11.3.1879 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79.
24de Föreläsn.Föreläsningen
11 Mars.

Finl.Finlands statsrätt. III afdeln.avdelningen

4 kapkapitlet – § 2 Statens omvårdnad om vetenskap och konst samt folkupplysning.

Senast att Univ.Universitetet är finska statens enda institution för såväl vetenskaplvetenskaplig forskning som högre undervisning. Soriginal: specielt i syfte af embetsdaning.

Hvad i statsrättens häns.hänseende särskildt att märkas är säregen reorganis.reorganisation af univ.universitetets styrelse. Statut § 2. Univ.Universitetet står under kanslers öfverstyrelse och under närmaste förvaltning af Rektor och konsistorium. Då kansler ej vistas i den stad der Univ.Universitetet är inrättadt, utnämna kejs.kejsaren på kanslers framställning en vice kansler, för att högsta styrelsen på stället öfver univ.universitetet handhafva. Alltså icke ss.såsom alla andra förval.grenarförvaltningsgrenar under Senaten.

Kansler utnämns af KejsKejsaren. Förut så, att AkadAkademin, senaten eller kons.konsistorium utsåg kansler bland riksrådets medlemmar. Fr.Från 1747 valet oinskränkt. Kngn.Kungen förordnade den utsedda. Cons.Consistorium ordinarium och plenum eller samtliga proff.professorer 9 Juni 1873.tillagt i marginalen

Se dock § 31 i G G. instr.Generalguvernörsinstruktioner 1 OktOktober 1852tillagt i marginalen p.sidan 223. – Ehuru univ.universitetet under egen särskild förvaltning och icke under G gnsGeneralguvernörens tillsyn, eger han dock rätt, att, när han förmärker ngnnågon försummelse eller oordning, erinra vdbdevederbörande omsvårtytt åtgärd till skyndsam rättelse.

Och i finansielt afs.avseende Senaten.

Beträffande lagstiftningen – framgå af kap.kapitlet derom, att icke af StnaStänderna beroende. Petition 1872: ”att inga vigtigare och mer ingripande förändringar i universitetets förf.författning och organisation måtte vidtagas, utan att StnasStändernas undgaunderdåniga yttrande i ämnet förut infordrats.” Ss.Såsom motiv, att Pr. priv.prästprivilegier 1723 ingår bestämning om vidmakthållandet af akademin och skolor och deras bibehållande vid välfängna privilegier,original:. och att sådana undantag fr.från allmän lag som t. ex. beträffande studenternas gäldfhållandegäldförhållande enlenligt jurisdiktion – icke borde kunna annat än af bägge statsmakterna godkännas.

Bifalles icke. – Förf.Författning i s. k. administrativ väg. Dock kons.konsistoriets initiativ icke förmenadt. Promulgering g.genom Senaten. – Eckl. expnsEcklesiastikexpeditionens föredragning. 1869 § 12 mommoment 6. p.sidan 300.

Slutligen färstes här erinran samledes praxis omsvårtytt valrätt till presteståndet.

Rationelt att StnaStänderna lagstiftning deltaga.

|2|

För sköna konster ingen statsanstalt enkom, – blott undervisning vid univ.universitetet i teckning och musik, samt subvention till konstförening och teatrar. Det vore att aflägsna sig för långt fr.från statsrätten, att närmare redogöra härför. Må blott märka, att då sköna konsten hör till kulturens ädlaste klasser det ingalunda likgiltigt för staten om den blomma inom densamma slå ut. Undervisning och museer dess vanliga former. Hos oss ännu ganska ringa gjordt. Senaste landtdag petition om inrättelse af högre konstanstalt. Nu en komité i ämnet.

Skolväsendet 2 delar: elementarläroverken och folkskolorna.

Skolväsendet i äldre tider helt och hållet å presterskapets omvårdnad: statens verldsliga myndighet ej omsorg häråt. Efter reformationen småningom annorlunda. I samband med 1571 års kkoordningkyrkoordning var en artikel om skolor samt en ordning huru läses skall i skolorna. Domkapitel styrelse.tillagt i marginalen 1611 åter en scholar ordning, uppgjord af presterskapet. Gustaf Adolf 1620 ”resolution och mening hvarefter H. K. M.Hans Kungliga Majestät aktar skolorna och akademien att förordna”. 1649 Kristinas skolordning, 1693 Karl XI och 1724 Gymnasii och skolordning, hvilken sistnämnda var af regent och ständer antagen. Gällde till 1841 års förf.författning angdeangående elementarläroverk, samt Gymnasii och skolordning 6 Nov.november 1843. Sedan dess stor rörlighet. 1856 en ny, med stora förändringar och Senaresvårtytt 1867 kom tanken om skolstyrelsens skiljande fr.från kkostyrelsenkyrkostyrelsen (läraremötet sommaren 1869). Senaten föreslag 1869 hos H. MtHans Majestät om öfverstyrelse i ungefär enlighet med mötets yrkande. Men K.Kejsarens för.förordning 24 Novnovember 1869 annat: OrdfOrdförande – ledamöter skulle på G GsGeneralguvernörens framställning utnämas af kejsaren.

Skiljsmässa från domkapitlet.tillagt i marginalen

Derefter StnaStändernatillagt i marginalen diverse|3| förslag till reorganisation af skolväsendet, som framkallade oro i landet, så att StnaStänderna 1872 petitionerade, bl.bland annat: att StnaStänderna måtte förunnas rätt att deltaga i stiftandet af allmän skol- och undervisningslag, hvilka dock ej skulle ingå i sådana detaljer, som helst borde öfverlemnas åt de administrativa myndigheternas omsorg, utan endast hafva till föremål: de olika ändamål, för hvilka skolor böra i landet inrättas och underhållas; – gunderna för undervisningens ordnande i de olika läroanstalter och bestämningar angdeangående lärotider, grunden för discipliner, grunden för skolornas fördelning på landet, – och för statens och kommunens deltagande i skolornas underhåll, äfvensom för erläggande af skolafgift; – eller ock att åtminstone StnasStändernas yttrande måtte inhemtas, (hvilket hade skett 1869) – och att dfördärför förslagen reorganisation måtte uppskjutas.

Men ny skolordning 8 Aug.augusti 1872 på hvars genomförande ännu arbetas.

Dock 11 Aug.augusti 1874 k. k.kyrkomötet angdeangående ändring i förslag om Öfverstyrelse för skolväsendet. 1 ordf.ordförande 1 ständig ledamot med juridisk bildning, 1 konsultativ ledamot, en inspektor.

Missnöjet – 1877 års petition, – språkfrågan. StsStändernas petition på tvåspråkighetens grund.

Folkskoleväsendet af vida nyare datum. Man hade åtnöjdt sig med presternas religionsberedelse till skriftskolan. Förordning till denna god verkan, sssåsom görande läskunnighet obligatoriskt. Ambulatorisk primär undervisning. Omsider efter 1856|4| uppmärksamhet på nödvändighet af ordnadt folkskoleväsende: Prop.Proposition 1863 om anslag. –

Systemet: staten subventionerar:, kommun bekosta det öfriga. Men inrättning, kurser etcetcetera, faststäld g.genom allmän förfförfattning. Denna utfärdad 11 Maj 1866 angdeangående organisation af folkskoleväsende, – StnaStänderna 1863 haft del deraf. Seminarierna – framstegen –

Främstsvårtytt undervisning att lära och förstå modersmålet samt i kristendomskunskap skall fortfarande företrädesvis tilhöra hemmet, – om detta omöjligt skola kkligakyrkliga kommunen draga försorg derom. Sedan lägre och högre folkskolorna. – Betydelse med afs.avseende å värnepligten. –

Eckles. exped.Ecklesiastikexpeditionens föredragning.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1879

24. luento 11. maaliskuuta

Suomen valtio-oikeus. III osa

4. luku – § 2 Valtion huolenpito tieteestä ja taiteesta sekä kansanvalistuksesta

Viimeksi puhuttiin, että Yliopisto on Suomen valtion ainoa instituutio sekä tieteellisen tutkimuksen että korkeamman opetuksen harjoittamiseen. Erityisesti tähdätään virkamiesten koulutukseen.

Valtio-oikeuden kannalta on erityisesti huomattava Yliopiston hallituksen erikoinen organisaatiouudistus. Sääntöjen § 2. Yliopiston ylin johtaja on Kansleri, ja hänen alapuolellaan lähimpänä Rehtorin ja konsistorin muodostama hallinto. Kun Kansleri ei ole siinä kaupungissa, jossa Yliopisto sijaitsee, Keisari nimittää Kanslerin esityksestä varakanslerin hoitamaan paikan päällä Yliopiston ylintä hallintoa. Se ei siis ole Senaatin alainen kuten kaikki muut hallinnonhaarat.

Kanslerin nimittää Keisari. Ennen oli siten, että Akatemia, Senaatti tai konsistori valitsivat kanslerin valtioneuvoston jäsenten keskuudesta. Vuodesta 1747 lähtien valinta on rajoittamaton. Kuningas määräsi valitun tähän tehtävään. Cons. ordinarium ja yleisistunto tai kaikki professorit 9. kesäkuuta 1873.tillagt i marginalen

Ks. silti 1. lokakuuta 1852tillagt i marginalen päivättyjä Kenraalikuvernöörin ohjeita, § 31, s. 223. – Vaikka Yliopistolla on oma erityinen hallinto, eikä se ole Kenraalikuvernöörin valvonnan alla, hänellä on kuitenkin oikeus muistuttaa asianomaisia toimenpiteestä asian nopeaksi korjaamiseksi, kun hän huomaa jonkin laiminlyönnin tai epäjärjestystä.

Ja rahoituksen kannalta Senaatti.

Lainsäädännön osalta – käy ilmi sitä koskevasta luvusta, ettei ole Säädyistä riippuvainen. Toivomusaloite 1872: ”ettei mitään tärkeämpiä ja kouriintuntuvampia muutoksia tehtäisi yliopistolakiin ja organisaatioon ilman että pyydetään sitä ennen Säätyjen alamaista lausuntoa asiasta.” Perusteena tähän on vuoden 1723 papiston etuoikeuksiin sisältyvä määräys akatemian ja koulujen ylläpitämisestä ja niiden säilyttämisestä hyvin ansaittujen etuoikeuksien saajina, ja ettei sellaisia poikkeuksia yleisestä laista kuten esim. opiskelijoiden velka-asioiden lainkäytön mukainen käsittely – saisi hyväksyä muuten kuin molempien valtiomahtien yhteisellä päätöksellä.

Ei hyväksytä. – Laki nk. hallinnollista tietä. Konsistorin aloitetta ei kuitenkaan ole kielletty. Senaatti hoitaa julkaisemisen. – Kirkollistoimituskunta esittelee. Vuoden 1869 § 12, momentti 6, s. 300.

Lopuksi tässä virkistettiin samalla muistia Pappissäädyn vaalioikeuskäytänteistä.

Järkevää, että Säädyt osallistuisivat yliopistolliseen lainsäädäntöön.

Kuvataiteille ei ole mitään varta vasten perustettua oppilaitosta, – vain opetusta Yliopistossa piirtämisestä ja musiikista, sekä avustus taideyhdistykselle ja teattereille. Olisi vetäytymistä liian kauas pois valtio-oikeudesta, jos ryhdyttäisiin tätä lähemmin selvittämään. Huomautettakoon vain, että koska kuvataide kuuluu kulttuurin jaloimpiin luokkiin, ei valtiolle ole mitenkään yhdentekevää, jos tämä kukka sen sisäpuolella puhkeaa kukoistukseen. Opetus ja museot ovat sen tavallisia ilmenemismuotoja. Meillä on vielä tehty varsin vähän. Viime valtiopäivillä esitettiin toivomusaloite korkeamman taideoppilaitoksen perustamisesta. Nyt asiaa käsittelee komitea.

Koululaitoksen 2 osaa: alkeisoppilaitokset ja kansakoulut.

Koululaitos oli entisaikoina kokonaan papiston hoidossa: valtion maalliset viranomaiset eivät siitä huolehtineet. Reformaation jälkeen tilanne vähitellen muuttui. Vuoden 1571 kirkkojärjestyksen yhteydessä oli artikkeli kouluista sekä lukujärjestys siitä, mitä kouluissa on luettava. Tuomikapituli hallinnoi.tillagt i marginalen Vuonna 1611 taas koulujärjestys, papiston laatima. Kustaa II Aadolf vuonna 1620: ”julkilausuma ja tarkoitus, jonka mukaan Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa katsoo tarpeelliseksi kouluja ja akatemiaa määrätä”. Kuningatar Kristiinan koulujärjestys 1649, Kaarle XI:n kimnaasien ja koulujen järjestys vuosilta 1693 ja 1724, joista jälkimmäisen hallitsija ja säädyt hyväksyivät. Oli voimassa vuoden 1841 alkeiskoululaitoksia koskevaan, sekä 6. marraskuuta 1843 voimaan tulleen kimnaaseja ja koulujärjestystä koskevaan lakiin saakka. Sen jälkeen on tapahtunut paljonkin. Vuonna 1856 uusi laki, jossa oli suuria muutoksia, ja myöhemmin 1867 tuli ajatus kouluhallituksen erottamisesta kirkkohallituksesta (opettajainkokous kesällä 1869). Senaatti ehdotti 1869 Hänen Majesteetilleen ylihallitusta suunnilleen yhtäpitävästi kokouksen vaatimuksen kanssa. Mutta Keisari päätti 24. marraskuuta 1869 muuta: Keisari nimittäisi Kenraalikuvernöörin esityksestä puheenjohtajan sekä jäsenet.

Ero tuomiokapitulista.tillagt i marginalen

Tämän jälkeen Säädyillätillagt i marginalen oli erilaisia ehdotuksia koululaitoksen uudesta organisaatiosta, mikä herätti maassa levottomuutta, joten Säädyt esittivät vuonna 1872 toivomusaloitteessaan muun muassa:että Säädyille suotaisiin oikeus osallistua yleisen koulu- ja opetuslain laatimiseen, joihin ei kuitenkaan saisi sisältyä sellaisia yksityiskohtia, jotka pitäisi mieluiten jättää hallintoviranomaisten huoleksi, vaan joilla olisi vain tavoitteena: ne erilaiset tarkoitukset, joita varten kouluja pitäisi maassa perustaa ja ylläpitää; – Perusteet opetuksen järjestämisestä eri oppilaitoksissa ja määräykset opetusajoista, peruste kurista, peruste koulujen jaosta maaseudulla, – ja valtion ja kuntien osallistumisesta koulujen ylläpitoon kuten myös koulumaksun maksamisesta, – tai myös, että vähintään Säätyjen lausunto tulisi pyytää, (mikä oli tapahtunut 1869) – ja että sen vuoksi ehdotukset uudelleenorganisoinnista tulisi lykätä tuonnemmaksi.

Mutta uusi koulujärjestys annettiin 8. elokuuta 1872, ja sen voimaan saattamiseksi tehdään edelleen työtä.

Kuitenkin 11. elokuuta 1974 Hänen Keisarillinen Korkeutensa antoi määräyksen muutoksesta ehdotukseen koululaitoksen Ylihallituksesta. 1 puheenjohtaja, 1 pysyvä jäsen, jolla juridinen koulutus, 1 neuvoa-antava jäsen, 1 tarkastaja.

Tyytymättömyyttä – vuoden 1877 toivomusaloite, – kielikysymys. Säätyjen toivomusaloite kaksikielisyyden pohjalta.

Kansakoululaitos on paljon myöhemmältä ajalta. Oli tyydytty pappien uskonnonopetukseen valmisteluvaiheena rippikoulua varten. Tätä koskevalla asetuksella oli hyvä vaikutus eli se teki lukutaidon pakolliseksi. Alkeisopetus kiertokoulun muodossa. Vähitellen vuoden 1856 huomio kiinnittyi järjestäytyneen kansakoululaitoksen välttämättömyyteen. Vuonna 1863 ehdotus määrärahasta. –

Järjestelmä: valtio avustaa; kunta maksaa muun. Mutta perustaminen, kurssit jne. vahvistettiin yleisellä lailla. Tämä tuli voimaan kansakoululaitoksen organisoinnin osalta 11. toukokuuta 1866. – Säädyt olivat vuonna 1863 siihen osallistuneet. Seminaarit – edistysaskeleet –

Ensinnäkin äidinkielen oppimisen ja ymmärtämisen samoin kuin kristinuskon tietojen opetuksen tulee edelleen kuulua etupäässä kodille, – ellei tämä ole mahdollista, tulee seurakunnan huolehtia siitä. Sen jälkeen ala- ja yläkansakoulut. – Merkityksen rinnastaminen asevelvollisuuteen. –

Kirkollistoimituskunta esittelee.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 79.
24de Föreläsn.Föreläsningen
11 Mars.

Finl.Finlands statsrätt. III afdeln.avdelningen

4 kapkapitlet§ 2tillagt Statens om-
vårdnad om vetenskap och konst samt folk-
upplysning. § 2struket

Senast att Univ.Universitetet är finska statens enda institution
för såväl vetenskaplvetenskaplig forskning som högre undervisning.
specielt i syfte af embetsdaning.tillagt

Hvad i statsrättens häns.hänseende särskildt att märkas är
säregen reorganis.reorganisation af univ.universitetets styrelse. Statut § 2. Univ.Universitetet
står under kanslers öfverstyrelse och under närmaste
förvaltning af Rektor och konsistorium. Då kansler ej
vistas i den stad der Univ.Universitetet är inrättadt, utnämna
kejs.kejsaren på kanslers framställning en vice kansler, för
att högsta styrelsen på stället öfver univ.universitetet handhafva.
Alltså icke ss.såsom alla andra förval.grenarförvaltningsgrenar under Senaten.

Kansler utnämns
af KejsKejsaren. Förut så,
att AkadAkademin, senaten
eller kons.konsistorium utsåg
kansler bland riks-
rådets medlemmar.
Fr.Från 1747 valet oinskränkt.
Kngn.Kungen förordnade
den utsedda.
Cons.Consistorium ordinarium
och plenum eller
samtliga proff.professorer
9 Juni 1873.
tillagt i marginalen

Se dock § 31 i G G. instr.Generalguvernörsinstruktioner 1 OktOktober 1852tillagt i marginalen p.sidan 223. – Ehuru
univ.universitetet under egen särskild förvaltning och icke under
G gnsGeneralguvernörens tillsyn, eger han dock rätt, att, när han
förmärker ngnnågon försummelse eller oordning, erinra
vdbdevederbörande omsvårtytt åtgärd till skyndsam rättelse.

Och i finansielt afs.avseende Senaten.

Beträffande lagstiftningen – framgå af kap.kapitlet derom,
att icke af StnaStänderna beroende. Petition 1872: ”att inga
vigtigare och mer ingripande förändringar i uni-
versitetets förf.författning och organisation måtte vidtagas,
utan att StnasStändernas undgaunderdåniga yttrande i ämnet förut in-
fordrats.” Ss.Såsom motiv, att Pr. priv.prästprivilegier 1723 ingår
bestämning om vidmakthållandet af akademin och skolor
och deras bibehållande vid välfängna privilegier.
[...]oläslig/saknad text och att sådana undantag fr.från allmän lag som
t. ex. beträffande studenternas gäldfhållandegäldförhållande enlenligt allastruket juris-
diktion – icke borde kunna annat än af bägge stats-
makterna godkännas.

Bifalles icke. – Förf.Författning i s. k. administrativ väg. Dock
kons.konsistoriets initiativ icke
förmenadt.
Promulgering g.genom
Senaten. – Eckl.
expns
Ecklesiastikexpeditionens föredragning.
1869 § 12 mommoment 6.
p.sidan 300.
tillagt

Slutligen färstes här erinran samledes praxis omsvårtytt val-
rätt till presteståndet.

Rationelt att StnaStänderna lagstiftning deltaga.

|2|

För sköna konster ingen statsanstalt enkom, – blott
undervisning vid univ.universitetet i teckning och musik, samt sub-
vention till konstförening och teatrar. Det vore
att aflägsna sig för långt fr.från ämnetstruket statsrätten, att
närmare redogöra härför. Må blott märka, att
då sköna [...]oläslig/saknad text konsten hör till kulturens ädlaste
klasser det ingalunda likgiltigt för staten om den
blomma inom densamma slå ut. Undervisning och
museer dess vanliga former. Hos oss ännu ganska
ringa gjordt. Senaste landtdag petition om inrättelse
af högre konstanstalt. Nu en komité i ämnet.

Skolväsendet 2 delar: elementarläroverken och
folkskolorna.

Skolväsendet i äldre tider helt och hållet å prester-
skapets omvårdnad: statens verldsliga myndighet
ej omsorg häråt. Efter reformationen småningom
annorlunda. I samband med 1571 års kkoordningkyrkoordning
var en artikel om skolor samt en ordning huru
läses skall i skolorna. Domkapitel
styrelse.
tillagt i marginalen 1611 åter en scholar
ordning, uppgjord af presterskapet. Gustaf Adolf
1620 ”resolution och mening hvarefter H. K. M.Hans Kungliga Majestät
aktar skolorna och akademien att förordna”. 1649
Kristinas skolordning, 1693 Karl XI och 1724 Gym-
nasii och skolordning, hvilken sistnämnda var af
regent och ständer antagen. Gällde till 1841 års förf.författning
angdeangående elementarläroverk, samt Gymnasii och skolordning
6 Nov.november 1843. Sedan dess stor rörlighet. 1856 en
ny, med stora förändringar och Senaresvårtytt 1867 kom
tanken om skolstyrelsens skiljande fr.från kkostyrelsenkyrkostyrelsen
(läraremötet sommaren 1869). Senaten föreslag 1869
hos H. MtHans Majestät om öfverstyrelse i ungefärtillagt enlighet med mötets yrkande.
Men K.Kejsarens för.förordning 24 Novnovember 1869 annat: OrdfOrdförande – leda-
möter skulle på G GsGeneralguvernörens framställning utnämas af kejsaren.

Skiljsmässa
från domkapitlet.
tillagt i marginalen

Skolordning 8 Aug. 1872.struket Derefter StnaStändernatillagt i marginalen diverse
|3| förslag till reorganisation af skolväsendet, som
framkallade oro i landet, så att StnaStänderna 1872
petitionerade, bl.bland annat: att StnaStänderna måtte för-
unnas rätt att deltaga i stiftandet af allmän
skol- och undervisningslag, hvilka dock ej
skulle ingå i sådana detaljer, som helst borde
öfverlemnas åt de administrativa myndigheternas
omsorg, utan endast hafva till föremål: de olika
ändamål, för hvilka skolor böra i landet inrättas
och underhållas; – gunderna för undervisningens
ordnande i de olika läroanstalter samtstruket och
bestämningar angdeangående lärotider, grunden för disci-
pliner, grunden för skolornas fördelning på
landet, – och för statens och kommunens deltagande
i skolornas underhåll, äfvensom för erläggande af
skolafgift; – eller ock att åtminstone StnasStändernas
yttrande måtte inhemtas, struket (hvilket hade
skett 1869) – och att dfördärför förslagen reorganisation
måtte uppskjutas.

Men ny skolordning 8 Aug.augusti 1872 på hvars
genomförande ännu arbetas.

Dock 11 Aug.augusti 1874 k. k.kyrkomötet angdeangående ändring i förslag
om Öfverstyrelse för skolväsendet. 1 ordf.ordförande 1 ständig
ledamot med juridisk bildning, 1 konsultativ ledamot,
en inspektor.

Missnöjet – 1877 års petition, – språk-
frågan. StsStändernas petition på tvåspråkighetens
grund.

Folkskoleväsendet af vida nyare datum. Man
hade åtnöjdt sig med presternas religionsberedelse
till skriftskolan. Förordning till denna god verkan,
sssåsom görande läskunnighet obligatoriskt. Ambu-
latorisk primär undervisning. Omsider efter 1856
|4| uppmärksamhet på nödvändighet af ordnadt
folkskoleväsende: Prop.Proposition 1863 om anslag. –

Systemet: staten subventionerar:, kommun
bekosta det öfriga. Men inrättning, kurser
etcetcetera, faststäld g.genom allmän förfförfattning. Denna ut-
färdad 11 Maj 1866 angdeangående organisation af
folkskoleväsende, – StnaStänderna 1863 haft del deraf.
Seminarierna – framstegen –

Främstsvårtytttillagt [...]oläslig/saknad textundervisning att lära och förstå modersmålet
samt i kristendomskunskap skall fortfarande
företrädesvis tilhöra hemmet, – om detta omöjligt
skola kkligakyrkliga kommunen draga försorg derom.
Sedan lägre och högre folkskolorna. – Betydelse
med afs.avseende å värnepligten. –

Eckles. exped.Ecklesiastikexpeditionens föredragning.

Dokumentet i faksimil