7.4.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
37. luento 7. huhtikuuta
Suomen valtio-oikeus. Luku 8. Maanpuolustus
§ 5 Voimassa oleva asevelvollisuuslaki.
Esityksessä sanottiin: Ehdotus säädökseksi yleisestä asevelvollisuudesta Suomen Suuriruhtinaskunnassa. Säädyt muuttivat sen laiksi, koska ks. säädöksistä s. 39, ja lakina se sitten julkaistiin: Suomen Suuriruhtinaskunnan Asevelvollisuuslaki, Suomen Säätyjen valtiopäivillä 1877–78 hyväksymä ja Hänen Keisarillisen Majesteettinsa joulukuun 18. päivänä 1878 armollisesti vahvistamana. Annettu Helsingissä 27. joulukuuta 1878.
Säädyt selittävät ingressissä eräitä perustuslakisäädöksiä, (lue s. 40). Lue ääneen myös perustelut siihen sivulta 35 lähtien.
Keisarin julkistamaan lakiin ei tätä Säätyjen ingressiä ole otettu. Mutta Säätyjen päätöksen hyväksyminen on tapahtunut erityisen manifestin avulla samana päivänä, 18. joulukuuta 1878.
Samalla kun olemme tänä päivänä hyväksyneet ja vahvistaneet Suomen Säätyjen hyväksymän Suuriruhtinaskunnan asevelvollisuuslain, olemme Me, sen mukaan, mitä Säädyt ovat ehdottaneet, nähneet hyväksi Armollisimmin julistaa, että siinä oleva seuraava § 8, joka on merkitykseltään tärkeä ja myös osittain sisältää muutoksen voimassa olevaan perustuslakiin, nimittäin… on katsottava perustuslakisäädökseksi.tillagt i marginalen
Oikeammin olisi ollut, muodolliselta kannalta katsoen, erottaa kahdeksi laiksi – toinen perustuslaiksi, toinen yleiseksi laiksi. Tätä ei kuitenkaan voinut tehdä valtiopäivillä. Mutta Hallitusmuotoa uudistettaessa se on otettava huomioon.
Ja lopusta tulee silloin yleinen laki – eikä se silti sido Hallitsijaa ja toimenpanijaa sen vähemmän.
Millainen laki sitten yleensäkin on asevelvollisuuslaki sisällöltään?
Hallinto-oikeudellisesti perustuslakimääräysten ulkopuolella. Ohje siitä, miten kansalaisten tulee täyttää heille asetetut velvollisuudet, mitkä viranomaiset tässä asiassa vaikuttavat, mitä menettelyä on kutsunnoissa, täydentämisessä ym. noudatettava. Kaikkea tätä ei voi osoittaa millekään muulle alueelle kuin hallinto-oikeudelliselle siltä osin kuin se koskee armeijalaitosta. Muutoin huomataan, ettei lain määräyksen tarvitse välttämättä olla perustuslaki, jotta sillä olisi valtio-oikeudellista merkitystä.
Nyt itse lain sisältöön.
§ 1. Mikä sen sananmuoto oli esityksessä. Tämän muutoksen merkitys, sanan valtakunta merkitys ennen ja nyt meidän perustuslaeissamme.
Miksi sekä valtaistuin että isänmaa. Olisi tietenkin hyvin riittänyt jälkimmäinen kaiken kattavana. Mutta ajateltakoon, että sota koskisikin varta vasten vain dynastian muutosta. – Muuten valtaistuin = laillinen hallitusviranomainen.
Jokainen Suomen kansalainen. Kun esitellään yleisiä periaatteita, ei voida heti tehdä erotteluja ja esittää poikkeuksia. Itsestään selvästi jokainen asekuntoinen kansalainen eli sellainen, joka ei ikänsä fyysisen haurautensa, vammansa jne. vuoksi ole kelvollinen.
Säädöksen merkitys luotaa sitäkin syvemmältä, ikään kuin isänmaan puolustaminen olisi enemmän kuin vain yleinen kansalaisvelvollisuus.
Armeijalaitoksen organisaatio on tällä tavoin annetulla perustuksella. § 3. Siitä tulee mieleen sekajärjestelmä. Esim. aktiiviset joukot ruotuväkeä, muut asevelvollisia. Mutta tässä ei ole tarkoitettu mitään sellaista sekajärjestelmää; siitä enemmän ja tarkemmin §:ssä 2.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 79
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79
37de FöreläsnFöreläsningen
7 April
Finl.Finlands statsrätt. KapKapitel 8. landets försvar.
§ 5 Gällande värnepligtslag.
I propos.propositionen hette: förslag till Stadga om allmän
värnepligt i StorfdömetStorfurstendömet Finland: StnaStänderna ändrade
till lag emedan stadga se p.sidan 39tillagt, så att promulgerades: värnepligtslag för
Storf.dömetStorfurstendömet Finland, af FinlsFinlands Ständer vid landtdagen
1877–78 antagen och af H. K. M.Hans Kejserliga Majestät 18 Dec.december 1878 i nåder
stadfästad. Gifven i HforsHelsingfors 27 DecbrDecember 78.
StnaStänderna förklarar i ingressen vissa §§struket grundlagsstadganden,
(uppläs å p.sidan 40). Uppläs äfven motiveringar
derför fr.från p.sidan 35.
I promulgerade lagen är ej denna StnasStändernas ingress
upptagen. Dock icke heller förkastadt eftersomstruket Men sanktionering af StnasStändernas beslut hartillagt
skett g.genom särskildt manifest af samma dag, 18 Decbdecember 1878.
formen för promulgering f grundlag. –struket
Jemte det Vi under
denna dag gillat och faststält en
af Finlands StrStänder antagen värnepligts-
lag för Storfrustendömet,
hafva vi, i enlighet
med hvad StnaStänderna före-
slagit, funnit godt
Nådigast förklara att
följande 8 § deri, hvilka
äro af större betydelse
och delvis äfven om-
fatta ändring af gällande
grundlag, nemligen ...
skola ss.såsom grundlags-
stadgande betraktas.tillagt i marginalen
Rättast hade varit, ur formel synpunkt, att skilja
i 2 lagar – en grundlag, en allm.allmän lag. Detta kunde dock
icke ske vid landtdagen. Men vid revision af R F.Regeringsformen bör
beaktas. Och resten bli då allmallmän lag – utan derför
mindre bindande för Regering och verkställare. – Då
emellertid icke ingått i promulgering i laga uppräknandet af RF med
Grundlagskaraktär, bör när behof vid landtdag uppstår
att veta detta, Stnas svar gälla ss. dokumentet.struket
Nu till sjelfva lagen; härvid istruket
Hvad för slags lag, är då för öfrigt värnepl. lagenvärnepliktslagen till
sitt innehåll? Förvaltningsrättsligt; utom grundlagsbuden.
Föreskrifvelse om huru medborgare skola uppfylla de
dem ålagda skyldigheter; hvilka myndigheter dervid
verksamma, hvilket förfarande skall vid uppbåd, kom-
plettering m. m. iakttagas. Allt detta kan icke hänföras
till annat område än det förvaltningsrättsliga, i den del
deraf som gälla härväsendet. För öfrigt märkes att
ett lagbud icke nödvändigt behöfva vara grundlag för att
ha en statsrättslig betydelse.
Nu till sjelfva lagens innehåll.
§ 1. – Huru den lydde i propos.propositionen Betydelsen af
denna ändring, betydelse af ordet riket förr och nusvårtytt
i våra grundlagar.
Hvarför både thronen och thronetillagtstruket fäderneslandet. Vore
visserlvisserligen nog med blott senare, ss.såsom alltomfattande. Men låte
tänka sig att krig enkom blott för dynastiförändring. – För
öfrigt thronen = den lagliga regeringsmyndigheten.
Hvarje finsk medborgare. Vid uppställandet af
den allmänna principen, kunnatillagt icke distinktion och undantag
genast göras. Sjelffallet, att hvarje vapenför medborgare,
d. v. s. som ej ålder, bräcklighet, lyten etcetcetera inkapabel.
Stadgandets mening destomer som om hette i fädernes-
landets försvar än en allmänt medborgerlig pligt.
Härväsendets organisation på den sålunda
gifna grunden. § 3. – Detta uteslutenstruket
Det läto tänka sig ett blandat system. T. ex. aktiva
trupper indelta, öfrigt värnepligt. Men här uttryckes
icke sådant blandadt system; till yttermera visso § 2.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79
37de FöreläsnFöreläsningen
7 April
Finl.Finlands statsrätt. KapKapitel 8. landets försvar.
§ 5 Gällande värnepligtslag.
I propos.propositionen hette: förslag till Stadga om allmän värnepligt i StorfdömetStorfurstendömet Finland: StnaStänderna ändrade till lag emedan stadga se p.sidan 39, så att promulgerades: värnepligtslag för Storf.dömetStorfurstendömet Finland, af FinlsFinlands Ständer vid landtdagen 1877–78 antagen och af H. K. M.Hans Kejserliga Majestät 18 Dec.december 1878 i nåder stadfästad. Gifven i HforsHelsingfors 27 DecbrDecember 78.
StnaStänderna förklarar i ingressen vissa grundlagsstadganden, (uppläs å p.sidan 40). Uppläs äfven motiveringar derför fr.från p.sidan 35.
I promulgerade lagen är ej denna StnasStändernas ingress upptagen. Men sanktionering af StnasStändernas beslut har skett g.genom särskildt manifest af samma dag, 18 Decbdecember 1878.
Jemte det Vi under denna dag gillat och faststält en af Finlands StrStänder antagen värnepligtslag för Storfrustendömet, hafva vi, i enlighet med hvad StnaStänderna föreslagit, funnit godt Nådigast förklara att följande 8 § deri, hvilka äro af större betydelse och delvis äfven omfatta ändring af gällande grundlag, nemligen ... skola ss.såsom grundlagsstadgande betraktas.tillagt i marginalen
Rättast hade varit, ur formel synpunkt, att skilja i 2 lagar – en grundlag, en allm.allmän lag. Detta kunde dock icke ske vid landtdagen. Men vid revision af R F.Regeringsformen bör beaktas. Och resten bli då allmallmän lag – utan derför mindre bindande för Regering och verkställare.
Hvad för slags lag, är då för öfrigt värnepl. lagenvärnepliktslagen till sitt innehåll? Förvaltningsrättsligt; utom grundlagsbuden. Föreskrifvelse om huru medborgare skola uppfylla de dem ålagda skyldigheter; hvilka myndigheter dervid verksamma, hvilket förfarande skall vid uppbåd, komplettering m. m. iakttagas. Allt detta kan icke hänföras till annat område än det förvaltningsrättsliga, i den del deraf som gälla härväsendet. För öfrigt märkes att ett lagbud icke nödvändigt behöfva vara grundlag för att ha en statsrättslig betydelse.
|2|Nu till sjelfva lagens innehåll.
§ 1. – Huru den lydde i propos.propositionen Betydelsen af denna ändring, betydelse af ordet riket förr och nusvårtytt i våra grundlagar.
Hvarför både thronen och fäderneslandet. Vore visserlvisserligen nog med blott senare, ss.såsom alltomfattande. Men låte tänka sig att krig enkom blott för dynastiförändring. – För öfrigt thronen = den lagliga regeringsmyndigheten.
Hvarje finsk medborgare. Vid uppställandet af den allmänna principen, kunna icke distinktion och undantag genast göras. Sjelffallet, att hvarje vapenför medborgare, d. v. s. som ej ålder, bräcklighet, lyten etcetcetera inkapabel.
Stadgandets mening destomer som om hette i fäderneslandets försvar än en allmänt medborgerlig pligt.
Härväsendets organisation på den sålunda gifna grunden. § 3. – Det läto tänka sig ett blandat system. T. ex. aktiva trupper indelta, öfrigt värnepligt. Men här uttryckes icke sådant blandadt system; till yttermera visso § 2.