28.1.1879 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79
3e Föreläsn.Föreläsningen
28 Jan.januari

Finlands statsrätt. III afdeln.avdelningen

2 kap.kapitlet Statshushållningen.

§ 1. Allmänna synpunkter. När lag stiftas vill man skapa ngtnågot varaktigt, ty lag skall ss.såsom rätt stadga hvad efterhand insetts ss.såsom rätt. Således icke alltför stor rörlighet önsklig eller nödig. För lagstiftningens skuld ej årliga parlament absolut nödiga. Men representationens samverkan äfven för statshushållning oundgänglig. – Statens verksamhet ej endast att stifta lagar, de måste ock skipas och verkställas. Staten måste dessutom främja kulturändamål. För allt detta erfordras utgifter och inkomster. Dessa kunna för det mesta ej fås annan väg än genom bidrag af medborgarne, g.genom skatt. Men när statsmakten ålägger medborg.medborgare att afstå af sin egendom åt staten är detta ett tvångsvårtytt på eganderätten. I konstitutionel stat nödvändigtvis s. k. folkets sjelfbeskattningsrätt utöfvad gegenom represrepresentation. Således hör det andra betydande området för reger.regentens och repres.representationens gemensamma verksamhet – eller med andra ord svårtytt regenten bunden vid repre.representationens medverkan och beslut, om ock äfven här i vissa fall regentens verksamhet gå utöfver StnasStändernas.

Den del af statsrätten, som sysselsätter sig med regeringens och reprensrepresentationens kompetens i fråga om statshushållningen samt sättet och ordningen för fastställande af statens utgifter och inkomster, plär benämnas budgeträtt.

Jag anser nödigt redogöra för budgeträttens allm.allmänna principer, innan går särskildt till vårt lands frågor.

Budget. definition, – nödvändigheten af planmässighet häri. I Sverige Carl XI. Staten se § 24. ”Staten måste ocksvårtytt årlig och tidigt inrättas, och 1696 års stat dervid till en rättelse och grund lagas, att Betienten af kronans drätsel och inkomster sina lösen åtnjuta. Men bemälda stat öfverskrids ocksvårtytt förökes ej, med mindre K. MtsKunglig Majestäts och Rikets oundgängliga tjenst och bästa sådant fordra” etcetcetera.tillagt i marginalen I hvarje stat finns ständiga och ovilkorliga samt tillfälliga utgifter. – Rättsliga förpligtelser – eller klokhetsstatsvårtytt. Härpå bör man ha afseende då principer bestämmas. Emellertid olika uppfattningar häri.

Belgien: Skatterna voteras årligen, lagarna derom gälla blott ett år, om de ej förnyas. Hvarje år votera kamrarna budgeten. Framhåll konseqvenser häraf|2| med afs.avseende å Statens permanenta förbindelser. – Det engelska systemet.

Huru det med rätta bör vara:

  • obligator.obligatoriska utgifter – extra dodito
  • permanenta inkomster – extra dodito
  • budgetvotering för året innebär godkännande af de utgifter och inkomster som blott för det året skola förekomma samt af uppställningen i dess helhet, hvilka således lika litet som enskildheter få rubbas af legelat. lag.

Alla premanenta poster ha uppstått g.genom särskild lag – och böra blott g.genom särskild sdnsådan ändras.

Den absoluta budgetvägrings rätten, – vannssvårtytt, fiktiv – stannar statsmaskineriet: Omsättningsvårtytt behöfligt ss.såsom politiskt tryck. Men dertill de extra posterna tillräckliga.

Ingen part i budgeten, som ej af repres.representationen godkänd, men icke givet hvarje års repre.representation ånyo.

Skola finna, att liksom engelska, så äfven svenska i sina hufvuddrag hållit sig till dessa principer.

|3|

Rörande de skatter som af ren bevillningsnatur tillkommer StnaStänderna instruktion ej mindre beträffande sjelfva skatter, än ock rörande användandet af deras proveny: Regenten har att sanktionera oförändradt i förra som senare hänseendet. Sådana skatter f. n.för närvarande Bevillningar, Brännvinsskatten.

Utan StnasStändernas hörande bestämma och disponera RgnRegenten enl.enligt gammal häfd.

Tullen, – taxorna för afgifter för tjenster och belåningar, – för embetsverks expedition, – för begagnandet af statsanstalter sådana som posten, lots‑ och båkverket.

För statslåns upptagande erfordras StnasStändernas samtycke. Det kan sägas att tillfälliga lån inom statsverkets ordinarie resurser icke förbjuden i G LGrundlagen. Men RgnRegenten sjelf förklarat kontrakterandet af statslån icke mera skola ske utan StnaStänderna.

Alla statsfördrag sammantagen

Grundskatt1 952 800
896 000
1 364 000
41 4004 254 200
13 500
24 000
4 291 700
Inkomst från domäner585 000
391 320976 320
fr.från kapitaler150 000
253 000
101 000
14 000
130 000513 000
5 781 020
|4|
TportTransport 5 781 000
Från kommunkationsarbetesvårtytt4 000 000
(kanalerna saknas)
Skatter af förädlingsverksvårtytt70 300
Personella utskylder1 328 500
Justitiestatens procent20 000
Sakören, skatteverkssvårtytt medel145 000
Skatter som utan StnaStänderna bestämmas8 1001 571 900
Tull, Post7 122 500
diverse128 000
Båkafgifter230 000
diverse194 800
Fattig- och arbetskassa351 000
31 600
70 0008 127 900
Från Banken180 000
Bevillningar700 000
Bränvinsskatten3 000 0003 700 000
Resumé.
Inkomst från domäner976 320
fr.från förräntade kapitaler513 000
Jernvägarne227 5001 716 820
Grundskatt4 291 700
Öfriga permanenta, på båda statsmakterna beroende1 571 900
Från Finlands Bank180 000
Skatter, som Regenten ensam bestämma8 127 900
Bevillning och bränvinsskatt3 954 000
+ kommunikation
Stämpelskatter450 000
20 292 320

4 000
3 579
481
253 500
227,5
tillagt i marginalen

|5|
Beskattningar.

Förut utvecklat skilnaden emellan ordinaire eller beständiga skatter och tillfälliga. De förra omfatta hufvudsakligen Grundskatten – d. ä.det är räntan, kronotionden, indelningsverket äfvensom de från jorden utgående allm.allmänna onera. – Ränta af [...]oläslig/saknad text och [...]oläslig/saknad text. Samt personella utskylderna eller mantalspengar. – Kunna blott i vanlig lagstiftningsväg ändras, d. ä.det är RgensRegentens proposition, – icke StnasStändernas initiativ. Gälla tills upphäfva. 3 StnsStånds beslut försåvidt ej beröra privilegier. Bevisa detta ur § 71–73 L. OLantdagsordningen. – Man har visserligen sagdt att ”all skatt är bevillning” och den är de ursprungliga i vårt statsskick. Men § 72 L O.Lantdagsordningen talar blott om beviljandet af anslag för vissa ändamål. Se ock R d B.Riksdagsbeslut 1786 § 3 Palmén p.sidan 88.

Annorlunda med bevillningen, der är det StnasStändernas initiativ hvad slags bevillning. Och 4 stndsstånds beslut eller förstärkt utskott. – Inkomster disponeras. Äfven af bränvinsaccisen. Rörande denna har ock ansetts 4 stndsstånds beslut nödigt (§ 3 i Bränvinsförf.Brännvinsförfattningen) medan för öfrigt denna förf.författning 3 stndsstånds. Ty det är ju anslag för visst ändamål. Skattebeloppet per kommun är här grunden för bevillningen. StnaStänderna oförhindrade att anvisa på bränvinet sådant för hvilket skild bevillning begärts.

Särskild ställning intager stämpelpappers bevillningar, såsom förut framställt. Återhemta.

Betydande skatter bero af RgtenRegenten ensam. Tullar, afgifter för kommunikations anstalter och öfriga statsin|6|rättningens begagnande – lösen för myndigheters och tjenstemäns expeditioner, samt ersättning till tjenstemän för enskilda förättningar, afgifter för befordran och nådebevisning. Egentl.Egentligen blott tullar här af vigt.

Öfrig finanskomptens som tilltillagt av utgivarenhör StnaStänderna. Tolka § 36 och beskrifsvårtytt finansrelation.

3) Petitioner, Bankförvaltningsvårtytt

|6|

Hvilka uppgifter det än gäller att fullfölja i staten, hvilka ändamål än skola tillgodoses, behöfs nervus rerumlat. tingens nerv. Öfvergå derför nu till:

9de afdavdelningen) Kejs.-StorfnsKejsaren-Storfurstens rättighter i afseende statens finanser. – (Hans anpart af Statens s. k. finanshöghet).

Statshushållningen liksom den enskilda 2 hufvudsidor: inkomster och utgifter.

Inkomster. Liksom enskildas inkomster kunna härröra från köptal eller arbetsförtjenst eller lån, likaså har staten inkomster dels I) från statsegendom,
dels II) från skatter.

I äldre tider förra, inkomsten från domänerna den förnämsta. Detta efterhand förändrats, i nyare tider motsatsen. Nuförtiden t.ex. England revenyer från domänerna 1 %, Österrike 1 ½ %, Frankrike 3 %, Preussen dock 12 % af alla statsinkomster.

Börjande från Upsala öd, och isynnerhet efter Gustaf Is kraftiga åtgärder för att stärka kronans myndighet, egde staten mycket jord. Det ligger utom detta ämne att visa dess tillväxt, det slöseri, som dermed sedan bedrefs under 17de seklet och den storartade reduktionen som återförde under kronan en del deraf.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

3. luento 28. tammikuuta

Suomen valtio-oikeus. III osa

2. luku. Valtiontalous

§ 1. Yleisiä näkökohtia. Kun laki säädetään, halutaan luoda jotain pysyvää, sillä lain tulee säätää oikeaksi sellaista, mikä myöhemmin on nähtykin oikeana. Sen vuoksi liian suuri liikkumavara ei ole toivottavaa eikä tarpeellista. Lainsäädännön vuoksi ei vuosittainen parlamentti ole ehdottoman tarpeellista. Sen sijaan edustajiston yhteistyö myös valtiontaloudessa on välttämätöntä. – Valtion toimintaa ei ole pelkästään lakien säätäminen, niitä on myös pantava toimeen ja toteutettava. Valtion pitää lisäksi edistää kulttuuritavoitteita. Tähän kaikkeen vaaditaan menoja ja tuloja. Enimmäkseen niitä ei voi sada muuta tietä kuin kansalaisten avustuksella, verolla. Mutta kun valtiomahti vaatii kansalaista luopumaan omaisuudestaan valtion hyväksi, tämä on omaisuuden pakko-ottoa. Perustuslaillisessa valtiossa on välttämätöntä, että kansan edustajisto käyttää kansan omaverotusoikeutta. Siksi tämä toinen merkittävä alue kuuluu Hallitsijan ja edustajiston yhteiseen toimintaan – eli toisin sanoen, koska Hallitsija on sidottu edustajien myötävaikutukseen ja päätöksiin, joskin myös tässä Hallitsijan toiminta ylittää Säädyt tietyissä tapauksissa.

Sitä osaa valtio-oikeutta, joka käsittelee hallituksen ja edustajiston toimivaltaa, kun on kyse valtiontaloudesta, samoin kuin valtion menojen ja tulojen vahvistamisen tapaa ja järjestystä, on tapana nimittää budjettioikeudeksi.

Katson tarpeelliseksi selvittää budjettioikeuden yleisiä periaatteita, ennen kuin siirryn erityisesti meidän maamme kysymyksiin.

Budjetti. määritelmä – tässä on suunnitelmallisuus välttämätöntä. Ruotsissa Kaarle XI. Valtio, ks. § 24. ”Talousarvio on myös vuosittain ja ajoissa suunniteltava, ja vuoden 1696 talousarvio tällöin asetettava oikaisuksi ja pohjaksi sille, että kruunun rahatoimesta ja tuloista huolehtivat virkamiehet saavat nauttia lunnaistaan. Mutta kyseistä talousarviota ei ylitetä eikä lisätä, elleivät Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa ja Valtakunnan parhaat ja korvaamattomat virkamiehet sellaista vaadi”tillagt i marginalen jne. Jokaisessa valtiossa on jatkuvia ja välttämättömiä samoin kuin satunnaisia menoja. – Oikeudelliset velvoitteet – tai järkevä talousarvio. Tämä on pidettävä mielessä, kun periaatteista päätetään. Tästä on kuitenkin erilaisia käsityksiä.

Belgia: Veroista äänestetään vuosittain, niitä koskevat lait ovat siis voimassa vain yhden vuoden, ellei niitä uusita. Joka vuosi kamarit äänestävät budjetista. Korosta tämän seurauksia valtion pysyville sitoumuksille. – Englantilainen järjestelmä.

Miten pitäisi oikein olla:

  • pakolliset menot – ylimääräiset menot
  • pysyvät tulot – ylimääräiset tulot
  • budjettiäänestys vuodelle sisältää niiden menojen ja tulojen hyväksymisen, joiden arvellaan toteutuvan vain sinä vuonna, sekä sen laatimisen kokonaisuudessaan, eikä tätä kokonaistilannetta sen enempää kuin siihen liittyviä yksityiskohtiakaan saa muuttaa.

Kaikki pysyvät nimikkeet ovat syntyneet erityisen lainsäädännön kautta – ja ne on myös muutettava vain toisella erityislailla.

Jos ehdotonta oikeutta budjetin torjumisesta käytettäisiin – fiktiivisesti – pysähtyisi koko valtiokoneisto. Muuttamista tarvitaan poliittisena painotuksena. Mutta siihen riittävät ylimääräiset tiliviennit.

Budjetissa ei ole mitään osaa, jota edustajisto ei ole hyväksynyt, mutta jota ei ole joka vuosi annettu edustajistolle uudelleen.

On huomattava, että englantilaisten tavoin myös ruotsalaiset ovat pitäneet pääpiirteissään kiinni näistä periaatteista.

Puhtaasti suostuntaveroina kannettavista veroista säädyt eivät niinkään anna ohjeita itse veroista kuin niiden tuoton käytöstä: Hallitsijan tulee vahvistaa ne muuttamattomina sekä edellisessä että jälkimmäisessä mielessä. Sellaisia veroja ovat nykyään suostuntaverot, paloviinavero.

Säätyjä kuulematta Hallitsija määrää ja käyttää muita veroja vanhan oikeutensa mukaan.

Tulli, – maksut virkapalkkojen ja palkkioiden aiheuttamiin menoihin, – virastojen toimituksista, – sellaisten valtion laitosten kuten postin-, luotsi- ja majakkalaitoksen käyttämisestä.

Valtiolainan ottamiseen vaaditaan säätyjen suostumusta. Voidaan sanoa, että satunnaiset lainat valtion sisäisten säännöllisten resurssien puitteissa eivät ole perustuslaissa kiellettyjä. Mutta Hallitsija itse on julistanut, ettei valtionlainoista enää tehdä sopimuksia ilman säätyjä.

Yhteenveto kaikista valtiosopimuksista

Maavero1 952 800
896 000
1 364 000
41 4004 254 200
13 500
24 000
4 291 700
Tulot valtionmaista585 000
391 320976 320
pääomista150 000
253 000
101 000
14 000
130 000513 000
5 781 020
siirto 5 781 000
Liikennöintityöstä4 000 000
(kanavat puuttuvat)
Verot jalostustyöstä70 300
Henkilökohtaiset menot1 328 500
Oikeusvirkamiehistöprosentti20 000
Sakot, verolaitoksen varat145 000
Ilman säätyjä määrätyt verot8 1001 571 900
Tulli, posti7 122 500
sekalaiset128 000
Majakkamaksut230 000
sekalaiset194 800
Köyhäin- ja työhuonekassa351 000
31 600
70 0008 127 900
Pankilta180 000
Suostuntaverot700 000
Paloviinavero3 000 0003 700 000
Yhteenveto
Tulot valtionmaista976 320
korkoa tuottavista pääomista513 000
Rautatiet227 5001 716 820
Maavero4 291 700
Muut vakinaiset, molemmista valtiomahdeista riippuvat1 571 900
Suomen Pankista180 000
Hallitsijan yksin määräämät verot8 127 900
Suostuntaverot ja paloviinavero3 954 000
+ liikenne
Leimaverot450 000
20 292 320

4 000tillagt i marginalen

3 579tillagt i marginalen

481tillagt i marginalen

253 500tillagt i marginalen

227,5tillagt i marginalen

Verotus.

Aikaisemmin kehittyi ero vakituisten eli pysyvien ja väliaikaisten verojen välillä. Edelliset muodostuvat pääasiassa maaverosta – eli verosta, kruununkymmenyksistä, ruotulaitoksesta sekä maasta syntyvistä yleisistä rasituksista. – Vero tästä [...]oläslig/saknad text ja [...]oläslig/saknad text. Sekä henkilökohtaisista maksuista eli manttaaliverosta. – Näitä voidaan muuttaa vain tavallista lainsäädäntötietä eli Hallitsijan esityksestä, – ei säätyjen aloitteesta. Ovat voimassa, kunnes ne poistetaan. Kolmen säädyn päätös, mikäli ei koske etuoikeuksia. Osoita tämä Valtiopäiväjärjestyksen pykälillä 71–73. On kylläkin sanottu, että ”kaikki vero on suostuntaveroa”, ja se on valtiossamme se alkuperäinen vero. Mutta Valtiopäiväjärjestyksen § 72 puhuu vain avustuksen myöntämisestä tiettyyn tarkoitukseen. Ks. myös Oikeuskaari 1786 § 3, Palmén s. 88.

Toisin on suostuntaveron laita, siinä tarvitaan Säätyjen aloitetta siitä, millaista suostuntaveroa tarvitaan. Ja 4 Säädyn päätös tai vahvistettu valiokunta. – Tulot käytetään. Myös paloviinan myyntiverosta. Tämän johdosta on katsottu, että neljän Säädyn päätös tarvitaan (paloviinalaki § 3.), kun taas muihin tätä lakia tarvitseviin asioihin vain 3 Säädyn päätös. Sillä sehän on avustusta tiettyyn tarkoitukseen. Veron määrä kuntaa kohden on tässä suostumusveron peruste. Säädyt saavat vapaasti osoittaa paloviinaverosta sellaiseen tarkoitukseen, johon on erikseen verovaroja anottu.

Erikoisasema on leimapaperin suostuntaveroilla, kuten jo aikaisemmin esitettiin. Kertaa.

Tärkeitä veroja riippuu Hallitsijasta yksin. Tullit, maksut liikennelaitoksille ja maksut muista valtion laitosten käyttämisestä – lunastusmaksut viranomaisten ja virkamiesten toimituksista sekä korvaukset virkamiehille erilaisista virkatehtävistä, maksut ylennyksistä ja armahdustodistuksista. Oikeastaan vain tulleilla on tässä merkitystä.

Muu finanssitoimivalta, joka kuuluu Säädyille. Tulkitse § 36 ja kuvaile valtiovarainkertomusta.

3) Vetoomukset, Pankkihallinto

Mitä tehtäviä on valtiossa täytettävänä, mitä tavoitteita toteuttavina onkaan, tarvitaan nervus rerumlat. asioiden jänne. Siirry nyt sen vuoksi kohtaan:

9. osa) Keisari Suuriruhtinaan oikeudet valtion finansseihin nähden. – (Hänen osuutensa valtion nk. finanssiherruudesta).

Valtiontalous ikään kuin kaksi erillistä etusivua: tulot ja menot.

Tulot. Samoin kuin yksilöidenkin tulot voivat syntyä tehdyistä kaupoista tai työansioista tai lainasta, samoin valtiolla on tuloja osittain I) valtion omaisuudesta, osittain II) veroista.

Entisinä vanhoina aikoina tulo valtiontiloista oli tärkein. Tämä on vähitellen muuttunut, nykyään tilanne on päinvastainen. Nykyään esim. Englannissa tuotot valtion maa-alueista olivat 1 %, Itävallassa 1 ½ %, Ranskassa 3 %, Preussissa kuitenkin 12 % valtion kaikista tuloista.

Uppsalan autiotiloista lähtien ja erityisestä Kustaa Vaasan voimakkaiden toimenpiteiden ansioista kruunun vallan vahvistamiseksi valtio omisti paljon maata. Sen kasvun osoittaminen ei kuulu tähän aiheeseen, ei myöskään se tuhlailu, jota niillä sittemmin harjoitettiin 1600-luvulla tai se suurenmoinen isojako, joka palautti kruunulle siitä osan.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79
3e Föreläsn.Föreläsningen
28 Jan.januari

Finlands statsrätt. III afdeln.avdelningen

2 kap.kapitlet Statshushållningen.

§ 1. Allmänna synpunkter. När lag stiftas vill
man skapa ngtnågot varaktigt, ty lag skall ss.såsom rätt stadga
hvad efterhand insetts ss.såsom rätt. Således icke alltför stor
rörlighet önsklig eller nödig. För lagstiftningens skuld ej årliga
parlament absolut nödiga. Men representationens samverkan
äfven för statshushållning oundgänglig. – Statens verksamhet
ej endast att stifta lagar, de måste ock skipas och verkställas.
Staten måste dessutom främja kulturändamål. För allt detta
erfordras utgifter och inkomster. Dessa kunna för det mesta
ej fås annan väg än genom bidrag af medborgarne, g.genom
skatt. Men när statsmakten ålägger medborg.medborgare att afstå af
sin egendom åt staten är detta ett tvångsvårtytt på eganderätten. I konsti-
tutionel stat nödvändigtvis s. k. folkets sjelfbeskattnings-
rätt utöfvad gegenom represrepresentation. Således hör det andra betydande
området för reger.regentens och repres.representationens gemensamma verksamhet
– eller med andra ord svårtytt regenten bunden vid repre.representationens
medverkan och beslut, om ock äfven här i vissa fall
regentens verksamhet gå utöfver StnasStändernas.

Den del af statsrätten, som [...]oläslig/saknad text sysselsätter sig
med grunderna för statsbeskattningenstruket regeringens och
reprensrepresentationens kompetens i fråga om statshushållningen
[...]oläslig/saknad text samt sättet och ordningentillagt för fastställande af statens ut-
gifter och inkomster, plär benämnas budgeträtt.

Jag anser nödigt redogöra för budgeträttens
allm.allmänna principer, innan går särskildt till vårt lands
frågor.

Budget. definition, – nödvändigheten af plan-
mässighet häri. I Sverige Carl XI. Staten se § 24.
”Staten måste ocksvårtytt årlig
och tidigt inrättas, och
1696 års stat dervid till
en rättelse och grund lagas,
att Betienten af kronans
drätsel och inkomster
sina lösen åtnjuta. Men
bemälda stat öfverskrids
ocksvårtytt förökes ej, med mindre
K. MtsKunglig Majestäts och Rikets ound-
gängliga tjenst och bästa
sådant fordra” etcetcetera.
tillagt i marginalen I hvarje stat finns ständiga och ovilkorliga samt tillfälliga
utgifter. – Rättsliga förpligtelser – eller klokhetsstatsvårtytt.
Härpå bör man ha afseende då principer be-
stämmas. Emellertid olika uppfattningar häri.

Belgien: Skatterna voteras årligen, lagarna derom
gälla blott ett år, om de ej förnyas. Hvarje år votera
kamrarna budgeten. Framhåll konseqvenser häraf
|2| med afs.avseende å Statens permanenta förbindelser. – Det
engelska systemet.

Huru det med rätta bör vara:

  • obligator.obligatoriska utgifter – extra dodito
  • permanenta inkomster – extra dodito
  • budgetvotering för året innebär godkännande af de
    utgifter och inkomster som blott för det året skola förekomma
    samt af uppställningen i dess helhet, hvilka således
    lika litet som enskildheter få rubbas af lege.

Alla premanenta poster ha uppstått g.genom särskild
lag – och böra blott g.genom särskild sdnsådan ändras.

Den absoluta budgetvägrings rätten, – vannssvårtytt,
fiktiv – stannar statsmaskineriet: Omsättningsvårtytt
behöfligt ss.såsom politiskt tryck. Men dertill de
extra posterna tillräckliga.

Ingen part i budgeten, som ej af repres.representationen godkänd,
men icke givet hvarje års repre.representation ånyo.

Skola finna, att liksom entillagtgelska, så äfven
svenska i sina hufvuddrag hållit sig till dessa
principer.

|3|

Rörande de skatter som af ren bevillningsnatur
tillkommer StnaStänderna instruktiontillagt ej mindre [...]oläslig/saknad text beträffande
sjelfva skatter, än ock rörande användandet af deras
proveny: Regenten har att sanktionera oförändradt
i förra som senare hänseendet. Sådana skatter f. n.för närvarande
Bevillningar, Brännvinsskatten.

Utan StnasStändernas hörande bestämma och disponera
RgnRegenten enl.enligt gammal häfd.

Tullen, – taxorna för afgifter för tjenster och
belåningar, – för embetsverks expedition, – för
begagnandet af statsanstalter sådana som posten, lots‑
och båkverket.

För statslåns upptagandetillagt erfordras StnasStändernas samtycke. [...]oläslig/saknad text
icke gällastruket Det kan sägas att tillfälliga lån inom stats-
verkets ordinarie resurser icke förbjuden i G LGrundlagen. Men
RgnRegenten sjelf förklarat kontrakterandet af statslån, hvarmed
söka för
struket icke mera skola ske utan StnaStänderna.

Alla statsfördrag sammantagen

Grundskatt1 952 800
896 000
1 364 000
41 4004 254 200
13 500
24 000
4 291 700
Inkomst från domäner585 000
391 320976 320
fr.från kapitaler150 000
253 000
101 000
14 000
130 000312struket513tillagt 000
5 781 020
|4|
TportTransport
5 781 000
Från kommunkationsarbetesvårtytt4 000 000
(kanalerna saknas)
Skatter af förädlingsverksvårtytt70 300
Personella utskylder1 328 500
Justitiestatens procent20 000
Sakören, skatteverkssvårtytt medel145 000
Skatter som utan StnaStänderna bestämmas8 1001 571 900
Tull, Post7 122 500
diverse128 000
Båkafgifter230 000
diverse194 800
Fattig- och arbetskassa351 000
31 600
70 0008 127 900
Från Banken180 000
Bevillningar700 000
Bränvinsskatten3 000 0003 700 000
Resumé.
Inkomst från domäner976 320
fr.från förräntade kapitaler513 000
Jernvägarne227 5001 716 820
Grundskatt4 291 700
Öfriga permanenta, på båda statsmakterna beroende1 571 900
Från Finlands Bank180 000
Skatter, som Regenten ensam bestämma8 127 900
Bevillning och bränvinsskatt3 954 000
+ kommunikation
Stämpelskatter450 000
20 292 320

4 000
3 579
481
253 500
227,5
tillagt i marginalen

|5|
Beskattningar.

Förut utvecklat skilnaden emellan ordinaire
eller beständiga skatter och tillfälliga. De förra om-
fatta hufvudsakligen Grundskatten – d. ä.det är
räntan, kronotionden, indelningsverket äfvensom
de från jorden utgående allm.allmänna onera. – Ränta af [...]oläslig/saknad text och [...]oläslig/saknad text.tillagt Samt perso-
nella utskylderna eller mantalspengar. – Kunna
blott i vanlig lagstiftningsväg ändras, d. ä.det är RgensRegentens
proposition, – icke StnasStändernas initiativ. Gälla tills upp-
häfva. 3 StnsStånds beslut försåvidt ej beröra privi-
legier. Bevisa detta ur § 71–73 L. OLantdagsordningen. – Man
har visserligen sagdt att ”all skatt är bevillning” och
den är de ursprungliga i vårt statsskick. Men § 72 L O.Lantdagsordningen
talar blott om beviljandet aftillagt anslag för vissa ändamål. Se ock
R d B.Riksdagsbeslut 1786 § 3 Palmén p.sidan 88.

Annorlunda med bevillningen, der är det StnasStändernas
initiativ hvad slags bevillning. Och 4 stndsstånds beslut
eller förstärkt utskott. – Inkomster disponeras.
Äfven af bränvinsaccisen. Rörande denna
har ock ansetts 4 stndsstånds beslut nödigt (§ 3 i Brän-
vinsförf.
Brännvinsförfattningen) medan för öfrigt denna förf.författning 3 stndsstånds.
Ty det är ju anslag för visst ändamål. Skatte-
beloppet per kommun är här grunden för bevillningen.
StnaStänderna oförhindrade att anvisa på bränvinet sådant
för hvilket skild bevillning begärts.

Dessutom betydandestruket

Särskild ställning intager stämpelpappers be-
villningar, såsom förut framställt. Återhemta.

Betydande skatter bero af RgtenRegenten ensam. Tullar,
afgifter för kommunikations anstalter och öfriga statsin-
|6| rättningens begagnande – lösen för myndigheters och
tjenstemäns expeditioner, samt ersättning till tjenste-
män för enskilda förättningar, afgifter för befordran
och nådebevisning. Egentl.Egentligen blott tullar här
af vigt.

Öfrig finanskomptens som tilhör StnaStänderna.
Tolka § 36 och beskrifsvårtytt finansrelation.

3) Petitioner, Bankförvaltningsvårtytt

|6|

Hvilka uppgifter det än gäller att fullfölja i staten,
hvilka ändamål än skola tillgodoses, behöfs nervus
rerum. Öfvergå derför nu till:

10struket 9de afdavdelningen) Kejs.-StorfnsKejsaren-Storfurstens rättighter i afseende statens
finanser
. – (Hans anpart af Statens s. k. finanshöghet).

Statshushållningen liksom den enskilda 2 hufvud-
sidor: inkomster och utgifter.

Istruket Inkomster.
Liksom enskildas inkomster kunna härröra från köp-
tal eller arbetsförtjenst eller lån, likaså har staten
inkomster dels I) från statsegendom,
dels II) från skatter.

I äldre tider förra, inkomsten från statsegendomarnastruket domänernatillagt
den förnämsta. Detta efterhand förändrats, i
nyare tider motsatsen. Nuförtiden t.ex. England revenyer
från domänerna 1 %, Österrike 1 ½ %, Frankrike 3 %,
Preussen dock 12 % af alla statsinkomster.

Börjande från Upsala öd, och isynnerhet efter
Gustaf Is kraftiga åtgärder för att stärka kronans
myndighet, egde staten mycket jord. Det ligger utom
detta ämne att visa dess tillväxt, ochstruket det slöseri, som
dermed sedan bedrefs under 17de seklet och den storartade
reduktionen som återförde under kronan en del deraf.

Dokumentet i faksimil