3.4.1876 Finanslära

Finanslära

V. T.Vårterminen 1876.
21 Föreläsn.Föreläsningen
3 April

(Tullarna)

Frihandelssystemet. Uteslutar icke tullarna. Men att inga artificiela
åtgärder för hinder eller uppmuntran, d. ä.det är leda handeln i andra riktningar
än det naturliga. Endast finanstullar.

Skilda slag af tullafgifter. – Man anför vanligen 3 slag – Export,
import och transito tull – efter de 3 former gränser kan beträdas. Definiera.tillagt Denna
indelning håller sig blott till ytan. I sjelfva verket olika slags beskattning. Endast
import – en skatt på konsumtion, export och transitostruket på produktionen
inom landet, – ur förvaltninssynblick, på prohibitivsystemets grund, att skatt
på råämnen och förnödenheter för att tvinga dem stanna i landet. Man
icke dermed bestmbestämma marknadprisen i eget land. För en del producenter kan
ett skydd sålunda upkomma. Men öfriga produc.producenter förlora. De näml.nämligen
som producera de med utförseltull belagda varor. – Sagts, att detta
är beskatta utl.utländska konsumenter g.genom öfvervältningtillagt. Men detta misstag i allm^hetallmänhet. Exportören
försöka alltid få högsta pris. Hvad är marknadspriset? Derföre får han
icke. Finns exporttull, så behålla han så mycket mindre. Vare sig
exportören ss.såsom vanligast sjelf producerat eller icke, är det dock producenten
på hvilken det stanna. Och icke nog härmed: detta kunde ju försvaras
om hantillagt annars icke skattar för sin näring. Men det kan hämma sjelfva produk-
tionen, vare sig af råvaran ell.eller produkten. Isynnerhet om artikeln före-
mål för konkurrens. Vid unik produktion låter tänka sig att det
blefve öfvervältning på utländiga, beskattning af honom. Men nu för tiden
svårt finna sådant. Är det ren lyx, blir ock afsättningen inskränkt om
exporttull fördyrar. – För att exporttull skall bli af finansiel be-
tydelse, måste väl läggas på allm.allmänna produkter af landet. Återfaller
slutligen på grundskatten. I Finland träd och smör. Stå allsicke
i finska exportörens hand, diktera priset dessutom. På träd ha vi en
”sågnings afgift”. Denna visa sig de fakto blott 1 à 1½ % af utförelse-
värdet. Tänker man sig den högre, måste försvåra sågdriften, minska
aflöfning på skog och således nedtrycka priset på virke, hvarigvarigenom åter jord-
egaren talat klar förlorare. Och icke blott det, men trädets oanvänd.oanvändning
föranleder misshushållning. Smör åter: mycket dyr produktionskostnad. Hos
oss måhända mer än söderns, för byggnader och stallfodring. Fås icke vid skild
produkt.skattproduktionsskatt – Sammanfattning. Egentl.Egentligen direkt skatt påtillagt sågegare som
låtit exportera. Han får ett vinstafdrag – beskrif. För export.exporterande köpman
kan den ställa sig indirekt d. ä.det är sålunda att han vid uppköp fr.från
producenterna möjlmöjligen kan bringa dem i afdrag på begärda priset. Olik de
direkta deri, att utan hänsyn till reveny, ingen annan supposition, än att
detta plus i prod.produktions kostnad skall kunna bäras fr.från behållning. På kon-
junkturen beror, huru stor % af netto det blir. T. ex. är det icke rättvisa
N. N. förtjena i år 100 000, han skall betala 5 000, förra året blott 10 000
alltså 500, – är: 5 000 i exp.export till i hvardera fallet.

I Norge högre: ingen grundskatt på skogegare. Och intet annat trä-
|2| exporterande land så billig frakt till största konsumenten England.
Verkan af exportförbud: spanmål hos oss. Galenskap. 1^o) missväxt
tynga ju mest, just på dem, hvilkas produkt man således vill
i värde förringa. Import reglera pris. Ex.Exempel med finsk utsädning och
ryska mattor, när FinlFinland och Sverigetillagt knapt och Ryssland botlig skörd. – Sådant
vållar visserl.visserligen icke att produktion uphör, lägsstruket säd odlas alltid, men
är ingrepp i fönämsta producentens frihet. – Exportfrihet
åter på råvara för industri t. ex. bomulstruket ulltillagt, lin etc. skulle tull
mera för sjelfva industrin neddrifva produktionen, likaså högre
exporttull. Alltså icke konsumtionsskatt utan en produk-
tionsskatt, normen åter irrationel. – Finland blott bero, 12
pnipenni per L℔lispund, Lumpar 1: 50 = exp.export förbud. – Sågar, 2 pnipenni Kubikfottillagt, all-
mänt fordra afgift 12 pnpenni för hvar famn ved, tolft, och tunna
tjära och bäck. – Höra alltså egentlegentligen icke till förevarande
afdelnavdelning, konsumtionsskatten, utan ett sätt att beskatta
produktion, – och ett dåligt sådant, ty lägger i affärernas
beräkning ett plus som ständigt kan rubbas af utländsk
afsättning hvilken beskattnbeskattningen icke kan på fhandförhand kännas.

Transito tullar lika litet egentlegentlig tull. Afgift som
upbäres för att en vara passera landet. Kan anses för
utsättning för skydd och säkerhet – de kostnader staten
användt. Men dessa bli direkt ersätta g.genom transport och hamn
afgifter. Hvarje stat intresse af att dessa anlitas, bör
derföre icke fördyra utan locka. (Ex.Exempel Hangö).

Begge håller f. n.för närvarande på försvinna. England mera
ingendera. Sista exporttull, stenkol, borttogos 1850. I Frankrike
uphäfdes transito 1845. Ännu låg exporttull.