[9.]3.1875 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1875
17. luento
Pääkohtien kertaus Säätyjen päätöksentekoa koskevasta kysymyksestä.
Yleisen Perustuslain – ja etuoikeuksien ollessa kyseessä 4 Säädyn päätös. Jos 1 Sääty on eri mieltä, kysymys raukeaa. Jos 2 säätyä haluaa, niin Perustuslakikysymys on jätettävä lepäämään seuraaviin valtiopäiviin asti. Jälkimmäinen ei koske etuoikeuksia.
Kaikkien säätyjen päätös vaaditaan rahoituskysymyksissä. Ellei yhteensovittamisyritysten jälkeen löydetä yksimielisyyttä, kysymys menee vahvistettuun valtiovarainvaliokuntaan, 60 jäsentä, joka ratkaisee asian säätyjen puolesta. Ellei ⅔ myönnä rahoitusta, katsovat Säädyt kysymyksen hylätyksi.
Samoin 4 säätyä päättää jonkin suostuntaveron perusteista. Niiden soveltamistavasta tai suostuntaverojen jakamisesta kohteiden toteuttamiseen. Jos erimielisyyttä, asia menee vahvistettuun suostuntaverovaliokuntaan. Jos ⅔ hyväksyy yksinkertaisen valiokunnan ehdotuksen, josta on erimielisyyttä, siitä tulee Säätyjen päätös. Ellei, niin yksinkertainen valiokunta tekee uuden ehdotuksen.
Kaikki muut asiat ratkaistaan 3 säädyn päätöksellä. Jos lopputulos on 2 vastaan 2, asia raukeaa, ja tilanne pysyy ennallaan, ellei ole erikseen päätetty, ettei asia saa raueta. Silloin se menee vahvistettuun valiokuntaan, joka ratkaisee sen yksinkertaisella äänten enemmistöllä.
Ilmausta kaikki tapaukset §:stä 73 ei pidä rajoittaa koskemaan vain Hallitsijan esityksiä. On oltava sovellettavissa, että myös toivomusaloite-ehdotukset kuuluvat tähän, mikäli ne ovat yleiseen valitusvaliokuntaan lähetettyinä olleet säätyjen tarkastuksen kohteina. Tätä tukee myös § 76 – ”ne muut esitykset, joista Säädyt ovat yhdessä päättäneet”. Vuoden 1872 Valtiopäivien päätöksen § 47 osoittaa, että silloin tehtiin sellainen tulkinta, jossa sanottiin: Niitä toivomusaloite-ehdotuksia tarkastettaessa, joita on nykyisillä Valtiopäivillä nostettu esiin siinä järjestyksessä kuin Valtiopäiväjärjestyksen § 51 määrää, olemme Me osittain kaikkien Neljän Säädyn yksimielisen, osittain kolmen säädyn yhtäpitävän päätöksen perusteella saaneet vastaavan erityisen kirjelmän, joka on osoitettu Hänen Keisarilliselle Majesteetilleen.tillagt i marginalen Tämä käsittää edelleen myös Säätyjen aloitteista riippuvat, Suomen Pankkia koskevat kysymykset, joiden joukossa on sellaisia ohjeita Valtuuskunnalle, jotka eivät vaadi Hallitsijan hyväksymistä.
Säätyjen lausunnon tapauksista, joissa monarkilla on yksin lainsäädäntöoikeus, ei tarvitse perustua yhteenlaskettuun enemmistöön, vaan jokainen sääty voi erikseen ilmoittaa mielipiteensä, ellei yksimielisyyttä ole saavutettu.
Muistutin, että vahvistetut valiokunnat ovat erilaisia kuin kaikki muut valiokunnat. Ne ovat oikeastaan delegaatioita, joilla on Säätyjen päätäntäoikeus. – Ne otettiin lakiin Ruotsissa vuonna 1809. Analogisesti niitä voidaan tarvita 2-kamarijärjestelmässä. Ruotsissa yhdistetyt äänestykset, eli molempien kamareiden äänet lasketaan yhteen.
Viides täysistunnon asiaryhmä: Vaalit
Osasta on puhuttu jo aikaisemmin. Niitä on sekä välittömiä että välillisiä. Valitsijat ja valitsijamiehet valitaan tietenkin suoraan. Samoin puhemieskonferenssin jäsenet. Kaikki valiokuntien jäsenet valitaan välillisillä vaaleilla. Ei kuitenkaan niitä jäseniä, jotka valitaan vahvistettujen valiokuntien muodostamiseksi. – Valtuuskunnat, siten kuin säädyt sopivaksi katsovat, valitsee tavallisesti puheenjohtaja. Tarkastusmiehet tulisi ja pitäisi kuitenkin valita suoraan §:n 78 mukaisesti.
Lisäksi valinnat, joilla on pitkäaikaisempia seurauksia. § 68. Valtuuskunta harjoittamaan Suomen Pankin hallinnon valvontaa niiden ohjeiden mukaisesti, joita Säädyt laativat ja vahvistavat.
Yhtä monta edustajaa kustakin säädystä. (Ei ole puhuttu neljästä). Valinta niin aikaisessa vaiheessa, että valtuuskunta ehti tulla voimaan ennen valtiopäivien päättymistä.
Yksi reviisori kustakin Säädystä. – Varamiehiä niin monta kuin katsotaan tarvittavan.
Vaalijärjestys. § 69. Kaikki nimiliput yksinkertaisia, suljettuja ja sekä nimien monitulkintaisuudesta että väärästä lukumäärästä vapaita. Arvonta yhtä monta ääntä saaneiden välillä.
Pätee kaikenlaisiin valeihin, sekä välittömiin että välillisiin.
Säätyjen päätösten toimittaminen eteenpäin. § 76. (Samoin myös ilmoitus valinnasta ja Pankkivaltuusmiehistä).
Lähettämisen järjestäminen. Toimitusvaliokunta § 77.
Tarkastus-§ 78.
Valtiopäivien päätös. Sisältää Säätyjen suorittamat toimenpiteet kulloistenkin valtiopäivien päättymiseen mennessä. Mitkä Säätyjen esityksistä on hyväksytty, mitkä hylätty; millaisissa taloudellisissa asioissa on annettu lausuntoja, mitä muita toimenpiteitä on suoritettu, mitä toivomusaloitteita yhdessä esitetty. Muodoltaan kansakunnalle osoitettava kuulutus ja selvitys tehdystä työstä. Ei tarkoitettu Majesteetille.
”Me allekirjoittaneet Suomen Suuriruhtinaskunnan Säädyt ja Suomen kansan edustajat, Ritarikunta ja Aatelisto, Pappissääty, Porvarissääty ja Talonpoikaissääty, jotka nyt olimme kokoontuneet valtiopäiville, teemme tiettäväksi” jne.
Kaikki allekirjoittavat. – Muiden työnsä lopettavien toimituskuntien (poistuvat vähitellen valtiopäivien kuluessa) puolesta allekirjoittavat vain Maamarsalkka ja puhemiehet.
Valtiopäivien kokoontumisen kesto
Valtiopäivät jatkuvat, kunnes Hallitsija lähettää Säädyt koteihinsa. Valtiopäiväjärjestyksen § 5 sanoo tosin, ettei Valtiopäivien tule jatkua pitempään kuin 4 kuukautta siitä päivästä, jolloin ne on avattu (Hallitusmuodon §:ssä 46 kestoaika oli 3 kuukautta). Mutta itse asiassa kestoajan määritteleminen ei ole erityisen tärkeää. § antaa Suuriruhtinaalle vallan päättää Valtiopäivät jo ennen kuin 4 kuukautta on tullut täyteen eli niin pian kuin kaikki Säädyt sitä pyytävät tai Keisari itse muutoin löytää siihen syytä.
Elleivät työt ole vielä päättyneet 4 kuukauden kuluttua, voi Keisari silti kotiuttaa Valtiopäivät.
Ylimääräiset valtiopäivät kestävät luonnollisesti vain niin pitkään kuin asian hoitaminen sitä vaatii.
Vertailun vuoksi haluan muistuttaa siitä, miten muualla toimitaan.
1) Istunnon päättäminen. Kun kaikki asiat on saatettu loppuun. Seuraavassa kutsussa kokoontuvat samat Edustajat yhteen, kunnes lainsäädäntökausi on päättynyt, ja suoritetaan uudet vaalit. Siten tuona aikana pelkkä kutsu, ei uusien vaalien julistamista. Mutta uuden kutsun jälkeen kuitenkin uusi koostumus (Uudet puheenjohtajat ja toimistot).
2) Istunnon keskeyttäminen tietyksi ajaksi. Lykkäys, prorogaatio. Englannissa tietenkin tarkoitetaan prorogaatiolla samaa kuin istunnon päättäminen. Lykkäyksestä tietyksi lyhyehköksi aikaa päättää siellä parlamentti itse.
3) Valtakunnankokouksen hajottaminen, kansakuntaan vetoaminen. –
Vuoden 1869 Valtiopäiväjärjestys tuntee tain Valtiopäivien päättämisen, Säätyjen kotiuttamisen. Seuraavalla kerralla uudet vaalit. Lykkäyksiä voi kuitenkin myös tapahtua, aivan yksinkertaisesti siten, että määrätään pitempi väliaika ennen seuraavaa täysistuntoa. Näin kävi jouluna 1863.
Päätetään juhlallisesti § 80. – Hyvästelylähetystö. Yleiset säädökset §:ssä 81 ja 82. – Huom. Ritarihuonejärjestys suurelta osin samanlainen kuin Valtiopäiväjärjestys.
Original (transkription)
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1875
17de Föreläsn.Föreläsningen
Rekapitulation i fråga om vinnande af StndnasStändernas
beslut.
Allm.Allmän Grundlags, – och privlgiiprivilegie fråga 4 StndsStånds beslut.
Om 1 StndStånd skiljaktigt förfaller frågan. Vilja 2 stndstånd
så bör GlagsfrågaGrundlagsfråga bli hvilande till nästa landtdag.
Det sistnämnda gäller icke privilegierna.
Stamtliga stndsstånds beslut erfordras för anslagsfråga.
Om icke efter jemknings försök samstämmighet vunnits,
går fråga till förstärkt statsutskott, 60 medlemmar,
som afgör saken med stndersständers rätt. Om ej ⅔ bifallastruket
bevilja anslaget, anses frågan af SnaStänderna förkastad.
Likaså 4 stndstånd för grunderna för ngnnågon bevillning.
Sättet för deras tillämpning, eller bevillningarssvårtytt
fördeln.fördelning till utgörande. Om skiljaktighet, går till för-
stärkt bevilln. utskottbevillningsutskott. Om ⅔ bifall enkla
utskottets förslag hvarom skiljaktighet fanns, gåstruketätillagtr
det StnasStändernas beslut. Hvarom icke, så nytt förslag
från enkla utskottet.
Alla öfriga mål afgöras genom 3 stndsstånds
beslut. Om 2 mot 2, förfaller det och blir vid
det gamla, derest ej skildt beslutat att ej får förfalla.
Då går det till förstärkt utskott, likaså om
lagenlig pluralitet åt ena eller andra hållet icke
vunnen. Sådant förstärkt utskott röstarstruket afgörtillagt
med enkel röstpluralitet.
Uttrycket alla mål i 73 § bör ej inskränkas till
att gälla blott RgtnsRegentens propositioner. Omfattarstruket Måste vara tillämpligttillagt
äfven petitionsförslag försåvidt genom förvisning
till allmänt utskott varit föremål för alla stndsstånds pröfning.
Stöd derför äfven § 76 – ”de öfrövriga framställnframställningar, som StnStånden gemensamt beslutit”.
Ldtdag beslutLantdagsbeslut 1872 §
47 visa att sådan tolkning
då. Det hette: Vid pröf-
ningen af de petitionsförslag
som i den ordning § 51 i
L. O.Lantdagsordningen föreskrifva, vid inne-
varande Lantdag blifvit
väckta, hafva Vi, på
|2|
på grund dels af
alla Fyra Ståndens
enhälliga, dels af
tre stånds sam-
manstämmande beslut
i särskilda undgaunderdåniga
skrifvelse hos H. K.
M.Hans Kejserliga Majestät anhållit.tillagt i marginalen
Omfattar vidare äfven de äfventillagt på StnasStändernas initiativ
beroende frågor rörande Finl.Finlands Bank, bland hvilka instruktion
för Fullmäktige
icke erfordra RgntnsRegentens
sanktion.tillagt
StnasStändernas utlåtande i mål, deri monarken har
ensam lagstiftn.rättlagstiftningsrätt behöfver ej grundas på plu-
ralitetsberäkning, utan anmäler hvarje stånds
särskilda åsigt, derest ej sammanstämmighet
vunnits.
Påminte att förstärkta utskotten olik alla andra
utskott. De äro rätteligen delegationer med
StnasStändernas beslutanderätt. – Infördes i Sverige 1809.
Analogt kan behöfvas i 2kammarsystem. Sam-
fälta omröstningar i Sverige; d. ä.det är hopräkning
af båda kamrarnas röster.
Den 5te gruppen af ärenden i plena: Valen
En del val förut vidrörda. Det förekomma
direkta och indirekta. Valmän och elektorer
utses naturligtvis direkte. Likaså ledamöterna
i talmanskonferensen. Alla utskotts medlem-
mar väljas g.genom indirekta val. Dock icke med-
lemmarna till bildande af förstärkta utskott. – Depu-
tationer, på sätt stndnstånden lämpligen finna, vanligen ordf.ordföranden
Justeringsmännen enl.enligt § 78 torde ock böra väljas
direkte.
Dessutom val af långvarigare påföljd.
§ 68. Fullmäktige för att utöfva inseende öfver
förvaltningen af Finlands Bank, i enlighet med
instruktion som af StnaStänderna upprättas och fastställes.
Lika antal för hvarje stndstånd. (Icke sagdt att fyra). Valen
|3|
så tidigt, att tillträda före landtdagens slut.
En revisor för hvart Stånd. – Suppleanter
så många som anses nödigt.
Ordning vid valen. § 69. Alla namnsedlar
enkla, slutna och fria såväl från tvetydighet i
anseende till namn, som från oriktighet i antal.
Lottning mellan dem som fått lika röster.
Gälla för alla slags val, de direkta som de indirekta.
Expedition af StnasStändernas beslut. § 76. (Sål.Således ock an-
mälan om val och BankfBankfullmäktige).tillagt
Uppsättning af afsändning. Expeditionsutskott
§ 77.
Justerings § 78.
Landtdagsbeslutet. Innehåller StnasStändernas vid-
tagna åtgärder vid då afslut.avslutad landtglantdag. Hvilka af
StnasStändernas propos.propositioner bifallits, hvilka afslagits; i hvilka
ekon.ekonomiska ärenden utlåtande afgifvits, hvilka åt-
gärder i öfrigt vidtagits, m. m.struket hvilka petitioner
gemensamt aflåtits etcstruket. Till formen en kungörelse
till nationen, med redogörelse för verksamheten.tillagt Icke stäldt till MstätetMajestätet.
”Vi efterskrifna Storf.Storfurstendömet Finlands Ständer och
Finska folkets representanter, R.Ridderskapet och Adel, PrståndPrästerstånd,
BorgståndtillagtBorgarstånd och Bondestånd, som nu till landtdag för-
samlade varit, göre veterligt” etcetcetera.
Underskrifves af alla. – Öfriga utgående
expeditioner, (afgå efterhand under landtdagens
förlopp) och undertecknas endast af LmarskalkenLantmarskalken
och talmännen.
Tiden för landtdagens sammanvaro.
Landtdagen fortfar tilldess StnaStänderna af RgnRegenten hemför-
|4|
lofvas. 5 § L. D. O.Lantdagsordningen säga visserligen att LdtdgenLantdagen
ej bör fortfara längre än 4 mndrmånader från den dag
då den öppnats (I R. F.Regeringsformen var det 3 mndrmånader § 46).
Men i sjelfva verket är terminsbestämn.terminsbestämningen icke af särdeles
vigt. § öfverlemna åt Storf.Storfursten att afsluta Landtdagen
före 4 mndrmånader såsnart samtliga StenStånden det begära eller
Kejs.Kejsaren eljest finna skäl dertill.
Äro åter arbetena icke slutförda vid 4 mndrsmånaders
utgång, kan Kejs.Kejsaren hemförlofva.
Urtima landtdag räcker naturligtvis blott
den tid förstruket hvilken ärenden det fordra.
För jemförelsens skuld vill påminna derom
huru annorstädes.
1o) Sessionens afslutande. Då alla ärenden slutförda.
Vid nästa kallelse sammanträda desamma Representanter
tills legislatorperioden slut och nya val. Således
derunder blott kallelse, icke utskrifning af nya val.
Men efter ny kallelse dock ny konstituering (Ny
ordförordförande och byråer).
2o) Sessionens afbrytande för viss tid. Ajourne-
ring, prorogering. I England förstås dock med
med prorogering detsamma som sessionens afslutande.
Ajournering på viss kortare tid beslutas der af
parlamentet sjelft.
3o) Riksförsamlingens upplösning, appell till na-
tionen. –
1869 L. D O.Lantdagsordning känner blott LdtagsLantdagens afslutande, StnasStändernas hem-
förlofvande. Nästa gång nya val. – Ajournering kan dock
förekomma, helt enkelt genom att utsätta längre mellantid
till nästa plenum. Så julen 1863.
Afslutas högtidligen § 80. – Afskedsdeputation. Allm.Allmänt stadgande
i § 81 och 82. – Obs.Observera R. H. O.Riddarhusordningen stor del lika med L OLantdagsordningen.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1875
17de Föreläsn.Föreläsningen
Rekapitulation i fråga om vinnande af StndnasStändernas beslut.
Allm.Allmän Grundlags, – och privlgiiprivilegie fråga 4 StndsStånds beslut. Om 1 StndStånd skiljaktigt förfaller frågan. Vilja 2 stndstånd så bör GlagsfrågaGrundlagsfråga bli hvilande till nästa landtdag. Det sistnämnda gäller icke privilegierna.
S⊠original: tamtliga stndsstånds beslut erfordras för anslagsfråga. Om icke efter jemknings försök samstämmighet vunnits, går fråga till förstärkt statsutskott, 60 medlemmar, som afgör saken med stndersständers rätt. Om ej ⅔ bevilja anslaget, anses frågan af SnaStänderna förkastad.
Likaså 4 stndstånd för grunderna för ngnnågon bevillning. Sättet för deras tillämpning, eller bevillningarssvårtytt fördeln.fördelning till utgörande. Om skiljaktighet, går till förstärkt bevilln. utskottbevillningsutskott. Om ⅔ bifall enkla utskottets förslag hvarom skiljaktighet fanns, är det StnasStändernas beslut. Hvarom icke, så nytt förslag från enkla utskottet.
Alla öfriga mål afgöras genom 3 stndsstånds beslut. Om 2 mot 2, förfaller det och blir vid det gamla, derest ej skildt beslutat att ej får förfalla. Då går det till förstärkt utskott, likaså om lagenlig pluralitet åt ena eller andra hållet icke vunnen. Sådant förstärkt utskott afgör med enkel röstpluralitet.
Uttrycket alla mål i 73 § bör ej inskränkas till att gälla blott RgtnsRegentens propositioner. Måste vara tillämpligt äfven petitionsförslag försåvidt genom förvisning till allmänt utskott varit föremål för alla stndsstånds pröfning. Stöd derför äfven § 76 – ”de öfrövriga framställnframställningar, som StnStånden gemensamt beslutit”. Ldtdag beslutLantdagsbeslut 1872 § 47 visa att sådan tolkning då. Det hette: Vid pröfningen af de petitionsförslag som i den ordning § 51 i L. O.Lantdagsordningen föreskrifva, vid innevarande Lantdag blifvit väckta, hafva Vi, på|2| ⊠original: på grund dels af alla Fyra Ståndens enhälliga, dels af tre stånds sammanstämmande beslut i särskilda undgaunderdåniga skrifvelse hos H. K. M.Hans Kejserliga Majestät anhållit.tillagt i marginalen Omfattar vidare äfven de ⊠original: äfven på StnasStändernas initiativ beroende frågor rörande Finl.Finlands Bank, bland hvilka instruktion för Fullmäktige icke erfordra RgntnsRegentens sanktion.
StnasStändernas utlåtande i mål, deri monarken har ensam lagstiftn.rättlagstiftningsrätt behöfver ej grundas på pluralitetsberäkning, utan anmäler hvarje stånds särskilda åsigt, derest ej sammanstämmighet vunnits.
Påminte att förstärkta utskotten olik alla andra utskott. De äro rätteligen delegationer med StnasStändernas beslutanderätt. – Infördes i Sverige 1809. Analogt kan behöfvas i 2kammarsystem. Samfälta omröstningar i Sverige; d. ä.det är hopräkning af båda kamrarnas röster.
Den 5te gruppen af ärenden i plena: Valen
En del val förut vidrörda. Det förekomma direkta och indirekta. Valmän och elektorer utses naturligtvis direkte. Likaså ledamöterna i talmanskonferensen. Alla utskotts medlemmar väljas g.genom indirekta val. Dock icke medlemmarna till bildande af förstärkta utskott. – Deputationer, på sätt stndnstånden lämpligen finna, vanligen ordf.ordföranden Justeringsmännen enl.enligt § 78 torde ock böra väljas direkte.
Dessutom val af långvarigare påföljd. § 68. Fullmäktige för att utöfva inseende öfver förvaltningen af Finlands Bank, i enlighet med instruktion som af StnaStänderna upprättas och fastställes.
Lika antal för hvarje stndstånd. (Icke sagdt att fyra). Valen|3| så tidigt, att tillträda före landtdagens slut.
En revisor för hvart Stånd. – Suppleanter så många som anses nödigt.
Ordning vid valen. § 69. Alla namnsedlar enkla, slutna och fria såväl från tvetydighet i anseende till namn, som från oriktighet i antal. Lottning mellan dem som fått lika röster.
Gälla för alla slags val, de direkta som de indirekta.
Expedition af StnasStändernas beslut. § 76. (Sål.Således ock anmälan om val och BankfBankfullmäktige).
Uppsättning af afsändning. Expeditionsutskott § 77.
Justerings § 78.
Landtdagsbeslutet. Innehåller StnasStändernas vidtagna åtgärder vid då afslut.avslutad landtglantdag. Hvilka af StnasStändernas propos.propositioner bifallits, hvilka afslagits; i hvilka ekon.ekonomiska ärenden utlåtande afgifvits, hvilka åtgärder i öfrigt vidtagits, hvilka petitioner gemensamt aflåtits. Till formen en kungörelse till nationen, med redogörelse för verksamheten. Icke stäldt till MstätetMajestätet.
”Vi efterskrifna Storf.Storfurstendömet Finlands Ständer och Finska folkets representanter, R.Ridderskapet och Adel, PrståndPrästerstånd, BorgståndBorgarstånd och Bondestånd, som nu till landtdag församlade varit, göre veterligt” etcetcetera.
Underskrifves af alla. – Öfriga utgående expeditioner, (afgå efterhand under landtdagens förlopp) och undertecknas endast af LmarskalkenLantmarskalken och talmännen.
Tiden för landtdagens sammanvaro.
Landtdagen fortfar tilldess StnaStänderna af RgnRegenten hemför|4|lofvas. 5 § L. D. O.Lantdagsordningen säga visserligen att LdtdgenLantdagen ej bör fortfara längre än 4 mndrmånader från den dag då den öppnats (I R. F.Regeringsformen var det 3 mndrmånader § 46). Men i sjelfva verket är terminsbestämn.terminsbestämningen icke af särdeles vigt. § öfverlemna åt Storf.Storfursten att afsluta Landtdagen före 4 mndrmånader såsnart samtliga StenStånden det begära eller Kejs.Kejsaren eljest finna skäl dertill.
Äro åter arbetena icke slutförda vid 4 mndrsmånaders utgång, kan Kejs.Kejsaren hemförlofva.
Urtima landtdag räcker naturligtvis blott den tid hvilken ärenden det fordra.
För jemförelsens skuld vill påminna derom huru annorstädes.
1o) Sessionens afslutande. Då alla ärenden slutförda. Vid nästa kallelse sammanträda desamma Representanter tills legislatorperioden slut och nya val. Således derunder blott kallelse, icke utskrifning af nya val. Men efter ny kallelse dock ny konstituering (Ny ordförordförande och byråer).
2o) Sessionens afbrytande för viss tid. Ajournering, prorogering. I England förstås dock med ⊠original: med prorogering detsamma som sessionens afslutande. Ajournering på viss kortare tid beslutas der af parlamentet sjelft.
3o) Riksförsamlingens upplösning, appell till nationen. –
1869 L. D O.Lantdagsordning känner blott LdtagsLantdagens afslutande, StnasStändernas hemförlofvande. Nästa gång nya val. – Ajournering kan dock förekomma, helt enkelt genom att utsätta längre mellantid till nästa plenum. Så julen 1863.
Afslutas högtidligen § 80. – Afskedsdeputation. Allm.Allmänt stadgande i § 81 och 82. – Obs.Observera R. H. O.Riddarhusordningen stor del lika med L OLantdagsordningen.