12.11.1875 Förvaltningsrätt
Finsk text
Hallinto-oikeus
Syyslukukausi 1875
15. luento 12. marraskuuta
Tulliylihallitus. Vanhoina aikoina tapahtui lukuisia tullihallinnon organisaatiomuutoksia. Vuonna 1577 sitä johti ylitullaaja. Mutta se siirtyi pian sen jälkeen kamarikollegion alaisuuteen. Sittemmin milloin sen, milloin kauppakollegion alainen. Vuonna 1726 vuokrattiin pois kaikki, sekä meri- että maatullit (suuret ja pienet) Päätullimiesten Seuralle. Näin jatkettiin vuoteen 1765, jolloin tulli siirtyi kruunun hallintaan tulliylihallituksen kautta, jolla piti olla sama arvovalta kuin muillakin kollegioilla. Mutta se lakkautettiin vuoden 1772 vallankumouksen jälkeen, joutui kamarikollegion alaisuuteen ja vuokrattiin taas pois vuonna 1777. Siten oli taas johtokunta, ja taas puolestaan vuokraaminen pois vuoteen 1809 asti, jolloin hallitusmuoto teki lopun arveluttavasta vuokrausjärjestelmästä. Vuonna 1810 kumottiin myös maatullit. Muodostettiin johtokunta, ja vuodesta 1825 lähtien on toiminut nykyinen tulliylihallitus.
Suomessa maatullit poistettiin, kun yhdistyttiin keisarikuntaan. Aluksi asetettiin 24. marraskuuta 1809 päivätyn kuulutuksen mukaisesti tullikamareita sekä postikonttoreita maaherran valvonnan alle 18. helmikuuta 1812. Suomen tullihallituksen ohjesääntö erityisen komitean ehdotuksen mukaisesti. Ylivalvonta Senaatilla. Lähempi tämän laitoksen hallitus on tulliylihallitus, jonka muodostavat ylijohtaja ja 2 jäsentä sekä Oulun läänin yhdistymisen vuoksi lisäksi toistaiseksi erityinen apulainen. Vuonna 1839 alistettiin revisioon kaikki, mikä merenkulkuun ja tullilaitokseen kuuluu. Saman vuoden toukokuun 28. päivältä on peräisin, ei vähempää kuin purjehdusjärjestys, petoksia ja tullikavallusta koskeva asetus sekä niihin liittyvät oikeudenkäynnit tapauksissa, jotka koskevat rikkomuksia kumpaakin mainittua säädöstä vastaan. Silloin tuli myös ohjesääntö tullikamarien ja tullivalvonnan virkamiehille ja viranhaltijoille, – ja vielä keisarillinen ohje Suomen Suuriruhtinaskunnan tullihallitukselle. Näistä meitä koskevat tässä muodollisessa hallinto-oikeudessa vain molemmat viimeksi mainitut, ja nytkin lähinnä keskuslaitos.
Tulliylihallituksella on tämän vielä voimassa olevan säädöksen mukaan maan tullihallitus hoidettavanaan Senaatin valvonnan alaisena. – Yksi ylijohtaja puheenjohtajana ja 2 asessoria, joista toinen on ylijohtajan apulainen.
Ylijohtajan nimittää keisari suoraan Senaatin ehdotuksesta sekä myös asessorit, kun ehdotuksesta on kulunut vaadittava hakuaika, jolloin johtoryhmä on antanut hakuohjeet ja talousosasto tutkinut hakijat.
Siten kollegiaalinen.tillagt i marginalen
Henkilökunta: 1 sihteeri, 1 kamreeri, 1 kanneviskaali, 1 apukamreeri (myöhemmin mukaan tullut), 2 kanslistia ja 3 kamarikirjuria. Poikkeuksena kanslisteista ja kamarikirjureista, jotka johtoryhmä nimittää, Senaatti nimittää muut johtoryhmän laatiman ehdokaslistan sisältä. Kanneviskaalin osalta pyydetään vielä prokuraattorilta lausuntoa ehdotuksesta.tillagt i marginalen
Ylijohtaja on kruunulle vastuussa lähinnä tullilaitoksen asianmukaisesta hallinnosta ja tullilainsäädännön soveltamisesta siten, että kaupankäyntiä ja kotimaisia elinkeinoja suojataan asiaankuuluvasti, ja että tulleista saadut tulot peritään asianmukaisesti.
Kun tullikamarin virkamiesten keskuudessa havaitaan laiminlyöntejä, ylijohtaja määrää kanneviskaalin tai jonkun muun matkustamaan paikan päälle tutkimaan asiaa. [...]oläslig/saknad text Ylijohtajan on myös itse tehtävä virkamatkoja ja hän voi silloin paikan päällä ryhtyä toimenpiteisiin epäjärjestyksen tai väärinkäytön korjaamiseksi, mutta hänen on siitä ilmoitettava kirjeitse johtoryhmälle. Ylijohtaja jakaa lähemmän valvonnan asessorien kanssa. – Apulainen toimii sijaisena, jos ylijohtaja on estynyt. Hänellä on muuten vastuullaan kanslian ja kanneviskaalin valvonta. Muut asessorit puolestaan tekevät kamreerin tehtäviä. Antavat apua tarpeen vaatiessa. – Toimituskunnan allekirjoituksen kirjoittavat ne, jotka ovat ottaneet käsittelyyn osaa ja varmistavan vasta-allekirjoituksen kirjoittaa joko kamreeri tai sihteeri.
Tulliylihallituksen yleinen tehtävä on valvoa sitä, että tullivarat ja muut tullilaitoksen tilitettäviksi kuuluvat tulot myös peritään asianmukaisesti: että petokset ja tullikavallukset estetään ennakolta ja purjehdusjärjestystä noudatetaan, sekä että virkamiehet toimivat kaikissa tapauksissa velvollisuutensa mukaan.
Tullin hallitus käsittelee muuten asioita, jotka koskevat tullilakien soveltamista tai tullilaitosta yleensä, tullikamareilta tulleiden kyselyjen tai yksityisten henkilöiden anomusten ja valitusten johdosta. Näitä ovat esim. maksunpalautusanomukset.
Tulliylihallituksen on joka kuukausi laadittava tullikamareilta tulleiden tullimaksunkannon kuukausiehdotusten perusteella yleisehdotus tai summittainen yhteenveto, joka lähetetään Senaatin talousosastolle seuraavan kuukauden kuluessa.
Myös tullilaitoksen joka vuoden tuloista ja menoista on laadittava summittainen laskelma, joka on toimitettava Senaatille ennen seuraavan vuoden toukokuun 1. päivää, sekä pidettävä erityistä pääkirjaa, johon kuuluvien tililaskelmien ja asiakirjojen tulee olla lähetettyinä talousosastolle ennen vuoden loppua.
Joka vuodelle laaditaan ehdotus nk. kauppataseesta, joka lähetetään seuraavan vuoden kesäkuun kuluessa yhdessä varusteyhteenvetojen kanssa.
Lisäksi ylihallituksen on vuosittain maaliskuun loppuun mennessä annettava kertomus talousosastolle sekä kamreerin laatima yhteenveto tullilaitoksen kuluneen vuoden tuloista ja säästöistä. Tähän kertomukseen päivitetään syyt tulojen lisääntymiseen tai vähenemiseen; ketkä viranhaltijoista on tavattu peittelemästä petosta tai tullikavallusta ym.
Ohje sisältää edelleen yksityiskohtaisia määräyksiä, jotka koskevat virkamiesten työtä. Ne voidaan tässä ohittaa ja vain mainita lyhyesti, että sihteeri hoitaa päiväkirjoja, pöytäkirjoja, kirjeitä ja yleisiä kanslia-asioita, kamreeri laskentatointa kaikkine siitä aiheutuneine ehdotuksineen ja tarkastuksineen, kanneviskaali valvoo kaikkien niiden tapausten käsittelyä tuomioistuimissa, jotka koskevat ilmoituksia petoksista, tullikavalluksista ja merenkulkurikoksista, – hovioikeuteen menevät ne väitteet, jotka hän katsoo tarpeellisiksi, kun sinne viedään tapausvalituksia. Hän voisi viedä ne eteenpäin korkeimpaan instanssiin, jos on tarpeen, pitää päiväkirjaa kaikista takavarikkotapauksista, ilmoittaa ylihallitukselle toimeenpanopäätöstä varten: petos-, tullikavallus- ja merenkulkurikostapauksissa ym.
Tullin talousarvio kuuluu paikallisille virkamiehille.
Luotsi- ja majakkalaitosten ylihallitus. Historiallisessa suhteessa haluan vain muistuttaa, että Suomen rannikkopaikkakunnilla on jo vanhastaan asetettu luotsaamisvelvollisuus tiettyjen maatilojen omistajille verovapautta vastaan. Ensimmäinen perusteellisempi säädös luotsilaitoksesta on päivätty 19. syyskuuta 1696. Ruotsissa luotsijohtaja on meripuolustusosaston alainen.
Suomessa annettiin keisarillinen asetus 17. toukokuuta majakka- ja luotsilaitoksesta ja samana päivänä ohjesääntö Suomen luotsilaitoksen sekä majakka- ja pookilaitoksen viranhoidosta ja taloudesta. Sen mukaan vastanimitetty luotsipäällikkö on Senaatin, eli vastaavasti sotilastoimituskunnan valvonnan alainen. Laitoksen jatko-organisointi on tapahtunut sellaisten käskyjen avulla, jotka eivät sisälly lakikokoelmaan, kunnes lopulta annettiin keisarillinen ohjesääntö Suomen luotseille ja majakkayksiköille 9. toukokuuta 1870 sekä samana päivänä asetus luotsi- ja majakkalaitoksesta. Suomen luotsi- ja majakkalaitos on yhden ainoan ylihallituksen valvonnan alainen, vaikkakin laitos on muuten organisoitu sotilaallisella tavalla ja sen vuoksi asetettu kenraalikuvernöörin alaiseksi, koska hän on maan sotaväen ylipäällikkö, mutta hallinnollisesti ja taloudellisessa mielessä se on Senaatin talousosaston alainen.
Ylihallituksen muodostaa yksi päällikkö, nimetty luotsijohtaja sekä hänen apulaisensa. Siten se ei ole kollegiaalinen. Virkamiehet ja viranhaltijat: 1 sihteeri, 1 kamreeri, 1 kanslisti vakituisessa virassa sekä 1 kopisti ja 1 majakkalaitoksen insinööri, jolle maksetaan palkkiota.
Luotsijohtajan nimittää keisari kenraalikuvernöörin ilmoituksen perusteella.
Apulaiset samalla tavalla, sitten kun johtaja on viran vapautuessa ilmoittanut kenraalikuvernöörille ehdotuksensa viran täyttämisestä.
Sihteeri ja kamreeri talousosaston valitsemia johtajan edotuksen mukaan. Johtaja itse valitsee muut.
Luotsilaitoksessa on lisäksi 11 upseeria, nimittäin 1 majuri, 2 kapteenia, 3 esikuntakapteenia, 4 luutnanttia ja 2 aliluutnanttia, jotka molemmat viimeksi mainitut ovat aina ylihallituksen palveluksessa, kun taas muut joko luotsipiiripäällikköjä tai ylihallituksessa sen määräysten mukaan. Upseerit nimitetään samoin kuin apulaiset.
Luotsipäällikölle kuuluu yleinen valvonta siitä, että luotsi- ja majakkalaitoksen virkamiehet ja viranhaltijat täyttävät asianmukaisesti velvollisuutensa, ja hän on Hänen Majesteetilleen ja kruunulle lähinnä vastuussa siitä, että laitoksen keskuudessa vallitsee järjestys ja ammattitaito. Vuosittain tehdään Senaatin luvalla tarpeellisia tarkastusmatkoja Suomen luotsialueella.
Luotsipäällikön tehtävä on valvoa sitä, että luotsi- ja majakkalaitosta pidetään asianmukaisessa kunnossa, että henkilökunta on täysilukuinen ja suorittaa tehtävänsä täydeksi tyydytykseksi sekä nauttii oikeuksistaan, – yleensä edistää laitoksen olemassaoloa ja kehitystä, ilmoittaa tarpeellisista järjestyssäädöksistä ym.
Kun on kyse uusien majakkapookien sijoittamisesta tai uusien laivaväylien avaamisesta, on pyydettävä keisarikunnan meriministerin lausuntoa asiasta.
Kaikista pookien ja merimerkkien muutoksista ilmoitetaan ym.
Rakennuksia ja muuta taloutta valvotaan. Miten ylihallituksen on säilytettävä merkintöjä kaikista luotsisatamista, pookeista, kaikenlaisista merimerkeistä, satamista, redeistä, laivaväylistä, kareista ym.
Apulaiset sijaistavat, valvovat kansliaa ja karttalaitosta ym. Sihteeri hoitaa kansliaa ja arkistoa, kamreeri laskentatointa.
Keisarin 19. lokakuuta 1870 päivätyllä ohjeella Saimaan ja Kallaveden luotsijaon johtamisesta ja hallinnosta ylihallitus ulotti vastuunsa myös näihin sisävesien laivareitteihin.
Ei ole kollegiaalista, asiat eivät ole sellaisia, että oikeuksien tutkiminen, riitaisista asioista päättäminen, lakien ja säädösten tulkinta voisi tulla kysymykseen. Sotilaallinen järjestys, – tärkeintä tarkastuksessa on valppaus. Tässä kaikki muutokset esitetään Senaatille.
Vuorihallitus: Kun Suomi oli yhdessä Ruotsin kanssa, oli Tukholman vuorikollegion alaisuudessa vuorimestaripiiri. Tilanne pysyi ennallaan, kunnes julkaistiin 3. lokakuuta 1821 kuulutus Suomen omasta vuoriyksiköstä.
”Kuten niiden elinkeinojenkin keskuudessa, jotka edistävät valtion voimaa ja hyvinvointia, on kaivostoimintaliikkeelläkin erinomainen paikkansa niissä maissa, joissa laajat metsät ja kahlitsemattomat kosket tarjoavat keinot uutterien kansalaisten toimintaan, kun he hyödyntävät jo löydettyjä malmilajeja ja käyttävät älyään uusien löydösten havaitsemiseksi”.
Kaivoselinkeinoa pitäisi aina auttaa ja edistää. – Henkilökunnan muodostivat yli-intendentti, 1 vuorimestari, 1 ylempi masuunimestari, 1 luottamusmies, 1 kaivosmekaanikko, 1 kaivoskomissionääri, 2 vakituista vuorikadettia, 2 malminetsijää, 1 vuorikivalteri. – Ohitan pienempiä muutoksia, joita on tapahtunut, ja menen suoraan nyt voimassa olevaan säädökseen, ohjesääntöön Suomen vuorihallituksesta 3. lokakuuta 1871. (tasan 50 vuotta!)tillagt i marginalen
Maan vuorielinkeinojen hoitaminen on uskottu vuorihallitukselle, jonka muodostavat 1 intendentti sekä hänen alaisensa: 1 vuorimestari, 1 ylimasuunimestari, 1 vuorentutkija ja 2 vuori-insinööriä.
On havaittu, ettei virkamieskunnan lukumäärä ole olennaisesti lisääntynyt ruukkielinkeinossa.
Intendentin Hänen Majesteettinsa nimitti Senaatin talousosaston ilmoituksesta, ja se asettaa kaikki muut virkoihinsa intendentin tehtyä ehdotuksensa. – Oikeutettuja näiden virkojen hakemiseen ovat vain ne, jotka ovat suorittaneet vuoritutkinnon.
Intendentin päätehtävä: edistää vuorielinkeinon, erityisesti raudanjalostamisen edistämistä ja laajentamista, siksi se järjestyttää etsintöjä ym.
Raha- ja kontrollilaitos alaisia.tillagt i marginalen
Lähetettävä vuosittain talousosastolle: 1) kesäkuun kuluessa seikkaperäinen kertomus vuoritoiminnan tilasta ja edistymisestä anno passatolat. , 2) marraskuun kuluessa kertomus kontrollilaitoksen kulusta.
Finanssitoimituskunnalle – ennen kuukauden 8. päivää 1) kuukausiehdotus varoista kaivoslouhinnalle ja sulattolaitoksille, 2) tiedot rahanlyönnin kulusta menneen kuukauden aikana.
Kamaritoimituskunnalle kesäkuun aikana täydellinen tilinteko, ennen elokuuta rahapajan päätetty pääkirja.
Vuorimestaria, joka lähimmin valvoo ja tarkastaa kaivostoimintaa, koskee vuoden 1752 luottamusmiehen ohje.
Ylimasuunimestari hoitaa harkkoraudan, tankoraudan ja teräksen valmistusta sekä kuparinkäsittelyä.
Vuorentutkija on laboratorioiden ja kontrollilaitoksen esimies.
Tällainen on siis asetus siitä, mitä Suomessa on kaivostoimintaa ja ruukkeja perustettaessa otettava huomioon.
19. maaliskuuta 1810 annettu kuulutus kontrollikonttorin perustamisesta kontrolloimaan kullan, hopean, tinan, argent hachénra. sekä leimaamista kuin myös kullanvetäjä ja kullanlyöjän töitä. Johtaminen annettiin kemian professori Gadolinille – todisteiden esittäminen edellisen säädöksen mukaan. 16. heinäkuuta päivätyn keisarillisen kirjeen perusteella asetettiin vuori-intendentin valvontaan.
Rahapaja. 4. huhtikuuta 1860 oma rahayksikkö. 12. kesäkuuta 1860 ja 8. toukokuuta 1861 tarkemmat tiedot sen ominaisuuksista ja leimaamisesta. Rahapajatalo rakennettiin. Vaihtorahan lyöminen aloitettiin syksyllä 1864, mutta varsinainen toiminta alkoi vasta 1865. Rahapajan ohjesääntö on päivätty 1. maaliskuuta 1865. Rahapaja on Senaatin talousosaston alainen, kun taas vuorihallitus on sen lähin valvoja, ja sitä hallinnoi johtaja ja 1 alajohtaja. Johtajan nimittää Hänen Majesteettinsa Senaatin ehdotuksesta, alajohtajan valitsee talousosasto (ilman ehdotusta). (Lisäksi työnjohtaja ja työläisiä.)
Leimapaperikonttori
Leimapaperikonttorin ohjesääntö on päivätty 19. toukokuuta 1816. Siitä tuli aluksi erillinen finanssitoimituskunnan alainen virasto, jossa oli kamreeri ja 1 kassanhoitaja. Toimituskunta valvoi leimapaperin valmistusta ja myyntiä. Nyt voimassa oleva asetus on annettu 9. joulukuuta 1872.
Manufaktuurihallitus
Perustettiin vuonna 1836, ohjeet on päivätty 7. joulukuuta 1842, ja siihen kuului tuolloin puheenjohtajana finanssipäällikkö sekä vuori-intendentti ja 2 jäsentä. Nykyiset ohjeet ovat olleet voimassa 14. elokuuta 1872 lähtien.
1 puheenjohtaja nimellä manufaktuurien intendentti, Senaatti valitsee 3 vuodeksi kerrallaan virka- tai tiedemiesten keskuudesta – 3 jäsentä: polyteknillisen koulun johtaja pysyvänä jäsenenä, yksi Senaatin valitsema ja 1 polyteknillisen koulun opettajakollegion valitsema, joka saa kutsua tehtävään teknillisen koulutuksen saaneita miehiä,
1 sihteeri.
Tehtävänä yrittää edistää manufaktuuri- ja tehdasteollisuutta sekä käsityöläisyritysten syntymistä ja kehittämistä;
ehdottaa toimenpiteitä, – julkaista tietoja, – järjestää näyttelyjä, valvoa polyteknillistä koulua ja teknillisiä reaalikouluja sekä sunnuntai- ja iltakouluja.
Antaa lausuntoja patentti- ja muista teknisistä kysymyksistä ym.
Kokoontuu puheenjohtajan kutsusta, kun asiat sitä vaativat.
Saa maistraatilta eri teollisuudenaloja koskevia tietoja.
Original (transkription)
Förvaltnings rätt.
H. T.Höstterminen 1875.
15de FöreläsnFöreläsningen
12. Nov.november
Generaltulldirektionen. Under de äldre tiderna många omkast-
ningar tullförvaltningens organisation. 1577 en Öfverste tullare.
Men snart derpå under Kammarkollegium. Sedermera än under
detta än under Kommersekollegium. 1726 bortarrenderades
alla, både sjö- och landt (stora och lilla) tullarne åt en General-
tullarrende-Societet. Detta till 1765 då under kronans för-
valtning genom en General tulldirektion, hvilken skulle ha ena-
handa myndighet som de öfriga kollegierna. Men upphäfdes
efter 1772 års revolution, kom under kammarkollegium
och utarrenderades åter 1777. Så åter en direktion och så
åter utarrendering tills 1809 års R. F.Regeringsform gjorde slut på det förkastliga
förpaktningssystemet. 1810 upphäfdes ock landttullarna. En
direktion inrättades och från 1825 den n. v.nuvarande General tull-
styrelsen funktionerat.
I Finland upphäfdes landttullarna efter föreningen med kejsare-
dömet. Till en börjen ställdes, ge.genom kung.kungörelsen 24 Nov.november 1803, tull-
kamreren liksom postkontoren under Guvernörsstruket landshöfdingstillagt inseende
18 Febrfebruari 1812. Reglemente för tullstyrelsen i Finland, efter en
särskild komités förslag. Öfverinseende Senaten. Närmare
styrelsen af detta verk en General tull direktion bestånde
af en öfverdirektör och 2 ledamöter, och i anseende till Uleå-
borgs läns förening, dessutom tillsvidare en särskild adjoint.
1839 underkastades allt hvad till sjöfart och tullväsende hör
en revision. Under 28 Maj d.dito år emanerade ej mindre
Seglations ordning, förordn.förordning angdeangående lurendrejeri och tullför-
snillning, dodito angdeangående rättegångar i mål rörande förbrytelser
mot de båda [...]oläslig/saknad textnämnda förf.författning och Reglem.Reglemente för tjenstemän
och betjenter vid tullkamrar och tullbevakningen, – än ock
nåd.nådig instruktion för tullstyrelsen i Storfurstendömet Finland.
Af dessa angå oss här i formella förvaltn rättenförvaltningsrätten endast
de båda sistnämnda, och här närmast det centrala verket.
General tull direktion, enligt denna ännu gällande förf.författning, har
tullstyrelsen i landet sig uppdragen, under Senatens öfver-
inseende. – En öfverdirektör ss.såsom ordför.ordförande och 2 asses-
sorer, af hvilka en är Öfverdirektörens adjoint.
Öfverdir.Överdirektör utnämnes af H. M.Hans Majestät omedelbart, på anmälan
af Senaten, assessorerna jemväl af H. M.Hans Majestät sedan förslag
efter behörig ansökningstid, af Direktion upprättats och af
Ekon. dep.Ekonomiedepartementet pröfvats.
Således
kollegialt.tillagt i marginalen
Personal: 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 advokatfiskal
1 kammarförvandt (senare tillkommen) 2 kanslister och
3 kammarskrifvare. Med undantag af kansl.kanslist och kammar-
skrifvare, hvilka tillsättas af Direktionen, utnämner Senaten
de öfriga inom det af Direktionen uppgjorda förslag. Beträffande
Advokatfiskalen inhemtas Prokuratorns yttrande öfver
förslaget.tillagt i marginalen
Öfverdirektören är kronan närmast ansvarig för tull-
verkets behöriga styrelse och tullförfattgstullförfattningars handhafvande,
så att handel och inhemskatillagt näringar lagligen skyddas och tull-
inkomsterna ordentligen utgå.
Då underslarfsvårtytt hos tullkamrarnes tjenstemän förmärkes,
förordna Öfverdirektör adv. fisk.advokatfiskal [...]oläslig/saknad text eller annan att
resa och undersöka. [...]oläslig/saknad texttillagt – Öfverdir.Överdirektören bör ock sjelfv
göra embetsresor, ock kan då på stället vidtaga åtgärd
till rättande af oordning eller missbruk, men bör
derom i bref meddela Direktionen. Öfv. dir.Överdirektören fördelar
närmare tillsynen mellan assessorerna. – Adjointen
förestår, vid förfall för Öfv. dirÖverdirektören. Han har för öfrigt
tillsynen öfver kansliet och advokatfiskalen. Andra
assessorn åter öfver kamrerare göromålen. – Adjunktion
i fall af behof. – Exped.Expeditioner underskifves af dem som
därundersvårtytt deltagit, kontrasigneras ant.antingen af kamrerare
eller sekraterare.
Generaltull direktionen har i allmhetallmänhet att vaka deröfver
att tullmedel och andra till tullverkets redovisning
hörande inkomster behörigen indrifvas: att luren-
drejeri och tullförsnillning förekommas och seglations-
ordningen efterlefvas, samt att tjenstemännen i alla fall göra
sina skyldigheter.
Direktion handlägger för öfrigt ärender som angå
tullförfattningarnes tillämpning eller tullväsendet öfverhufvud
i anledning af förfrågningar från tullkamrarna eller enskilda
personers ansökningar och klagomål. T.ex restitutions-
ansökningar.
För hvarje månad skall Direktionen af de från
tullkamrarna inkomna månadsförslag öfver uppbörden
upprätta generalförslag eller summariskt sammandrag,
som insändes till Senatens Ekon. dep.Ekonomiedepartement inom påföljande
månads utgång.
Äfven tullverkets inkomster och utgifter för hvarje år
skall summarisk räkning författas och innan 1 Maj
året derefter till Senaten ingå äfvensom särskild huf-
vudbok inrättas, hvilken med dertill hörande räken-
skaper och handlingar inom årets slut skall vara
till Ekon. departEkonomiedepartementet insänd.
För hvarje år författas ett förslag öfver den s. k.
handelsbalancen, som jemte persedel extrakter insändes
inom Juni påföljande år.
Dessutom skall Direktionen årligen inom Mars
månads utgång till Ekon. dep.Ekonomiedepartementet afgifva berättelse
jemte ett af kamreraren upprättadt sammandrag
öfver tullverkets inkomster och behållning under
förflutna året. I denna berättelse upptagas orsaken
till inkomsternas förökning eller aftagande; hvilka anställandesvårtytt
till hämmande af lurendrejeri och tullförsnillning blifvit
vidtagna, m. m.
Instruktionen innehålla vidare detaljerade föreskrifter rö-
rande tjenstemännens arbete, hvilka här kunna
förbigås, endast i korthet nämna att sekreteraren sköta
diarier, protokoll, bref och i allmhetallmänhet kansli ärenden,
kamreren räkenskapsverket med alla dess föranleddasvårtytt
förslag och granskningar, advokatfiskalen vakar öfver
behandlingen vid domstolarna af alla mål rörande
angifvelser om lurendrejeri, tullförsnillning och seglations-
brott, – till Hofrätten ingå med de påståendensvårtytt han
finna nödiga då måler i besvärning dit dragas kundesvårtytt
vidare [...]oläslig/saknad text draga dem till högsta instans om
nödigt, föra diarierna öfver alla beslagsmål, anmäla
hos direktionen till verkställighet utslag: i mål om luren-
drejeri, tullförsnillning och seglationsbrott m. m.
Tullstaten hör till lokala tjenstemän.
Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen. I histo-
riskt hänseende vill blott erinra att i Finlands kustorter
af ålder lotsningsskyldighet varit ålagd innehafvare af vissa
hemman, mot frihet i utskylder. Första utförligare författningen
för lotsverket är af 19 Septseptember 1696. I Sverige lotsdirektör
under Sjöförsvars departementet.
I Finland nåd. förordn.nådig förordning 17 Maj 1812 rörande lotsstruket
båk- och lotsinrättningen och samma dag reglem.reglemente för tjenst-
göringen och Ekonomin inom lotsverket samt fyr- och
båkinrättningen uti Finland. Enligt det justnämnda
en lotschef, under Senatens, resp.respektive Militie exp.Militieexpeditionens inseende.
Verkets vidare organisation skett genom påbud som icke
ingått i förf.författnings samlingen. Tills slutligen Nåd. reglem.Nådigt reglemente
för lots och fyrstaten i Finland 9 Maj 1870. samt
fördordnförordning angdeangående lots- och fyrinrättningen af samma dag.
Lots- och fyrinrättn.fyrinrättningen i Finland står under inseende och
förvaltning af en Öfverstyrelse, hvilken, liksom in-
rättningen i öfrigt är organiserad på militärisk
fot och i sådant hänseende ställd under G GrensGeneralguvernörens
i landet öfverbefäl, men i administrativt och ekono-
miskt afseende lyder under Ekon. dep.Ekonomiedepartementet i Senaten.
Öfverstyrelsen utgöres af en chef, benämnd lotsdirektör
samt biträdes af en adjoint. Således icke kollegialt.
Tjenstemän och betjenter: 1 sekreterare, 1 kamrerare
1 kanslist, på ordinarie stat samt 1 kopist och 1 ingeniör
för fyrinrättningen emot arvode.
Lotsdirektören utnämnas af H. MtHans Majestät på anmälan
af G GGeneralguvernören.
Adjointen på samma sätt sedan direktören, vid inträffad
ledighet har G G.Generalguvernören framställt om tjenstens besättande.
Sekreterare och kamreren, af Ekon dep.Ekonomiedepartementet efter förslag af
Direktören, som antager de öfriga.
Vid lotsverket dessutom 11 officerare nämlnämligen 1 major, 2
kaptener, 3 stabskaptener, 4 löjtnanter och 2 underlöjtnanter, af
hvilka de begge sista alltid i tjenst vid Öfverstyrelsen, men
de öfriga antingen vidstruket Fördelningschefer eller vid Öfverstyrelsen
enligt dennes bestämmande. Officererna utnämnas på samma
sätt som adjointen.
Lotsdirektören tillkomma allm.allmänna inseendet deröfver
att lots- och fyrinrättningens tjenstemän och betjenter behörigen
fullgöra sina skyldigheter och är H. MHans Majestät och kronan närmast an-
svarig derför att ordning och skick inom verket råder. – Årligen,
efter Senatens tillstånd, nödiga inspektionsresor inom Finlands
lotsområde.
Lotsdirektören åligger vaka deröfver att lots- och fyr-
inrättningen behörigen vidmakthålles, att personalen full-
talig och fullgör sina åligganden samt åtnjuta sina rättig-
heter, – i allmhetallmänhet befrämja verkets bestånd och
utveckling, meddela nödiga ordningsstadgar m. m.
I fråga om nya fyrbåkars anläggande eller öppnande
af nya farleder bör Marin ministerns i Kejsare-
dömet yttrande inhemtas.
Alla förändringar i båkar och sjömärken kungöras
m. m.
Byggnader och öfrig ekonomi öfvervaka.
Hur Öfverstyrelsen skola hålla förteckningar öfver
alla lotshamnarsvårtytt, båkar, märken af alla slag, hamnar,
redder, farleder, grund m. m.
Adjointer vikarierar, har inseende öfver kansliet, och
kartverket m. m. Sekreterare kansli och arkiv, kam-
reren räkenskaper.
Genom nåd.nådig instruktion 19 Okt.oktober 1870 [...]oläslig/saknad text för
styrelse och förvaltningen af Saima och Kallavesi
lotsfördelning utsträckte Öfverstyrelsen skyldigheten äfven
till dessa inre farleder.
Icke kollegialt, ärenden icke af det slag att pröfning af
rättigheter, beslut i qvistiga ärenden, tolkning af författningar skulle
ifrågakomma. Militärisk ordning, – vaksam inspektion är det
förnämsta. Der alla förändringar hemställes till Senaten.
Bergsstyrelsen: Under Föreningen med Sverige Finland ett
bergmästaredistrikt, under Bergskollegium i Stockholm.
Det förblef dervid tills 3 Okt.oktober 1821 kung.kungörelse angdeangående en egen
Bergsstat för Finland. ”Som bland näringar, hvilka be-
fordra statens styrka och välmåga, bergverksrörelsen intager
ett utmärkt rum uti Länder, der vidsträckta skogar och obegagnade
strömfall erbjuda medel för idoga medborgares verksamhet,
att tillgodogöra redan upptäckta malmarter och vända sin
håg på ytterligare upptäckter”, alltid borde bergsnäringen
upphjelpas och befordras. – Personalen blef nu en öfver-
intendent, 1 bergmästare, 1 öfre masmästare 1 geschworen,
1 bergsmekaniker, 1 bergskommissionär, 2 ordinarie bergs-
kadetter, 2 malmletare, 1 bergsgevaldiger. – Förbigår de smärre
förändringar som skett och går direkte till nu gällande förordning
|6|
Reglem.Reglemente för Bergsstyrelsen i Finland af 3 Okt.oktober 1871. (jemt 50 år)tillagt i marginalen
Vården om Bergsstyrelsenstruketnäringar i landet ärtillagt anförtrodd en bergsstyrelse
som utgöres af 1 intendent, samt honom underlydande: 1
bergmästare, 1 Öfvermasmästare, 1 bergsproberare och
2 bergsingeniörer.
Man hade funnit att embetsmannakårens talrikhet icke
väsentligen ökat bruksnäringen.
Intendenten utnämnes af H. M.Hans Majestät på anmälan af Senatens
Ekon. dep.Ekonomiedepartementet, hvilket tillsätter alla öfriga efter det intendent upp-
gjort förslag. – Berättigade att ansöka dessa tjenster äro
endast de som tagit bergsexamen.
Intendentens hufvuduppgift: att befrämja bergsnäringens
särdeles jernhandteringens förkofran och utvidgning, derför
låter anställa undersökningar m. m.
Mynt- och kontroll-
verket underlyda.tillagt i marginalen
Insända årligen till Ekon. dep.Ekonomiedepartementet: 1 inom Juni månad
utförlig berättelse om bergshandteringens tillstånd och för-
kofran anno passato, 2) inom Nov.november berättelse om
kontrollverkets gång.
Till Finansexped.Finansexpeditionen – innan 8de dagentillagt 1o) månadsförslag öfver medel
till grufbrytnings- och smältningsförrättnförrättningar, 2o) uppgifter
om mynttillverknings gång hvarjetillagt förfluten månad.
Till Kammar exp.Kammarexpeditionen inom Juni fullständig redovisning,
innan Aug.augusti afslutad hufvudbok för myntverket.
För bergmästare, som har närmaste tillsyn och befattning
med grufvedriften gäller 1752 års instruktion för Geschworen.
Öfvermasmästaren ha vården om tackjerns-, stång-
jerns- och ståltillverkning samt kopparhandling.
Bergsproberaren förestår laboratorierna och kontroll-
verket.
S. d.svårtytt förordning om hvad vid bergverks- och bruks-an-
läggande i Finland iakttagas bör.
Kung.Kungörelse 19 Mars 1810 ett kontroll-kontor för
kontroll stämpling af guld, silfver, tenn, argent haché samt
gulddragare och guldslagare arbeten. Upplätos åt kemie pro-
fessorn Gadolin – bevisför enl.enligt förra förfförfattningen. – Genom
Kejs.Kejserligt bref 16 Juli 1834 stäldes under Bergsintendentens
inseende.
Myntverket. 4 April 1860, särskild myntenhet.
12 Juni 1860 och 8 Maj 61 del.delgavs närmare om dess beskaffenhet och
prägling. Mynthus uppfördes. Prägling af skiljemynt,
vidtog hösten 1864, men egentlegentlig verksamhet först
1865. Reglem.Reglemente för myntverket 1 Mars 1865.
Myntverket under Ekon. departEkonomiedepartementet, medan bergsstyrelsen
närmaste inseende, – förvaltas af en direktör
och 1 underdirektör. Dir.Direktören utnämnd af H MtHans Majestät på
framställning af Senaten, underdirunderdirektören utsestillagt af Ekon. dep.Ekonomiedepartementet
(utan förslag). (Dessutom verkmästare och arbetare.)
Karta sigillata kontoret.
19 Maj 1816 Reglem.Reglemente förtillagt Kung och Instruktion af särskilda
embetsverk.struket Karta sigillsigillata-kontoret. Blef då förstsvårtytt
skildt embetsverk 1 kamrerare, 1 kassör, undersvårtytt Fin.
expd.Finansexpeditionens inseende för tillverkning och försäljning af stämpladt
paper. Nugällande förordnförordning denna af 9 decdecember 72.
Manufaktur direktion.
Inrättades 36, instr.instruktion 7 Dec.december 1842 hade då
finanschefen till ordf.ordförande bergsintendent och 2 ledamöter.
Nugällande instrtillagtinstruktion är af 14 Augaugusti 1872.
1 ordf.ordförande under namn af intendent för manufakturerna,
utses af Senaten för 3 år bland embets eller veten-
skapsmän i ställetsvårtytt – 3 ledamöter: Direktören för
polytek.polytekniska skolan sssåsom ständig ledamot en som Senaten
utser och 1 som lärarkollegium vid polytekn.polytekniska utser
får tillkalla tekniskt bildade mäntillagt.
1 sekreterare
Åliggande att söka befordra manufaktur- och
fabriksindustrin samt handtverkeriers uppkomst
och förkofran.
föreslå åtgärder, – publicera uppgifter, –
föranstalta utställningar, öfvervaka polytekum
och teknisktillagta realskolor samt söndags- och aftonskolor.
Afge yttrande om patent- och andra teknsika frågor
m. m.
Sammanträda på ordf.ordförandes kallelse när ärendena
fordra.
Får af magistraten uppgifter öfver industrier.
Förvaltnings rätt.
H. T.Höstterminen 1875.
15de FöreläsnFöreläsningen
12. Nov.november
Generaltulldirektionen. Under de äldre tiderna många omkastningar tullförvaltningens organisation. 1577 en Öfverste tullare. Men snart derpå under Kammarkollegium. Sedermera än under detta än under Kommersekollegium. 1726 bortarrenderades alla, både sjö- och landt (stora och lilla) tullarne åt en General-tullarrende-Societet. Detta till 1765 då under kronans förvaltning genom en General tulldirektion, hvilken skulle ha enahanda myndighet som de öfriga kollegierna. Men upphäfdes efter 1772 års revolution, kom under kammarkollegium och utarrenderades åter 1777. Så åter en direktion och så åter utarrendering tills 1809 års R. F.Regeringsform gjorde slut på det förkastliga förpaktningssystemet. 1810 upphäfdes ock landttullarna. En direktion inrättades och från 1825 den n. v.nuvarande General tullstyrelsen funktionerat.
I Finland upphäfdes landttullarna efter föreningen med kejsaredömet. Till en börjen ställdes, ge.genom kung.kungörelsen 24 Nov.november 1803, tullkamreren liksom postkontoren under landshöfdings inseende 18 Febrfebruari 1812. Reglemente för tullstyrelsen i Finland, efter en särskild komités förslag. Öfverinseende Senaten. Närmare styrelsen af detta verk en General tull direktion bestånde af en öfverdirektör och 2 ledamöter, och i anseende till Uleåborgs läns förening, dessutom tillsvidare en särskild adjoint. 1839 underkastades allt hvad till sjöfart och tullväsende hör en revision. Under 28 Maj d.dito år emanerade ej mindre Seglations ordning, förordn.förordning angdeangående lurendrejeri och tullförsnillning, dodito angdeangående rättegångar i mål rörande förbrytelser mot de båda nämnda förf.författning och Reglem.Reglemente för tjenstemän och betjenter vid tullkamrar och tullbevakningen, – än ock nåd.nådig instruktion för tullstyrelsen i Storfurstendömet Finland. Af dessa angå oss här i formella förvaltn rättenförvaltningsrätten endast de båda sistnämnda, och här närmast det centrala verket.
General tull direktion, enligt denna ännu gällande förf.författning, har tullstyrelsen i landet sig uppdragen, under Senatens öfverinseende. – En öfverdirektör ss.såsom ordför.ordförande och 2 assessorer, af hvilka en är Öfverdirektörens adjoint.
Öfverdir.Överdirektör utnämnes af H. M.Hans Majestät omedelbart, på anmälan af Senaten, assessorerna jemväl af H. M.Hans Majestät sedan förslag efter behörig ansökningstid, af Direktion upprättats och af Ekon. dep.Ekonomiedepartementet pröfvats.
Således kollegialt.tillagt i marginalen
|2|Personal: 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 advokatfiskal 1 kammarförvandt (senare tillkommen) 2 kanslister och 3 kammarskrifvare. Med undantag af kansl.kanslist och kammarskrifvare, hvilka tillsättas af Direktionen, utnämner Senaten de öfriga inom det af Direktionen uppgjorda förslag. Beträffande Advokatfiskalen inhemtas Prokuratorns yttrande öfver förslaget.tillagt i marginalen
Öfverdirektören är kronan närmast ansvarig för tullverkets behöriga styrelse och tullförfattgstullförfattningars handhafvande, så att handel och inhemska näringar lagligen skyddas och tullinkomsterna ordentligen utgå.
Då underslarfsvårtytt hos tullkamrarnes tjenstemän förmärkes, förordna Öfverdirektör adv. fisk.advokatfiskal eller annan att resa och undersöka. [...]oläslig/saknad text – Öfverdir.Överdirektören bör ock sjelfv göra embetsresor, ock kan då på stället vidtaga åtgärd till rättande af oordning eller missbruk, men bör derom i bref meddela Direktionen. Öfv. dir.Överdirektören fördelar närmare tillsynen mellan assessorerna. – Adjointen förestår, vid förfall för Öfv. dirÖverdirektören. Han har för öfrigt tillsynen öfver kansliet och advokatfiskalen. Andra assessorn åter öfver kamrerare göromålen. – Adjunktion i fall af behof. – Exped.Expeditioner underskifves af dem som därundersvårtytt deltagit, kontrasigneras ant.antingen af kamrerare eller sekraterare.
Generaltull direktionen har i allmhetallmänhet att vaka deröfver att tullmedel och andra till tullverkets redovisning hörande inkomster behörigen indrifvas: att lurendrejeri och tullförsnillning förekommas och seglationsordningen efterlefvas, samt att tjenstemännen i alla fall göra sina skyldigheter.
Direktion handlägger för öfrigt ärender som angå tullförfattningarnes tillämpning eller tullväsendet öfverhufvud i anledning af förfrågningar från tullkamrarna eller enskilda personers ansökningar och klagomål. T.ex restitutionsansökningar.
För hvarje månad skall Direktionen af de från tullkamrarna inkomna månadsförslag öfver uppbörden upprätta generalförslag eller summariskt sammandrag, som insändes till Senatens Ekon. dep.Ekonomiedepartement inom påföljande månads utgång.
|3|Äfven tullverkets inkomster och utgifter för hvarje år skall summarisk räkning författas och innan 1 Maj året derefter till Senaten ingå äfvensom särskild hufvudbok inrättas, hvilken med dertill hörande räkenskaper och handlingar inom årets slut skall vara till Ekon. departEkonomiedepartementet insänd.
För hvarje år författas ett förslag öfver den s. k. handelsbalancen, som jemte persedel extrakter insändes inom Juni påföljande år.
Dessutom skall Direktionen årligen inom Mars månads utgång till Ekon. dep.Ekonomiedepartementet afgifva berättelse jemte ett af kamreraren upprättadt sammandrag öfver tullverkets inkomster och behållning under förflutna året. I denna berättelse upptagas orsaken till inkomsternas förökning eller aftagande; hvilka anställandesvårtytt till hämmande af lurendrejeri och tullförsnillning blifvit vidtagna, m. m.
Instruktionen innehålla vidare detaljerade föreskrifter rörande tjenstemännens arbete, hvilka här kunna förbigås, endast i korthet nämna att sekreteraren sköta diarier, protokoll, bref och i allmhetallmänhet kansli ärenden, kamreren räkenskapsverket med alla dess föranleddasvårtytt förslag och granskningar, advokatfiskalen vakar öfver behandlingen vid domstolarna af alla mål rörande angifvelser om lurendrejeri, tullförsnillning och seglationsbrott, – till Hofrätten ingå med de påståendensvårtytt han finna nödiga då måler i besvärning dit dragas,tillagt av utgivaren kundesvårtytt vidare draga dem till högsta instans om nödigt, föra diarierna öfver alla beslagsmål, anmäla hos direktionen till verkställighet utslag: i mål om lurendrejeri, tullförsnillning och seglationsbrott m. m.
Tullstaten hör till lokala tjenstemän.
Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen. I historiskt hänseende vill blott erinra att i Finlands kustorter af ålder lotsningsskyldighet varit ålagd innehafvare af vissa hemman, mot frihet i utskylder. Första utförligare författningen för lotsverket är af 19 Septseptember 1696. I Sverige lotsdirektör under Sjöförsvars departementet.
|4|I Finland nåd. förordn.nådig förordning 17 Maj 1812 rörande båk- och lotsinrättningen och samma dag reglem.reglemente för tjenstgöringen och Ekonomin inom lotsverket samt fyr- och båkinrättningen uti Finland. Enligt det justnämnda en lotschef, under Senatens, resp.respektive Militie exp.Militieexpeditionens inseende. Verkets vidare organisation skett genom påbud som icke ingått i förf.författnings samlingen. Tills slutligen Nåd. reglem.Nådigt reglemente för lots och fyrstaten i Finland 9 Maj 1870⊠original:. samt fördordnförordning angdeangående lots- och fyrinrättningen af samma dag. Lots- och fyrinrättn.fyrinrättningen i Finland står under inseende och förvaltning af en Öfverstyrelse, hvilken, liksom inrättningen i öfrigt är organiserad på militärisk fot och i sådant hänseende ställd under G GrensGeneralguvernörens i landet öfverbefäl, men i administrativt och ekonomiskt afseende lyder under Ekon. dep.Ekonomiedepartementet i Senaten.
Öfverstyrelsen utgöres af en chef, benämnd lotsdirektör samt biträdes af en adjoint. Således icke kollegialt. Tjenstemän och betjenter: 1 sekreterare, 1 kamrerare,tillagt av utgivaren 1 kanslist, på ordinarie stat samt 1 kopist och 1 ingeniör för fyrinrättningen emot arvode.
Lotsdirektören utnämnas af H. MtHans Majestät på anmälan af G GGeneralguvernören.
Adjointen på samma sätt sedan direktören, vid inträffad ledighet har G G.Generalguvernören framställt om tjenstens besättande.
Sekreterare och kamreren, af Ekon dep.Ekonomiedepartementet efter förslag af Direktören, som antager de öfriga.
Vid lotsverket dessutom 11 officerare nämlnämligen 1 major, 2 kaptener, 3 stabskaptener, 4 löjtnanter och 2 underlöjtnanter, af hvilka de begge sista alltid i tjenst vid Öfverstyrelsen, men de öfriga antingen Fördelningschefer eller vid Öfverstyrelsen enligt dennes bestämmande. Officererna utnämnas på samma sätt som adjointen.
Lotsdirektören tillkomma allm.allmänna inseendet deröfver att lots- och fyrinrättningens tjenstemän och betjenter behörigen fullgöra sina skyldigheter och är H. MHans Majestät och kronan närmast ansvarig derför att ordning och skick inom verket råder. – Årligen, efter Senatens tillstånd, nödiga inspektionsresor inom Finlands lotsområde.
|5|Lotsdirektören åligger vaka deröfver att lots- och fyrinrättningen behörigen vidmakthålles, att personalen fulltalig och fullgör sina åligganden samt åtnjuta sina rättigheter, – i allmhetallmänhet befrämja verkets bestånd och utveckling, meddela nödiga ordningsstadgar m. m.
I fråga om nya fyrbåkars anläggande eller öppnande af nya farleder bör Marin ministerns i Kejsaredömet yttrande inhemtas.
Alla förändringar i båkar och sjömärken kungöras m. m.
Byggnader och öfrig ekonomi öfvervaka. Hur Öfverstyrelsen skola hålla förteckningar öfver alla lotshamnarsvårtytt, båkar, märken af alla slag, hamnar, redder, farleder, grund m. m.
Adjointer vikarierar, har inseende öfver kansliet, och kartverket m. m. Sekreterare kansli och arkiv, kamreren räkenskaper.
Genom nåd.nådig instruktion 19 Okt.oktober 1870 för styrelse och förvaltningen af Saima och Kallavesi lotsfördelning utsträckte Öfverstyrelsen skyldigheten äfven till dessa inre farleder.
Icke kollegialt, ärenden icke af det slag att pröfning af rättigheter, beslut i qvistiga ärenden, tolkning af författningar skulle ifrågakomma. Militärisk ordning, – vaksam inspektion är det förnämsta. Der alla förändringar hemställes till Senaten.
Bergsstyrelsen: Under Föreningen med Sverige Finland ett bergmästaredistrikt, under Bergskollegium i Stockholm. Det förblef dervid tills 3 Okt.oktober 1821 kung.kungörelse angdeangående en egen Bergsstat för Finland. ”Som bland näringar, hvilka befordra statens styrka och välmåga, bergverksrörelsen intager ett utmärkt rum uti Länder, der vidsträckta skogar och obegagnade strömfall erbjuda medel för idoga medborgares verksamhet, att tillgodogöra redan upptäckta malmarter och vända sin håg på ytterligare upptäckter”, alltid borde bergsnäringen upphjelpas och befordras. – Personalen blef nu en öfverintendent, 1 bergmästare, 1 öfre masmästare,tillagt av utgivaren 1 geschworen, 1 bergsmekaniker, 1 bergskommissionär, 2 ordinarie bergskadetter, 2 malmletare, 1 bergsgevaldiger. – Förbigår de smärre förändringar som skett och går direkte till nu gällande förordning|6| Reglem.Reglemente för Bergsstyrelsen i Finland af 3 Okt.oktober 1871. (jemt 50 år)tillagt i marginalen
Vården om Bergsnäringar i landet är anförtrodd en bergsstyrelse som utgöres af 1 intendent, samt honom underlydande: 1 bergmästare, 1 Öfvermasmästare, 1 bergsproberare och 2 bergsingeniörer.
Man hade funnit att embetsmannakårens talrikhet icke väsentligen ökat bruksnäringen.
Intendenten utnämnes af H. M.Hans Majestät på anmälan af Senatens Ekon. dep.Ekonomiedepartementet, hvilket tillsätter alla öfriga efter det intendent uppgjort förslag. – Berättigade att ansöka dessa tjenster äro endast de som tagit bergsexamen.
Intendentens hufvuduppgift: att befrämja bergsnäringens särdeles jernhandteringens förkofran och utvidgning, derför låter anställa undersökningar m. m.
Mynt- och kontrollverket underlyda.tillagt i marginalen
Insända årligen till Ekon. dep.Ekonomiedepartementet: 1)tillagt av utgivaren inom Juni månad utförlig berättelse om bergshandteringens tillstånd och förkofran anno passato
lat. det gångna året, 2) inom Nov.november berättelse om kontrollverkets gång.
Till Finansexped.Finansexpeditionen – innan 8de dagen 1o) månadsförslag öfver medel till grufbrytnings- och smältningsförrättnförrättningar, 2o) uppgifter om mynttillverknings gång hvarje förfluten månad.
Till Kammar exp.Kammarexpeditionen inom Juni fullständig redovisning, innan Aug.augusti afslutad hufvudbok för myntverket.
För bergmästare, som har närmaste tillsyn och befattning med grufvedriften gäller 1752 års instruktion för Geschworen.
Öfvermasmästaren ha vården om tackjerns-, stångjerns- och ståltillverkning samt kopparhandling.
Bergsproberaren förestår laboratorierna och kontrollverket.
S. d.svårtytt förordning om hvad vid bergverks- och bruks-anläggande i Finland iakttagas bör.
Kung.Kungörelse 19 Mars 1810 ett kontroll-kontor för kontroll stämpling af guld, silfver, tenn, argent haché
fr. ”hackat silver”, försilvringsmetod samt gulddragare och guldslagare arbeten. Upplätos åt kemie professorn Gadolin – bevisför enl.enligt förra förfförfattningen. – Genom Kejs.Kejserligt bref 16 Juli 1834 stäldes under Bergsintendentens inseende.
|7|Myntverket. 4 April 1860, särskild myntenhet. 12 Juni 1860 och 8 Maj 61 del.delgavs närmare om dess beskaffenhet och prägling. Mynthus uppfördes. Prägling af skiljemynt, vidtog hösten 1864, men egentlegentlig verksamhet först 1865. Reglem.Reglemente för myntverket 1 Mars 1865. Myntverket under Ekon. departEkonomiedepartementet, medan bergsstyrelsen närmaste inseende, – förvaltas af en direktör och 1 underdirektör. Dir.Direktören utnämnd af H MtHans Majestät på framställning af Senaten, underdirunderdirektören utses af Ekon. dep.Ekonomiedepartementet (utan förslag). (Dessutom verkmästare och arbetare.)
Karta sigillata kontoret.
19 Maj 1816 Reglem.Reglemente för Karta sigillsigillata-kontoret. Blef då förstsvårtytt skildt embetsverk 1 kamrerare, 1 kassör, undersvårtytt Fin. expd.Finansexpeditionens inseende för tillverkning och försäljning af stämpladt paper. Nugällande förordnförordning denna af 9 decdecember 72.
Manufaktur direktion.
Inrättades 36, instr.instruktion 7 Dec.december 1842 hade då finanschefen till ordf.ordförande bergsintendent och 2 ledamöter. Nugällande instrinstruktion är af 14 Augaugusti 1872.
1 ordf.ordförande under namn af intendent för manufakturerna, utses af Senaten för 3 år bland embets eller vetenskapsmän i ställetsvårtytt – 3 ledamöter: Direktören för polytek.polytekniska skolan sssåsom ständig ledamot,tillagt av utgivaren en som Senaten utser och 1 som lärarkollegium vid polytekn.polytekniska utser,tillagt av utgivaren får tillkalla tekniskt bildade män.
1 sekreterare
Åliggande att söka befordra manufaktur- och fabriksindustrin samt handtverkeriers uppkomst och förkofran.
föreslå åtgärder, – publicera uppgifter, – föranstalta utställningar, öfvervaka polytekum och tekniska realskolor samt söndags- och aftonskolor.
Afge yttrande om patent- och andra teknsika frågor m. m.
Sammanträda på ordf.ordförandes kallelse när ärendena fordra.
Får af magistraten uppgifter öfver industrier.