många skäl, om
Dagbladet kunde leda opinionen åt ena-
handa håll. – Jag förmodar att du
icke vill ingå i specialiteter och har derför
icke heller noterat några bisaker.
I den uppsats, som jag skall skrifva för
tidskriftens SptmbrSeptember häfte, ämnar jag
närmare ingå på frågan om vidden af
de pligter, den unionela ställningen i mili-
täriskt hänseende ålägger. J. V. S.Johan Vilhelm Snellman m. fl.
gå häri mycket för långt.
Mig synes, att det är tidsnog om
Dagbladet först i Sept.September publicerar sina
ledare i frågan. Inverkan på opinionen
blir bättre om det icke sker under rötmå-
naden, långt före landtdagen. I sådant
fall finge vi muntligen resonnera vidare,
ty jag kommer hem före 1 Sept.September Jag
|5|
har näml.nämligen, med afseende å massan
af det arbete som åligger mig hemma,
beslutit försaka jubelfesten i Upsala.
Var icke ledsen, att jag ej sändt
några korrespondenser till Dagbladet!
Jag har ju varit här för att hvila.
Under badkurens förlopp måste man
vara lat. Ehuru det visserligen icke lyckats
mig, att inlalla hjernan till véritable
overksamhet. –
Jag är emellertid fast besluten, att fram
deles, åtminstone fr.från 1878, vida mera än
förut medverka vid Dagbladet, sär-
skildt för ekonomiska frågor.
Vi äro mycket belåtna med vår
lilla, talrikt besökta badort. Det
fysiska resultatet blir utan tvifvel mycket
godt och skall väl i sin mon minska
den själens eller sinnets sjuklighet, som
är mitt egentliga lidande och som jag på
senare tider icke mera lyckats dölja och
qväsa. –
Att M. Mahon och hans galna kabinet
skulle segra vid valen är alldeles otroligt.
Den republikanska pressen och de 363 ha uppfört
sig exemplariskt. – 18de dennes fara vi
till Paris, 22 à 23e derifrån hem, sannolikt öfver
Stockholm. Jag trycker din hand och tecknar
din i alla skiften
Leo M.
I Paris bli min adress: Hotel des 3 Princess Rue Neuve des Petits Champs 78. Men tidningar
behöfver du icke ditsända. Här har jag fått dem regelbundet, tack!
Utskottet har varit ense derom att det är Finlands skyldighet
(liksom dess rättighet) att uppställa och bekosta en egen armé.
Återgång till de indelta icke kunnat förordas, enär ur militärisk
synpunkt lemna rum för anmärkning, och förstruket ur beskattningens synpunkt
icke rättvist.
Vanlig värfvad militär för dyr, isynnerhet när komplettering på krigsfot
erfordras.
Värnpligtsprincipen derföre godkänd, under förutsättning att tillämpas
på ett för vårt land lämpligt sätt. Äfven allmänt rättsliga skäl hafva
till stöd för denna princip åberopats.
§ 1 skall ändras, men huru, är ännu icke afgjordt. PripkterPrincipiella punkter:
För thronens och fäderneslandets samt rikets försvar etc eller blott
fäderneslandets i st. f.stället för rikets.
L M. lutar för den senare. Finska trupperna kunna af strategiska
skäl behöfva föras öfver gränsen, – men hvarje finsk medborgares
värnepligt kan icke ens på den strängaste unionela grund anses
sträcka sig så långt, som ordet rikets innebär.
§ 3 icke definitivt afgjord.
§ 4. ändras: [...]oläslig/saknad text utgöres af aktiva trupper samt reserv ur landtvärn
5 dodito, skarpskyttebatalj.bataljon försvarsvårtytt.
6–11 ungefär godkända
12 Finsk undersåte af mankön, som fyllt 21 år, är etc.
13 godkänd.
Kap.Kapitel II.
Tvenne ändringsförslag förelåg slutligen till votering:
1o) Armfelt och L. M: 3 år aktiv tjenst (med de föreslagna förkortingarna)
derefter 3 år i förstatillagt reserven. – Alla de 21 åringar, som icke enligt lottning
eller eljes ingå i aktiven, inskrifvas i Andra reserven, med
öfningsskyldighet i 3 år, d. ä.det är 1 månad årligen, eller ock 3 månader
inalles under 3 årtillagt efter annan fördelning af befälet. – Erfordras mer än
första reserven, uttagas den andra, i den ordning, att främst den
åldersklass som senasttillagt genomgått samtliga öfningsmöten; således
normaliter, de som fyllt 24 år, – derefter 25 åriga etc.
2o) Koskinen - Okerblom. – Blott en reserv, omfattande såväl
förenämnde 1a och 2a reserv. Aktiven kompletteras till krigsfot
sålunda att de 24 åriga äfven hela bredden främst uttages, d. ä.det är såväl
|3|
de f. d. aktiva, som de hvilka icke kommit i aktiven.
Motiv härför: större jemlikhet, lottningen sålunda
mindre odiös.
Motiv för Armf.Armfelt och L M: militäriskt bättre reserv,
tillgripandet af den stora, blott vid möten öfvade reserven
bör under våra politiska förhållanden blott undantagsvis
förekomma. Härmed sammanhänger principen att så mycket
som möjligt få den lilla aktiven sammansatt af frivillige.
Vid voteringen segrade NroNumro 2 med en rösts pluraltet.
En af OkerBl.Okerblom påpekad modifikation att sätta 4 års reserv
tid för att ha mera chance af regergsregerings godkännande, torde
komma före i höst. LM torde ingå derpå med vilkor
att NroNumro 1 antages.
Alltså: från 27 (ungungefär: 28) års ålder alla i landtvärnet.
Kostnaderna för reservens befältillagt ochtillagt öfningsmöten ännu icke
närmare beräknade. Derom torde fr.från utskottet blott unge-
färlig framställning föreslås, med anhållan om propos.proposition fram-
deles.
Kap.Kapitel IV. – § 26 obehöflig.
L. M. föreslagit. § 27 Landtvärnet, hvars uppgift [...]oläslig/saknad text är
ortsförsvaret och som uppbådas endast vid etc. – Ännu
icke defintivt afgjordt.
Vigtiga punkter, som icke äro afgjorda:
Huruvida det skall så begås, att före lottningen äro faststäldt
huru mången skola till aktiven tagas. –
Huruvida det skall tillåtas den som fått låg nummer för ak-
ivenstruket att äfventillagt inom viss kort tid efter lottningen anmäla sig
såsom frivillig i st. f. utlottad.
Armf.Armfelt, och L. M. torde komma att insistera på endera af
dessa principer.
Från kommissionens förslag har utskottet infört kapitlet [...]oläslig/saknad text
|4|
om volontairer, och föreslår, att från den kontingent
som skall uttagas, afräkna frivilligas och volontairers antal.
- Vid § 97 erinras om § 18 i R. F.Regeringsformen
- § 127. Torde bli: Chefskapetstruket Befälet öfver finska trupper
tillkommerstrukethörtillagt GG. af Storf. Finl.Generalguvernören av Storfurstendömet Finland hvilken ockstruket jemväl kommenderar
de ryska trupper som äro i Finland förlagda. - § 129 – en aktiv truppstyrka af ändå till 5 000 etc fördelade
i bataljoner etc. Likaså är från § 5 uteslutet:
”bestående af skarpskyttebataljoner”.
Frågan om artilleri och kavalleri kommer att
beröras i motiverna. - § 131. Finska trupperna, hvilka uppstruket i främsta
rummet skola användas till Storfurstendömets försvar,
ställes i fall af krig -- -- inkallande af så stor del af
reserven som dertilltillagt erfordras, i den ordning § § stadga.
Tillika upprättes af den återstående reserven i mon
af behofvet depotbataljoner. / Allt det öfrig af § 131
torde uteslutas.
Alltså:
I möjligaste mon lemna rum för frivillighet, när det
gäller den stående aktiva tjensten, – härigenom minska
den oundvikligtillagt lottningens omfattning, – tillika mildra den klyfta,
som finns i propos.propositionen, genom att ålägga alla öfnings-
skyldighet, hvarigenom ock värnpligtens uppfostrande
betydelse tillgodogöres – och dess politiska idé bättre
tillgodoses.
Etretat 7 Aug.Augusti 77.
Heders vän!
Här har du nu några tarfliga anteckningar, hvilka för dig, såsom väl bevandrad i ämnet, torde vara tillräckliga för uppfattningen af den riktning hvari värnpligts betänkandet kommer att gå.
Bra vore det, af många skäl, om Dagbladet kunde leda opinionen åt enahanda håll. – Jag förmodar att du icke vill ingå i specialiteter och har derför icke heller noterat några bisaker.
I den uppsats, som jag skall skrifva för tidskriftens SptmbrSeptember häfte, ämnar jag närmare ingå på frågan om vidden af de pligter, den unionela ställningen i militäriskt hänseende ålägger. J. V. S.Johan Vilhelm Snellman m. fl. gå häri mycket för långt.
Mig synes, att det är tidsnog om Dagbladet först i Sept.September publicerar sina ledare i frågan. Inverkan på opinionen blir bättre om det icke sker under rötmånaden, långt före landtdagen. I sådant fall finge vi muntligen resonnera vidare, ty jag kommer hem före 1 Sept.September Jag|5| har näml.nämligen, med afseende å massan af det arbete som åligger mig hemma, beslutit försaka jubelfesten i Upsala.
Var icke ledsen, att jag ej sändt några korrespondenser till Dagbladet!
Jag har ju varit här för att hvila. Under badkurens förlopp måste man vara lat. Ehuru det visserligen icke lyckats mig, att inlalla hjernan till véritable overksamhet. –
Jag är emellertid fast besluten, att fram deles, åtminstone fr.från 1878, vida mera än förut medverka vid Dagbladet, särskildt för ekonomiska frågor.
Vi äro mycket belåtna med vår lilla, talrikt besökta badort. Det fysiska resultatet blir utan tvifvel mycket godt och skall väl i sin mon minska den själens eller sinnets sjuklighet, som är mitt egentliga lidande och som jag på senare tider icke mera lyckats dölja och qväsa. –
Att M. Mahon och hans galna kabinet skulle segra vid valen är alldeles otroligt. Den republikanska pressen och de 363 ha uppfört sig exemplariskt. – 18de dennes fara vi till Paris, 22 à 23e derifrån hem, sannolikt öfver Stockholm. Jag trycker din hand och tecknar din i alla skiften
Leo M.
I Paris bli min adress: Hotel des 3 Princess Rue Neuve des Petits Champs 78. Men tidningar behöfver du icke ditsända. Här har jag fått dem regelbundet, tack!
|2|Utskottet har varit ense derom att det är Finlands skyldighet (liksom dess rättighet) att uppställa och bekosta en egen armé.
Återgång till de indelta icke kunnat förordas, enär ur militärisk synpunkt lemna rum för anmärkning, och ur beskattningens synpunkt icke rättvist.
Vanlig värfvad militär för dyr, isynnerhet när komplettering på krigsfot erfordras.
Värnpligtsprincipen derföre godkänd, under förutsättning att tillämpas på ett för vårt land lämpligt sätt. Äfven allmänt rättsliga skäl hafva till stöd för denna princip åberopats.
§ 1 skall ändras, men huru, är ännu icke afgjordt. PripkterPrincipiella punkter: För thronens och fäderneslandets samt rikets försvar etc eller blott fäderneslandets i st. f.stället för rikets.
L M. lutar för den senare. Finska trupperna kunna af strategiska skäl behöfva föras öfver gränsen, – men hvarje finsk medborgares värnepligt kan icke ens på den strängaste unionela grund anses sträcka sig så långt, som ordet rikets innebär.
§ 3 icke definitivt afgjord.
§ 4. ändras: utgöres af aktiva trupper samt reserv ur landtvärn
5 dodito, skarpskyttebatalj.bataljon försvarsvårtytt.
6–11 ungefär godkända
12 Finsk undersåte af mankön, som fyllt 21 år, är etc.
13 godkänd.
Kap.Kapitel II.
Tvenne ändringsförslag förelåg slutligen till votering:
1o) Armfelt och L. M: 3 år aktiv tjenst (med de föreslagna förkortingarna) derefter 3 år i första reserven. – Alla de 21 åringar, som icke enligt lottning eller eljes ingå i aktiven, inskrifvas i Andra reserven, med öfningsskyldighet i 3 år, d. ä.det är 1 månad årligen, eller ock 3 månader inalles under 3 år efter annan fördelning af befälet. – Erfordras mer än första reserven, uttagas den andra, i den ordning, att främst den åldersklass som senast genomgått samtliga öfningsmöten; således normaliter, de som fyllt 24 år, – derefter 25 åriga etc.
2o) Koskinen - Okerblom. – Blott en reserv, omfattande såväl förenämnde 1a och 2a reserv. Aktiven kompletteras till krigsfot sålunda att de 24 åriga äfven hela bredden främst uttages, d. ä.det är såväl|3| de f. d. aktiva, som de hvilka icke kommit i aktiven.
Motiv härför: större jemlikhet, lottningen sålunda mindre odiös.
Motiv för Armf.Armfelt och L M: militäriskt bättre reserv, tillgripandet af den stora, blott vid möten öfvade reserven bör under våra politiska förhållanden blott undantagsvis förekomma. Härmed sammanhänger principen att så mycket som möjligt få den lilla aktiven sammansatt af frivillige. Vid voteringen segrade NroNumro 2 med en rösts pluraltet.
En af OkerBl.Okerblom påpekad modifikation att sätta 4 års reserv tid för att ha mera chance af regergsregerings godkännande, torde komma före i höst. LM torde ingå derpå med vilkor att NroNumro 1 antages.
Alltså: från 27 (ungungefär: 28) års ålder alla i landtvärnet. Kostnaderna för reservens befäl och öfningsmöten ännu icke närmare beräknade. Derom torde fr.från utskottet blott ungefärlig framställning föreslås, med anhållan om propos.proposition framdeles.
Kap.Kapitel IV. – § 26 obehöflig.
L. M. föreslagit. § 27 Landtvärnet, hvars uppgift är ortsförsvaret och som uppbådas endast vid etc. – Ännu icke defintivt afgjordt.
Vigtiga punkter, som icke äro afgjorda:
Huruvida det skall så begås, att före lottningen äro faststäldt huru mången skola till aktiven tagas. –
Huruvida det skall tillåtas att äfven inom viss kort tid efter lottningen anmäla sig såsom frivillig i st. f. utlottad.
Armf.Armfelt, och L. M. torde komma att insistera på endera af dessa principer.
Från kommissionens förslag har utskottet infört kapitlet |4| om volontairer, och föreslår, att från den kontingent som skall uttagas, afräkna frivilligas och volontairers antal.
Alltså:
I möjligaste mon lemna rum för frivillighet, när det gäller den stående aktiva tjensten, – härigenom minska den oundviklig lottningens omfattning, – tillika mildra den klyfta, som finns i propos.propositionen, genom att ålägga alla öfningsskyldighet, hvarigenom ock värnpligtens uppfostrande betydelse tillgodogöres – och dess politiska idé bättre tillgodoses.