7.4.1876 Finanslära
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|108|
V. T.Vårterminen 1876
Finanslära
V. T.Vårterminen 1876
24de Föreläsn.Föreläsningen
7 April 76.
Sammanfattning af det genomgångna. Beskattandet medelst
tullafgifter icke i och för sig förkastligt. Men dervid bör
iakttagas principen att det är från behålnbehållningen inkomst skatt
skall begäras. Deraf följer: nödv.nödvändiga lifsmedel böra icke be-
skattas medelst tull. Hvad i går om saltet. Denna tydlig g.genom exem-
pel: Finland 2 miljmiljoner tntunnor råg, men behöfva 2½ miljmiljoner. Antag nu 5 rubel
tull per import.importerad tntunna. Staten då 2½ miljmiljoner. Men hela befaller icke
blott dessa utan dessutom 10 miljmiljoner. Annat med saltet här. Fås endast
g.genom import, hela skatten gå till staten, och quantiteten af behofvet i allm.allmänhet
måttlig. – Råvaror för industrin fria: köpas medelst kapital
icke i och förstruket ss.såsom sådan en inkomstförbrukning. Undantag råvarortillagt för artiklar hvilka
lämpliga föremål för inkomst konsumskatt, men genom tullen lättast
åtkommet – Här ock om drawback. – Importtull rationelast
på transatlantiska varor, och på sådana europ.europeiska konsumkonsumtions artiklar som
icke i eget land åstadkommes. Tullens fördyrande verkan så helt
och hållet till statskassan: begreppet finanstull häraf betingadt. –
3e klassen skyddstullar alltid för statskassan en mindre betydande inkomst.
Om de verka hvad man vill, då importeras intet; om import dock sker
emedan hemma för litet eller för dåligt producerat, sår blir inkomsten
ringa. Regel alltid: icke högre, än att import kan ske att konkurrera
med inhemsk möjlig och icke lägre än att denna konkurrens ej må behöfva
bli förkrossande. Från höga skyddstullar efterhand, icke med ens nedåt.
Framtidsmål: Fri täflan mellan nationer i idoghet: icke beskatta
utländsk produkt till förmon för inhemska producenter, endast till
förmon för statskassan. Tull således rationelast blott på sådan
utländsk naturalster och produkter industri prdrproduktertillagt, som icke äro eller kunna
bli föremål för produktion och förädling inom landet. regler: Enkel tariff, helst efter vigten eller quantitet, emedan värdet svårare kontrolleradt. – Icke trakasseri med privat resande.tillagt i marginalen – Vidare.
Hög skatt på lyxartiklar kan vara rentillagt finanstull, om de icke inom eget
land kunna produceras, således fördyra blott till förmon för stats-
kassan. T. ex. här champagne och andra extra vinertillagt, sammet, siden. – Men lyxen mången-
städes dessutom beskattad g.genom skilda
Lyxskatter. Hvad är lyx? Mycket relativt begrepp det som
är lyx hos den ena, ärtillagt icke hos den andra. Om daglönare cylinderhatt, så lyx. För
massa af s. k. ståndsperson är det icke. – Forman häst, icke lyx, köpmantillagt jordegare
likaså. Men om den som icke behöfva för sina förrätningar, håller t. ex. vid mat vagnshästar
så kan det kallas lyxhästar. Skatter derpåtillagt numera sällsynt. I England på hästar som
åkdon, Frankrike dodito. – Till sin idé icke orättvis. Svårt blott
att definiera lyxen. Sådan konsumtion som vittnar om rikedom
öfver medelförmögenhet. – Egentl.Egentligen direkt konskonsumtions skatt. Äfven
att nå höga inkomst extra. – Föga gifvande utom tullentillagt. Statistik.
Till indirekta skatterna härförts stämpel- och inre-
gistrerings afgifter. Dock ej fullt den karakter som betinga
namnet indirekta om ock äfven stundom så, exempeltillagt fordringar förskjuter, gäldenär betalar, men ansöker om rätt för sig, om en tjenst etc.tillagt i marginalen Tyskarna Gebühren. – I sjelfva
verket fodra rationel indelning att skild 3e klass nu uppsättas.
Redan i början antydt huruledes dir.direkta och indir.indirekta icke tillfylles.
De båda afnavgifterna träffa inkomsten, förra på direkt, senare väsentligentillagt på indirekt
sätt. Från olika slagen af inkomst ss.såsom norm, senare åter inkomstens
användande på fritt brukningsföremål. – Nu ifrågavarande
slag tar normaliter allsinte hänsyn dertill (om icke olikhet: Finland
för allmoge, hvarom mera). Fattiga kan behöfva anlita domstol mer
än rika. – Kapitalist utsöka fodran plus kostnaden. – Dessutom drabba de enkom kapitalet ofta.
Böra benämnas: afgifter vid anlitandet af myndigheter
och för legaliserandet af rättsärende eller transaktion emellan
enskilda (Detta = Gebühre)struket – FrankrFrankrike Droits d’enregistrement et
de timbre). Karakteristik: Dessa afgifter kräfvas vid sådana
tillfällen då medborgare för ett eller annat ändamål anlitar en stats-
myndighet eller en väsentlig statsanstalt. En del af demtillagt kunna anses ss.såsom en partiel
ersättning för det vidkommande begärdatillagt tillgörandet fr.från myndighetens sida, likna
således betalning för tjenst, – afgift för begagnandet af statsanstalter.
Men att märkas skilnad mot det förra: jernvägar, post, kanaler
icke väsentliga för statens funktion, kan bedrifvas af enskilda, dföredärför
behandlas bland statens affärsinrättningar. Hvad gäller det anstalt som
staten måste ha, och hvilkas forma meststruket arbete utan att ändra
sin karakter, sstruketkunde göras gratis. Att indelas i:
1) Stämpel afgift – 2) Inregistrerings afgift. – 3) Löner och sportlar af olika slag
1) Stämpel. Historisk. Justinianus protokoll. Araberna i
medeltiden. Spanien, Hollandstruket Nederländernatillagt medelt af 15hundtalet1500-talet – snart
derpå England, Tyskland. Frankrike 1673 – Sverige Finland 1660,
afskaffades 1664 men beviljades åter 1686, 89 och ha sedan fortfarit.
Afgift som bör vara erlagd vid ingifvande af skrift till domstol
eller embetsverk, – eller erlägga vid emottagandet af sådan dföredärför. I hvardera
fallet ett yttre märke, tryckt eller påhäftadt, som bevis för betalning.
Uppbörden således högst enkel: Staten säljer papper, märken. Alla
embets- och tjenstemän skyldiga kontrollera, vid svårt ansvar.
Om alla till domstol och mynd.myndigheter ställda skrifter klart, och om måttlig,
icke särdeles förkastligt. Mångenstäds hvarje kontrakt,tillagt skuldsedel, vexel,
räkning för att begiltighet, stämplas. Så icke hos oss. Först när
företas från domstol. Detta rationella, men enl.enligt karakter.
Annars alltid gäldenär som beskattas.
Klassifikation 1o) efter embetsverk – 2o) De privata, då
myndighet anlitar, efter beloppet. – Mera nästa gång.
Finanslära
V. T.Vårterminen 1876
24de Föreläsn.Föreläsningen
7 April 76.
Sammanfattning af det genomgångna. Beskattandet medelst tullafgifter icke i och för sig förkastligt. Men dervid bör iakttagas principen att det är från behålnbehållningen inkomst skatt skall begäras. Deraf följer: nödv.nödvändiga lifsmedel böra icke beskattas medelst tull. Hvad i går om saltet. Denna tydlig g.genom exempel: Finland 2 miljmiljoner tntunnor råg, men behöfva 2½ miljmiljoner. Antag nu 5 rubel tull per import.importerad tntunna. Staten då 2½ miljmiljoner. Men hela befaller icke blott dessa utan dessutom 10 miljmiljoner. Annat med saltet här. Fås endast g.genom import, hela skatten gå till staten, och quantiteten af behofvet i allm.allmänhet måttlig. – Råvaror för industrin fria: köpas medelst kapital icke ss.såsom sådan en inkomstförbrukning. Undantag råvaror för artiklar hvilka lämpliga föremål för inkomst konsumskatt, men genom tullen lättast åtkommet – Här ock om drawback. – Importtull rationelast på transatlantiska varor, och på sådana europ.europeiska konsumkonsumtions artiklar som icke i eget land åstadkommes. Tullens fördyrande verkan så helt och hållet till statskassan: begreppet finanstull häraf betingadt. – 3e klassen skyddstullar alltid för statskassan en mindre betydande inkomst. Om de verka hvad man vill, då importeras intet; om import dock sker emedan hemma för litet eller för dåligt producerat, sår blir inkomsten ringa. Regel alltid: icke högre, än att import kan ske att konkurrera med inhemsk möjlig och icke lägre än att denna konkurrens ej må behöfva bli förkrossande. Från höga skyddstullar efterhand, icke med ens nedåt.
Framtidsmål: Fri täflan mellan nationer i idoghet: icke beskatta utländsk produkt till förmon för inhemska producenter, endast till förmon för statskassan. Tull således rationelast blott på sådan utländsk naturalster och produkter industri prdrprodukter, som icke äro eller kunna bli föremål för produktion och förädling inom landet. regler: Enkel tariff, helst efter vigten eller quantitet, emedan värdet svårare kontrolleradt. – Icke trakasseri med privat resande.tillagt i marginalen – Vidare.
Hög skatt på lyxartiklar kan vara ren finanstull, om de icke inom eget land kunna produceras, således fördyra blott till förmon för statskassan. T. ex. här champagne och andra extra viner, sammet, siden. – Men lyxen mångenstädes dessutom beskattad g.genom skilda
Lyxskatter. Hvad är lyx? Mycket relativt begrepp det som är lyx hos den ena, är icke hos den andra. Om daglönare cylinderhatt, så lyx. För massa af s. k. ståndsperson är det icke. – Forman häst, icke lyx, köpman jordegare likaså. Men om den som icke behöfva för sina förrätningar, håller t. ex. vid mat vagnshästar så kan det kallas lyxhästar. Skatter derpå numera sällsynt. I England på hästar som åkdon, Frankrike dodito. – Till sin idé icke orättvis. Svårt blott att definiera lyxen. Sådan konsumtion som vittnar om rikedom öfver medelförmögenhet. – Egentl.Egentligen direkt konskonsumtions skatt. Äfven att nå höga inkomst extra. – Föga gifvande utom tullen. Statistik.
|2|Till indirekta skatterna härförts stämpel- och inregistrerings afgifter. Dock ej fullt den karakter som betinga namnet indirekta om ock äfven stundom så, exempel fordringar förskjuter, gäldenär betalar, men ansöker om rätt för sig, om en tjenst etc.tillagt i marginalen Tyskarna Gebühren
ty. avgifter. – I sjelfva verket fodra rationel indelning att skild 3e klass nu uppsättas. Redan i början antydt huruledes dir.direkta och indir.indirekta icke tillfylles. De båda afnavgifterna träffa inkomsten, förra på direkt, senare väsentligen på indirekt sätt. Från olika slagen af inkomst ss.såsom norm, senare åter inkomstens användande på fritt brukningsföremål. – Nu ifrågavarande slag tar normaliter allsinte hänsyn dertill (om icke olikhet: Finland för allmoge, hvarom mera). Fattiga kan behöfva anlita domstol mer än rika. – Kapitalist utsöka fodran plus kostnaden. – Dessutom drabba de enkom kapitalet ofta.
Böra benämnas: afgifter vid anlitandet af myndigheter och för legaliserandet af rättsärende eller transaktion emellan enskilda (Detta = Gebühre – FrankrFrankrike Droits d’enregistrement et de timbre
fr. inregistrerings- och stämpelavgift). Karakteristik: Dessa afgifter kräfvas vid sådana tillfällen då medborgare för ett eller annat ändamål anlitar en statsmyndighet eller en väsentlig statsanstalt. En del af dem kunna anses ss.såsom en partiel ersättning för det vidkommande begärda tillgörandet fr.från myndighetens sida, likna således betalning för tjenst, – afgift för begagnandet af statsanstalter. Men att märkas skilnad mot det förra: jernvägar, post, kanaler icke väsentliga för statens funktion, kan bedrifvas af enskilda, dföredärför behandlas bland statens affärsinrättningar. Hvad gäller det anstalt som staten måste ha, och hvilkas arbete utan att ändra sin karakter, kunde göras gratis. Att indelas i:
1) Stämpel afgift – 2) Inregistrerings afgift. – 3) Löner och sportlar af olika slag
1) Stämpel. Historisk. Justinianus protokoll. Araberna i medeltiden. Spanien, Nederländerna medelt af 15hundtalet1500-talet – snart derpå England, Tyskland. Frankrike 1673 – Sverige Finland 1660, afskaffades 1664 men beviljades åter 1686, 89 och ha sedan fortfarit.
Afgift som bör vara erlagd vid ingifvande af skrift till domstol eller embetsverk, – eller erlägga vid emottagandet af sådan dföredärför. I hvardera fallet ett yttre märke, tryckt eller påhäftadt, som bevis för betalning. Uppbörden således högst enkel: Staten säljer papper, märken. Alla embets- och tjenstemän skyldiga kontrollera, vid svårt ansvar.
Om alla till domstol och mynd.myndigheter ställda skrifter klart, och om måttlig, icke särdeles förkastligt. Mångenstäds hvarje kontrakt, skuldsedel, vexel, räkning för att begiltighet, stämplas. Så icke hos oss. Först när företas från domstol. Detta rationella, men enl.enligt karakter. Annars alltid gäldenär som beskattas.
Klassifikation 1o) efter embetsverk – 2o) De privata, då myndighet anlitar, efter beloppet. – Mera nästa gång.