5.9.1878 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Laitiala 5. syyskuuta 1878.
Rakas Alexandra!
Postikortit voivat olla kyllä hyviä, mutta niissä on se paha vika, ettei niissä voi lähettää lämpimiä suudelmia niin kuin kirjekuoressa. Ja siksi hyödynnänkin lähettiä, joka kutsuttiin hakemaan puutarhuri Steniusta, jotta voin tässä lähettää sinulle muutamia niistä sydämellisistä halauksista ja suukoista joita halusin antaa sinulle.
Vanha Laitiala pyytää lähettää terveisensä. Aurinko paistaa niin kauniisti ikkunoista sisään, puut ovat lehteviä ja vihreitä kuin kesällä, – ilma on leudompi kuin heinäkuussa. Täältä puuttuvat vain ystävällinen katseesi ja Celyn iloinen nauru, jotta täällä olisi aivan niin kuin viime kesänä.
Mäellä minut ottivat hurraahuudoin vastaan Robert, Gustaf Adolf ja Rönnbäck. Kaksi ensiksi mainittua olivat saapuneet tänne tänään, toisaalta tapaamaan minut ja toisaalta metsästämään. Robert oli matkalla ampunut pari teertä, jotka paistettiin oivallisen hyvin päivälliseksi.
Muutoin minulla ei ole Riihimäellä kirjoittamani postikortin ohella muuta lisättävää kuin että sinun ei tarvitse olla huolissasi metsästyksestä, sillä en osallistu siihen, – ja että muuten voin hyvin, kun olen Helsingissä ollessani päässyt kunnolla nukkumaan matkojen jäljiltä.
Odotan mitä suurimmalla jännityksellä ensimmäisiä uutisia sinulta. Kunpa tänään saapuisi hyvä sähke; – olen järjestänyt niin, että se lähetetään tänne.
Toivon kovasti, että sekä sinä että Jenny pidätte pariisilaisilmaa miellyttävänä ja näyttelyä oikein ihastuttavana.
Lämpimiä terveisiä täältä teille molemmille lähettää
Sinun oma vanha
Leo.
Original (transkription)
|1|
Till Paristillagt senare
Laitiala 5 Sept.September 78.
Min älskade Alexandra!
Brefkorten kunna visst
vara bra, men det stora
felet ha de att man icke
med dem kan skicka varma
kyssar, såsom man kan
göra inom ett brefkuvert.
Och derför begagnar jag mig
af budet som sändes att
hemta trädgårdsmästaren Stenius,
– för att härmed få sända
dig några sådana hjertliga
omfamningar och kyssar
som jag önskade gifva dig.
Gamla Laitiala ber om
sin helsning. Solen skiner
så vackert in genom fönstren,
|2|
träden äro lummiga och gröna
liksom om sommarn, – luften
är mildare än i Juli. Här
saknas blott ditt vänliga
öga och Celys glada skratt
för att det skulle vara alldeles
såsom i somras.
Jag blef mottagen med
hurrarop på backen af
Robert, Gustaf Adolf och
Rönnbäck. De både förre
ha anländt hit idag, dels för
att träffa mig, dels för att
jaga. Robert hade under
resan skjutit par orrar, som
voro utmärkt väl stekta
till middagen.
För öfrigt har jag sedan
mitt brefkort, som skrefs på
|3|
Rihimäki, intet annat att
tillägga, än att du icke behöfver
oroa dig för jagten, ty jag
går ej med, – och att jag
för öfrigt mår bra, sedan
jag under vistelsen i HforsHelsingfors
fått sofva ut efter resorna.
Med största spänning emotser
jag första underrättelsen från
dig. Måtte det idag komma
ett godt telegram; – jag har
arrangerat att det sändes hit.
Jag önskar lifligt, att både
du och Jenny måtte finna
pariserluften behaglig och
utställningen riktigt hänförande.
Med varma helsningar
härifrån till er båda, tecknar
Din egen gamle
Leo.
Laitiala 5 Sept.September 78.
Min älskade Alexandra!
Brefkorten kunna visst vara bra, men det stora felet ha de att man icke med dem kan skicka varma kyssar, såsom man kan göra inom ett brefkuvert. Och derför begagnar jag mig af budet som sändes att hemta trädgårdsmästaren Stenius, – för att härmed få sända dig några sådana hjertliga omfamningar och kyssar som jag önskade gifva dig.
Gamla Laitiala ber om sin helsning. Solen skiner så vackert in genom fönstren,|2| träden äro lummiga och gröna liksom om sommarn, – luften är mildare än i Juli. Här saknas blott ditt vänliga öga och Celys glada skratt för att det skulle vara alldeles såsom i somras.
Jag blef mottagen med hurrarop på backen af Robert, Gustaf Adolf och Rönnbäck. De både förre ha anländt hit idag, dels för att träffa mig, dels för att jaga. Robert hade under resan skjutit par orrar, som voro utmärkt väl stekta till middagen.
För öfrigt har jag sedan mitt brefkort, som skrefs på|3| Rihimäki, intet annat att tillägga, än att du icke behöfver oroa dig för jagten, ty jag går ej med, – och att jag för öfrigt mår bra, sedan jag under vistelsen i HforsHelsingfors fått sofva ut efter resorna.
Med största spänning emotser jag första underrättelsen från dig. Måtte det idag komma ett godt telegram; – jag har arrangerat att det sändes hit.
Jag önskar lifligt, att både du och Jenny måtte finna pariserluften behaglig och utställningen riktigt hänförande.
Med varma helsningar härifrån till er båda, tecknar
Din egen gamle
Leo.