25.4.1876 Finanslära

Finanslära

V. T.Vårterminen 1876.
30^de Föreläsn.Föreläsningen
25 April 76.

(Statsskulden)

Då finansförvstruket gäller upptaga statslån, är det naturl.naturligtvis represent.representanterna som besluta,
vanl.vanligtvis på regerregeringens förslag. Ändamålet pröfvas, utvägarna för dess tillgodoseende
likaså. Sedan beslutet fattats, är det finansförvaltgsfinansförvaltningens uppgift låna för-
delaktigt. Nämnde härom redan igår och antydde ngranågra dermed
förknippade omständigheter. En närmare granskning af d^nadenna vigtiga
del dock af nöden.

1) Säkerheten. Den enskildes lånvilkor vanl.vanligtvis beroende af den säkerhet
han kan erbjuda. Der räntan är fri. Ex.Exempel första inteckninteckningen, statsperson, – prima namn.
Men i arten af statens finansiela soliditet att icke lemna viss bestämd säkerhet. Staten
i sin helhet gör skuld, och häftas i sin helhet derför. – Pant förr
vanlig, numera endast om staten icke har kredit. – Äfven då vansk-
ligt, ty svikes, är svårt göra panträtten gällande. – Regel
ngnnågon speciel säkerhet för fastastruket statslån icke nödig. Statens hela
politiska och ekonstruket finansiella art, samt nationalförmögenheten
äro de omständigheter som bestämma och anses säkert.

2) Den handelstruket Konjunkturen för tillfället. Tryckt penningmarknad i all-
mänhet – skäl uppskjuta lån derest möjligt. Hvilket kan vara fallet
t. ex. med jernvägslån – eller lån för reglering af sväfvande skuld. – Men
icke med krigslån, krigsskadeersättning etc. – Konjunkturer kunna ock vara
olika i olika länder, måste hållas reda på. – Kunna ock bestämma om
direkt eller g.genom bankirer, och om fixt åt dessa eller i kommission. –

3) Räntefot. Amorteringtillagt. Härom talte igår. För att fullt bedöma saken, skilnad
mellan lån med bestämd kapitalförskrifning, och blott ränta. – När
det förra, plär ock amortering bestämma, vanligen så att visst antal
oblig.obligationer utlottad, beskrif. – Framhöll redan, huruledes lägre ränte-
fot i allm^hetallmänhet antaga. Härvid dock en gräns, när återbetalning och pari
måste ske. – Tystruket Jemförelse icke riktig om man säger: 4½ % à 90 = 5 % à 100. Definiera pari kurs, emission och em.emissions pris.tillagt i marginalen
Ty årlig betalning lika, men kapitalafbetalning i förra fallet större, då ett större
kapital måste förskrifva. Visst deremot att 5 % icke gör pari, om 4½ %
ger 90, – utan samnolikt 97 à 98. NgotNågot spatium behöfva spekulation. Räkna exempel.tillagt i marginalen

Regelstruket Deremot 4½ % 90 bestämdt fördelaktigare än t. ex. 4 %, 80. visser-
ligen ock 5 %, men amortering dyrare. – Regel: Amorteringslån, att betalas
och pari efter utlottning, icke så låg räntefot att kapitalrabatter öfverstigastruket
föranleda missförhållande emot återbetalningsskyldighet. Man måste kalkylera
icke blott räntan utan ock amorterings kostnader. Men icke heller så hög ränte-
fot att pari emissions kurs behöfs. Ty afsättningen då svårare, och gör fram-
tida lån icke så billiga som bättre kredit kunde medge. Ett lån kan
stiga betydligt öfver emission om dennatillagt under pari, men går ej gerna nämn-
värdt öfver pari. –

Lånen med obligatorisk amortering vanl.vanligen så att samma annuitet för hela
tiden. Men ock så att samma amorteringsprocent t. ex. 2, af det ursprungliga.
Då går det långsammare, men annuiteten minskar. – Mindre vanligt. Finland
ett ryskt lån. – Utlottning i dessa fall icke att förblandas med lotteri-
lånen med premier, hvarom igår.

Amortering ock sålunda att endast ge inköp till börskund. I sådant
fall viss kapitalskulds angifvande onödigt. – Då enklast
att sälja räntor, utan angifvande af kapitalbelopp. Kalkyler
gälla då ock endast räntekostnad: Ex.Exempel – Men skall det
då alls icke betalas? – Fordringsegare har ej anspråk derpå. Men
statens eget intresse fordrar minska skulden – – genom inköp. Hvarom
stora men.

I hvardera fallet
numera förskrifning
till innehafvare,
icke visst namn.tillagt i marginalen

Vid upplåning ännu iakttaga att successiva bequema betalnings-
terminer, isynnerhet med direkt uppläggning s. k. national eller
folklån. – Huru vigtigt att lånet billigt, när betänker hvilken börda ändå.

Statsskuldens förvaltning. Antingen skild institution: ss.såsom Riksgälds-
kontor, äfven Preussen. Eller finans förvaltning sjelf med skild af-
delning derför bankhjelptillagt. – Hufvudsak: noggrannhet, öfverskådlighet, punktlighet.

Historik. Första amort.amorterings
fred: England 1716. Redan
1728 belastad med nya
amorteringar. 1733 en del
af sin inkomst till stats-
kassan. Indrogs 1828.
Frankrike 1816 – upp-
hörde 1848.tillagt i marginalen

Men detta icke nog: äfven skuldernas minskning bör vara angeläget.
Äfven der perpetuella räntor, måste finanspolitiken söka afbetala.
Bildandet af skilda amortissementsfonder. Förut vanligare.
Nu icke. Också jemförelsevis af ringa vigt. De medel som dit
kunna direkt användas till återköp. Detta möjligt vid alla
slags lån – Om finska staten t. ex. samlar och utlånar osäkert
till 5 % ss.såsom equivalent för lån som kostar mera, ingen idé. Likaså
om köper utländska dyrare statspapper. Regel denna: när
öfverskott i finanser visa sig stabilt, pröfva om någon
skattenedsättning erforderlig, eller lånebetalning bättre. Minskar
man räntor på statsskulden, så ernår man ett stadium, då äfven
vid annarstillagt ökade statsbehof ny beskattning icke kräfvas. I goda
tider bör man försöka betala. Detta stärka ock krediten, och
man lånar sedan billigare må det åter behöfvas.

England minskat efter amortamorterings fondens upphäfvande – derförinnan ökat
sina skulder.

Reglerna för statslån gälla ock kommuner, departement,
provins.

Statistik.