10.2.1876 Förvaltningsrätt
Finsk text
Hallinto-oikeus
Kevätlukukausi 1876
5. luento 10. helmikuuta
Kaupungin talous. Tärkeimmät tulolähteet: kiinteistöt, tuloa tuottavat oikeudet tai irtain pääoma, valtion myöntämät varat. (Erityisomaisuus, jota tietty luokka erikseen hallinnoi määräysten mukaan, esim. eläkekassat.) Verotus tuleviin tarpeisiin.
Jokainen jäsen on verovelvollinen, kun on laskettu yhteen talojen ja tonttien, – elinkeinotoiminnan – palkkojen, eläkkeiden ja muiden tulolähteiden veromäärä. – Kuten myös yhtiöiden (jos niiden hallinto on muualla). – Henkilökohtainen palveluvalmius ohjaavana (esim. tulopalon sattuessa) – Maaseudun kauppa ja käsityöyritykset, joilla on oltava porvarioikeus kaupungissa, maksavat vuosittain muuttumattomaksi vahvistetun elinkeinomaksun mutta eivät mitään muuta avustusta. (Kauppa 1 peninkulman sisällä, käsityöyritys ½ peninkulman – asetus vuodelta 1868.
Verolautakunta tutkii veroäyrin (minimitulo 1 äyri) yllä olevan mukaan. Tarkastuslautakunta. – Valitaan kullekin kolmesta verotusryhmästä. – Raatihuonekokous valitsee heidät ja määrittelee lukumäärän.
Näin ollen tähän on eri edustusto. Mutta veromäärästä päättäminen kuuluu kokoukselle tai valtuustolle.tillagt i marginalen
Veroluettelo nähtävissä 14 päivän ajan. – 8 päivän kuluessa kirjallinen huomautus tutkintalautakunnalle. Molemmat lautakunnat päättävät per capita veroäyrin määrästä.
Maistraatti laatii budjetit rahatoimistossa tehtyjen selvitysten mukaan 1) maksuun lankeavat velat, 2) jo päätetyt menot. – 3) menot, jotka voivat näiden lisäksi todennäköisesti syntyä. – 1) kuluvan vuoden säästö, – 2) jo myönnetyt avustukset, jotka seuraavana vuonna pannaan maksuun 3) muista lähteistä syntyvät tulot. – 4) Lisämäärät ja ehdotukset näiden hankkimiseksi.
Lautakunnat antavat ajoissa erikoisehdotuksensa maistraatille.
Valtuusto päättää joulukuussa budjetista. Mitä vuodelle 1876 myönnettiin, katsotaan vuoden 1875 maksuiksi ja jaetaan niille, jotka silloin olivat jäseniä.
Maistraatti on laatinut veloitus- ja maksuunpanoluettelot.
Rahatoimiston laatimat tilit. – Revisio. Valtuusto tai raatihuonekokous ratkaisee, onko huomautettavaa, ja antaa vastuuvapauden. – Inventoinnit. Lahjoitettu maa, hallinta- ja lahjoitustulot.tillagt i marginalen Suhde valtionhallintoon. § 46–74, 77 – alempia valtion asioita. – 78–80 valitukset. Miten palkkakysymykset hoidetaan.tillagt i marginalen
Säädös poikkeuksista § 7.
Muutos vuoden 1789 porvarillisten etuoikeuksien §:iin 3 ja 6.
§ 3 siinä sisälsi, että porvaristolle ja kaupungeille varmistetaan ja ehdotetaan pormestari, valitaan raatimiehet.
§ 6, että vain oikeat porvarit voivat olla vaalikelpoisia näihin virkoihin.
Kunnan merkitys: säädökset, valtion laki, viranomaiset eivät itsemäärättyjä vaan lain määräämiä.
Tietyt tarkoitukset ovat myös valtion yleisen lain mukaan määrättyjä. Köyhäinhoito, koululaitos, holhouksessa annettu hoito.
Edustuksellinen hallitusmuoto vaatii tätä itsenäistä toimintaa.
Sen myötä, että kunnallishallinto on luovutettu kansalaisten omatoimisuuden varaan ilman valtion virkamiehiä, – yksilöiden myötävaikutusta edellytetään tiettyihin yleisiin valtion tarkoituksiin:
Suostuntaverosäädökset 24. helmikuuta 1873. – Suostuntaverokomiteat. – Jokaisessa kaupungissa, jokaisessa pitäjässä on erillinen suostuntaveropiiri. Suuremmat kunnat voidaan kuitenkin, jos kuvernööri katsoo sen sopivaksi, jakaa useampiin, ja pienemmät seurakunnat voidaan yhdistää yhdeksi piiriksi. Jokaisessa piirissä oma komitea.
Jäsenten määrä 5–9, kuvernöörin määräyksen mukaan. Varamiehiä lisäksi vähintään puolet tästä määrästä. Äänioikeus vaaleissa kaikilla täysi-ikäisiksi tulleilla henkilöillä, joiden tulee maksaa suostuntaveroa, minkä vuoksi jokaisen vaaliin osallistuvan katsotaan siten tunnustaneen, että puhdas tuotto on se määrä, joka suostuntaverolla on katettava. Vaali pääluvun mukaan – voidaan suorittaa valitsijamiesvaalina. Ellei ketään äänioikeutettua tule paikalle, kuvernöörillä on oikeus valita. Kuvernöörin ehdotus puheenjohtajasta valittujen keskuudesta. Ei palkkioita. Vaalikelpoinen on jokainen äänioikeutettu. Jokaisen valitun velvollisuus on osallistua, ellei hänellä ole laillista estettä. Komitea vahvistaa sekä sen tulon määrän, joka suostuntaverolla on koottava, että itse suostuntaveroon liittyvät maksut.
Tutkintakomitea, 1 koko lääniin. Korkeintaan 12 jäsentä, jotka kuvernööri valitsee vuoden suostuntaverokomiteoiden keskuudesta ja ottaa tällöin huomioon sekä läänin eri osat että eri yhteiskuntaluokat ja ammatit. Kuvernööri toimii puheenjohtajana, mutta osallistuu vain keskusteluun, ei päätöksentekoon. – Valitukset tutkitaan.
Kohta itseverotusoikeudesta.
Original (transkription)
Förvaltningsrätt.tillagt av utgivaren
|1|V. T.Vårterminen 1876.
5te FöreläsnFöreläsningen
10 Febr.Februari
Stadens hushållning. Främsta tillgång: fastighet, inkomst-
gifvar rättighet eller rörligt kapital, medel som staten beviljat.
(Särskild egendom viss klass skildt förvaltar enl.enligt föreskift,
t. ex. pensionskassor.) För vidare behof beskattning.
Hvarje medlem skyldig efter sammanlagdt skattetal för
hus och tomt, – närings rörelse – lön, pension och annan
inkomst. – Likaså bolag (om ock annorstädessvårtytt styrelse). – Person-
liga tjenstbarhetersvårtytt ss.såsom förersvårtytt (t. ex. vid eldsvåda) – Handel
och handtverk på landet som måste ha burskap i stad årligen
en oföränderlig fastställd näringsafgift, men icke andra bidrag.
(Handel inom 1 mil, handtverk ½ mil – 68 års förförordning.)
Taxerings nämnd pröfvar skattören Minsta inkomst 1 öretillagt enl.enligt ofvanstående.
Pröfningsnämnd. – Utses för hvar af de 3 skatte-
grupperna. – Rådhusstämma välja dem och bestämma antalet.
Således skild re-
presentation för dettasvårtytt.
Men beskattnings belopp
tillhör stämma eller
fullmäktige.tillagt i marginalen
Taxeringslängden 14 dagar tillgänglig. – Inom 8 dagar skriftlig
|2|
anmärkning till pröfningsnämnd. – Båda nämnder
efter capita, om skattörens antal.
Magistraten budgeter, med ledning af de från drätsel-
kammaren gjorda upplysningar 1o) skulder som förfalla, 2o) redan
beslutna utgifter. – 3o) utgifter som derutöfver kunna anses
inträffa. – 1o) behållning från löpande år, – 2o) redan beviljade
anslag som nästa år för uppbörd 3o) inkomster som på annan
grund. – 4o) Ytterligare belopp och förslag till dessas anskaffande.
Nämnden i tid specialförslag till Magistraten.
Fullmäktige i DecbrDecember afgöra budgeten. Hvad för 76
beviljades, anses sssåsom 75 års utskylder och fördelas på dem som
då medlemmar.
Magistraten uppgjorttillagt debiterings- och uppbördslängd.
Drätselkammare räkenskaper. – Revision. Fullmäktige
eller stämma afgör om anmärkning och decharge. – Inventeringar.
Donerad jord förvaltar‑
och donationsinkomster.tillagt i marginalen
Förhållande till statsförvaltning. § 46–74
77 – Understatlig. – 78–80 – besvär.
Huru skall fattas
lönefrågor.tillagt i marginalen
Undantags stadgande § 7.
Ändring i § 3 och 6 af Borg. priv.Borgarskapets privilegier 1789.
§ 3 deri innehöll: borgarskapet och städerna försäkrassvårtytt
och förelså borgmästare välja rådmän.
§ 6, att endast rätta borgare i val af rådmanstruket valen tilltillagt
dessa embeten.
Kommunens betydelse: förfr.författning en statslag,
myndigheten icke sjelftagen, utan lagbestämd.
Vissa ändamål ock enl.enligt allmallmän statslag bestämd. Fattig-
vård, skolväsende, förmyndarvård.
Representativa statsskicket fordra denna
sjelfverksamhet.
Jemte det kommunalförvaltning är medborgarnes sjelfverk-
samhet öfverlåten utan statsfunktionärer – är enskildes
medverkan påkallad för vissa allm.allmänna statsändamål:
Bevillningsstadgar 24 Febr.februari 1873. – Bevillnings komi-
téerna.– Hvarje stad, hvar socken skildt bevilln.bevillnings distrikt.
Större kommun må dock, om Guv.Guvernören pröfvar lämpligt, delas
i flera, och smärre församl.församlingar kunna sammanslås till
ett distrikt. Hvarje distrikt sin egen komité.
Antalet ledamöter 5 till 9, efter GuvnsGuvernörens bestämmande. Supp-
leanter minst hälften. Rösträtt till valet alla
till myndig ålder komna personer, som böra bevilln.bevillning
erlägga, hvarför enhvar som i valet deltar anses
derigenom ha erkänt, att den renasvårtytt inkomst det belopp
för hvilket bevillnbevillning bör erläggas. Valet efter hufvud-
talet, – kan anställas gegenom elektorer. Kommer ingen
röstberättigad eger GuvnGuvernören utse. – Guv.Guvernören förslag ordförande bland de valda.tillagt Inga arvoden.
Valbar, hvarje valberättigad. Hvarje vald skyldig
fullgöra, om icke laga förfall. – Komitén fastställer
såväl beloppet af den inkomst för hvilken bevilln.bevillning bör utläggas,
som af sjelf bevilln.bevillnings afgiften.
Pröfningskomité, 1 för hela länet. Högst 12 leda-
möter, som GuvnGuvernören utser bland bevilln.bevillnings komitérna för
året, med afseende å såväl olika delar af länet som skilda
klasser och yrken. GuvnGuvernören ordförande, men deltar
blott i öfverläggöverläggningar, ej i beslut. – Besvär pröfvas.
Moment i sjelfeskattningsrätten.
Förvaltningsrätt.tillagt av utgivaren
|1|V. T.Vårterminen 1876.
5te FöreläsnFöreläsningen
10 Febr.Februari
Stadens hushållning. Främsta tillgång: fastighet, inkomstgifvar rättighet eller rörligt kapital, medel som staten beviljat. (Särskild egendom viss klass skildt förvaltar enl.enligt föreskift, t. ex. pensionskassor.) För vidare behof beskattning.
Hvarje medlem skyldig efter sammanlagdt skattetal för hus och tomt, – närings rörelse – lön, pension och annan inkomst. – Likaså bolag (om ock annorstädessvårtytt styrelse). – Personliga tjenstbarhetersvårtytt ss.såsom förersvårtytt (t. ex. vid eldsvåda) – Handel och handtverk på landet som måste ha burskap i stad årligen en oföränderlig fastställd näringsafgift, men icke andra bidrag. (Handel inom 1 mil, handtverk ½ mil – 68 års förförordning.)
Taxerings nämnd pröfvar skattören (tillagt av utgivarenMinsta inkomst 1 öre)tillagt av utgivaren enl.enligt ofvanstående. Pröfningsnämnd. – Utses för hvar af de 3 skattegrupperna. – Rådhusstämma välja dem och bestämma antalet.
Således skild representation för dettasvårtytt. Men beskattnings belopp tillhör stämma eller fullmäktige.tillagt i marginalen
Taxeringslängden 14 dagar tillgänglig. – Inom 8 dagar skriftlig|2| anmärkning till pröfningsnämnd. – Båda nämnder efter capita, om skattörens antal.
Magistraten budgeter, med ledning af de från drätselkammaren gjorda upplysningar 1o) skulder som förfalla, 2o) redan beslutna utgifter. – 3o) utgifter som derutöfver kunna anses inträffa. – 1o) behållning från löpande år, – 2o) redan beviljade anslag som nästa år för uppbörd 3o) inkomster som på annan grund. – 4o) Ytterligare belopp och förslag till dessas anskaffande.
Nämnden i tid specialförslag till Magistraten.
Fullmäktige i DecbrDecember afgöra budgeten. Hvad för 76 beviljades, anses sssåsom 75 års utskylder och fördelas på dem som då medlemmar.
Magistraten uppgjort debiterings- och uppbördslängd.
Drätselkammare räkenskaper. – Revision. Fullmäktige eller stämma afgör om anmärkning och decharge. – Inventeringar. Donerad jord förvaltar‑ och donationsinkomster.tillagt i marginalen Förhållande till statsförvaltning. § 46–74,tillagt av utgivaren 77 – Understatlig. – 78–80 – besvär. Huru skall fattas lönefrågor.tillagt i marginalen
Undantags stadgande § 7.
Ändring i § 3 och 6 af Borg. priv.Borgarskapets privilegier 1789.
§ 3 deri innehöll: borgarskapet och städerna försäkrassvårtytt och förelså borgmästare,tillagt av utgivaren välja rådmän.
§ 6, att endast rätta borgare i valen till dessa embeten.
Kommunens betydelse: förfr.författning en statslag, myndigheten icke sjelftagen, utan lagbestämd.
Vissa ändamål ock enl.enligt allmallmän statslag bestämd. Fattigvård, skolväsende, förmyndarvård.
Representativa statsskicket fordra denna sjelfverksamhet.
|3|Jemte det kommunalförvaltning är medborgarnes sjelfverksamhet öfverlåten utan statsfunktionärer – är enskildes medverkan påkallad för vissa allm.allmänna statsändamål:
Bevillningsstadgar 24 Febr.februari 1873. – Bevillnings komitéerna.– Hvarje stad, hvar socken skildt bevilln.bevillnings distrikt. Större kommun må dock, om Guv.Guvernören pröfvar lämpligt, delas i flera, och smärre församl.församlingar kunna sammanslås till ett distrikt. Hvarje distrikt sin egen komité.
Antalet ledamöter 5 till 9, efter GuvnsGuvernörens bestämmande. Suppleanter minst hälften. Rösträtt till valet alla till myndig ålder komna personer, som böra bevilln.bevillning erlägga, hvarför enhvar som i valet deltar anses derigenom ha erkänt, att den renasvårtytt inkomst det belopp för hvilket bevillnbevillning bör erläggas. Valet efter hufvudtalet, – kan anställas gegenom elektorer. Kommer ingen röstberättigad eger GuvnGuvernören utse. – Guv.Guvernören förslag ordförande bland de valda. Inga arvoden. Valbar, hvarje valberättigad. Hvarje vald skyldig fullgöra, om icke laga förfall. – Komitén fastställer såväl beloppet af den inkomst för hvilken bevilln.bevillning bör utläggas, som af sjelf bevilln.bevillnings afgiften.
Pröfningskomité, 1 för hela länet. Högst 12 ledamöter, som GuvnGuvernören utser bland bevilln.bevillnings komitérna för året, med afseende å såväl olika delar af länet som skilda klasser och yrken. GuvnGuvernören ordförande, men deltar blott i öfverläggöverläggningar, ej i beslut. – Besvär pröfvas.
Moment i sjelfbtillagt av utgivareneskattningsrätten.