18.3.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
12. luento 18. maaliskuuta
2. luku. Tuotannon tai tuottavien elinkeinonhaarojen eri lajit.
§ 1. Johdanto.
Useimmiten maanviljelyn – teollisuuden – kaupan elinkeinot.
Tätä vastaan on tosin esitetty monenlaisia väitteitä, ja niin voidaan tehdäkin. Eli esimerkiksi, ettei maanviljelys ole työskentelytavaltaan muuta kuin käsityötä tai tehdastyötä. – Siksi on järkevää tehdä jako valmistusteollisuuteen ja kauppatoimintaan. Edellinen tuottaa kaikenlaisia arvotuotteita, jälkimmäinen hoitaa niiden siirron, kuljetuksen, myynnin.
Tätä vastaan voidaan huomauttaa, että tämä jako vain kahteen ryhmään sisältää täysin heterogeenisiä aloja: malmin lohkominen vuoren syvyyksistä tai nostamien järvien pohjasta, elämän pyytäminen maan hoivista, – villieläinten pyydystäminen ja tappaminen, – kalastus ja kaikki vastaava on ehdottoman sidottua siihen paikkaan, jossa niitä on, ja tämä työ tarkoittaa, että vain otetaan talteen tuotteita siinä muodossa kuin ne jo ovat luonnossa. – Aivan toinen työmuoto on muokata, jalostaa niitä ja valmistaa sitä varten työkaluja. Edelleen käsite kauppa on ymmärretty liian laajaksi, jos siihen sisällytetään kuljetus. Kehittele. Kaupanteko tarkoittaa vaihdon suorittamista, tämä on usein mahdollista ilman kuljetusta.tillagt i marginalen – Siksi: luonnonvarateollisuus, jalostusteollisuus, kauppa ja kuljetusteollisuus.
Tämä jako voidaan melkein hyväksyä. Kuitenkin siis 1 maanviljelys 2 luonnonvarateollisuus – osoittavat, miksi nämä 3 jalostuselinkeinot, 4 kuljetusteollisuus 5 kauppa ovat erilaisia.
§ 2. Maanviljelys.
Tämä on syytä ottaa ensimmäiseksi, – ei sen vuoksi, että se on ajallisesti vanhempi kuin metsästys, kalastus ym. vaan koska se on ensimmäinen, jossa inhimillinen työ on saanut järjestelmällisen hahmon luonnonvoimia ja luonnonvaroja ihmisen palvelukseen ohjaavana ja lisäksi elintarvikkeita, välttämättömiä tuotteita toimittavana – mikä ei ole asian laita kaikessa jalostustoiminnassa. Esim. koreat huonekalut.
Sitä ei pidä sekoittaa luonnonvarateollisuuteen, koska se ei ole vain raaka-aineita keräävä ammatti, vaan monipuolinen työvaiheiden yhdistelmä, joka maan koko luonnonvoimien avustamana saa aikaan ja samalla muokkaa ja ainakin osittain jalostaa sellaisia tuotteita, jotka palvelevat ihmisen ylläpitämistä.
Työvaiheet ovat: 1) maan raivaaminen, ojittaminen, auraus, haraus, muokkaus, lannoitus, sanalla sanoen sen valmistaminen kylvämiseen. 2) kylväminen, [...]oläslig/saknad text, korjuu. 3) Sadon hoitaminen ja valmistelu myyntikuntoon. 4) Kotieläinten hoito ja sen tuotannon valmistelu, joka siihen perustuu. 5) Rakennusten ja tarvikkeiden hankkiminen ja huoltaminen. Siksi työnjako ei ole yhtä mahdollista kuin teollisuudessa. Yksityiskohdat tästä kuuluvat agronomiaan, maatalousoppiin. Kansantaloustiede ei tutki tätä vaan niitä eri maanomistuksen, maanjaon ym. järjestelmiä, joita aiheessa on sovellettu.
1) Yksityistä vai yhteistä omaisuutta? Kommunismi on usein vastustanut sitä, että yksityisen henkilön pitäisi saada omaa maata. Sen pinta on joka maassa rajallinen, – kun yksityinen saa omistaa siitä tiettyjä paloja, siitä syntyy etuoikeus. Ja tämä sitä enemmän, mitä enemmän väkimäärä Saksassa kasvaa. – Mutta kokemus on osoittanut, että yhteisomistusjärjestelmä on vahingollista, vaikka sitä sovellettaisiin vain ryhmiin. Yleiset ja yhtäläiset intressit kohdistuvat elintarvikkeiden mahdollisimman suureen tuotantoon. Yksityisomistusoikeus innostaa tekemään työtä mahdollisimman suuren tuotannon saavuttamiseen. Viljelysmaahan on lyönyt leimansa kiinnostus siihen, että on saanut olla omin käsin itselleen luomassa.tillagt i marginalen Sen vuoksi valtion on: 1) varmistettava viljelysmaan hankkimis- ja omistusoikeus 2) oltava estämättä sen luovuttamista. – Viime mainittu siksi, että viljelysmaan on tultava sopiviin käsiin. – Feodaalijärjestelmä: suurten omistuksien pitäminen yhdessä. Menetetty myymällä, perintötilat, vanhimmanoikeus, kirkkomaa jne. Silmäys Ruotsin ja Suomen maanomistusoikeuteen: – Odaalimiehet ja feodalismi, valtion yliomistusoikeus. Kustaa Vaasan periaatteet.
Valtion lait: vuoroviljelyn luonne, selvät rajat, – määrätyt virkahenkilöt saavat meillä hoitaa arvonnan tarpeettoman monta kertaa. – [...]oläslig/saknad text Rasitukset, – ojitusoikeus – jne.tillagt i marginalen
2) Suuri ja pieni maaomistus. Aristokraattinen ja demokraattinen järjestäminen. Välttämätön pyrkimys palstoittamiseen nimenomaan rajallisten alueiden vuoksi: siten useammista voi silloin tulla maanomistajia. – Taloudellisia, poliittisia, metodisia etuja pienistä maatalouskylistä. Kuvaile. – Vertaa suuriin ja keskisuuriin viljelmiin. – Mutta ei ehdottomasti yhtä tai toista: Tietyissä oloissa suuret ovat parempia, pienet mahdottomia. Tämä voi kuitenkin vaihdella. Intensiivinen ja ekstensiivinen viljeleminen: edellistä voi olla molemmilla, hankalampaa pienillä. Ekstensiivinen välttämätön, siksi suurempi pinta-ala tarpeen. Esim. Ranskassa on huikeita paloitteluja. Kokonaistuotanto. Vapaa maanvuokrajärjestelmä.
1 hehtaari = 2 suomalaista tynnyrinalaa. Maataviljelevä väestö. Raskalaisia 19 miljoonaa. Viljalla liioiteltu hinta. Kuitenkin sivutoimi.tillagt i marginalen
Miten Suomessa nyt ja ennen. Maaverojärjestelmä. [...]oläslig/saknad text, jaot. Piirrä Suomen tilanne. Vain 106 000 tilalla kotipaikkaoikeus, ehkä vain 100 000 omistajaa.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nation. ekon.Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 80.
12 Föreläsn.Föreläsningen
18 Mars
2 kap.kapitlet De olika slagen af
produktion eller industristruket af produktiva nä-
ringsgrenar.
§ 1. Indelning.
Oftast i jordbruks – manufaktur –
handelsnäring.
Åtskilligt visserl.visserligen häremot invändts, och kan invändas
Så t. ex. att jordbruket icke till sitt arbetes art är annat
än handtverk eller fabrik. – DförDärför nog att indela i
tillverkningsindustri och handelsindustri. Det ena all
slags frambringande af värdeföremål, det andra deras
förflyttning, transport, försäljning.
Häremot att anmärkas att denna indelning i blott 2
grupper samfattar altför heterogena ämnen: att
från bergets djup uppbryta eller sjöars djup uppresatillagt malm, att från jordens
sköte framkalla livet, – fånga och döda vilda djur, – fiske
allt sådant absolut bundet vid ort der finnas, och
detta arbete afser blott att framställa i den form
föremålen finnas i naturen. – En helt annan grupp
af arbeta är att omforma, förädla dessa, och tillverka
verktygen derföre. Vidare är begreppet handel för
vidsträckt taget, om transporterande deri inbegripet.
Utveckla. handla är att
verkställa byten,
detta ofta möjligt
utan transport.tillagt i marginalen – DförDärför: extraktiv industri, – förädlings
industri, handel och transportindustri.
Vi kunna nästan godkänna denna indelning. Dock
sålunda 1 Jorbruket 2 extraktiv industri – visa hvarför
dessa olika 3 Förädlingsnäringar 4 Handel ochstruket Transport-
industri 5 Handel.
§ 2. Jordbruket.
Lämpligt att främst, – icke derför att till
tiden äldre än jagt, fiske m. m, men den första der det mensk-
liga arbetet tagit ordnad gestalt ss.såsom ledande naturens krafter
och naturföremåler i menskans tjenst och dessutom frambringande lifs-
medel, nödvändiga allster – hvilket icke [...]oläslig/saknad textfallet med all förädlings-
industri. Ex.Exempel granna möbler.
Icke blandas med extraktiv industri emedan icke är blott
ett samlande af råämne, utan en mångsidig kombination af
arbetsoperation som med jordens hela naturkrafters biträde
åstadkomma samt jemntsvårtytt omforma och åtminstone delvis
|2|
förädlar sådana alster som tjena till menskans uppehälle
Arbetsserien är: 1o) jordens uppbrytande, dikande, plöjande
harfvande, blandandesvårtytt, gödslandetillagt, med ett ord dess beredning till sådd. 2o) sådd,
[...]oläslig/saknad text, skörd. 3o) Skördens vård och beredning
till säljbart skick. 4o) Husdjursskötseln och beredningen af
den produktion deraf vinns. 5o) Bygnaders och redskaps anskaffande och
vidmakthållande.
Hvarför arbetets för-
delning icke lika möjlig, som i
industrin.tillagt
Detaljerna häraf till agronomin, landthushållningsläran.
Särskildastruket Nation. ekon.Nationalekonomin undersöka ej detta men de olika system
i afs.avseende å jordbesittning, jorddelningtillagt m. m., som blifvit tillämpad.
1o) Enskild eller gemensam egendom? Kommunismen ofta
opponeradt mot att enskild person skola få ega jord. Den yta be-
gränsad i hvarje land, – när enskilda få ega vissa stycken
deraf, så blir det privilegium. Och detta allt mer Tyskland
ju mer folkmängden tillväxt. – Men erfarenheten visat att
gemensamhets system ehuru blott gruppvis tillämpadt, skadligt.
Allm.Allmänna gemensamma intressen är, att högsta möjliga produktion af
lifsmedel. Ensk.Enskild eganderätt stimulera arbetet till högsta möjliga
produktion. Industrin, intresse af att för
sig ha skapadt – lagt
sin pregel på jorden.tillagt i marginalen DförDärför staten: 1) säkerställa egande- och besitt-
ningsrätten till jord 2o) icke hindra öfvelåtelser deraf. – Det
sista, för att jord må komma på lämpliga händer. – Feodal-
system: samhållande af stora possessioner. Förloradsvårtytt med försäljningsvårtytt,
Fideikomisser, majorat, Kyrkojord etcetcetera. En blick på den
svenska och finska jordeganderätten; – Odalsmännen och feodalismtillagt, Statens öfveregande rätt. Gustaf
Wasas principer.
Statens lagar: skif-
tes väsendet, säkra
gränser, – bestämda
embetspersoner få öfvertasvårtytt
lotten hos oss onödiga
omgångar. – [...]oläslig/saknad text
– Servituter, – Dikes-
rätt – etcetcetera.tillagt i marginalen
2o) Stor och liten jordegendom. Aristokratisk och demokratisk
gestaltning. Nödvändig tendens till parcellering, just för begränsade
områders skuld: desto fler kunna då bli jordegare. – Ekonomiska,
politiska, metodiskasvårtytt fördelar af små jordbyar. Beskrif. –
JförelseJämförelse med stor och medelstor kultursvårtytt. – Men icke absolut det
ena eller andra: i vissa förhållanden stora bättre, små omöjliga.
Detta kan ock vexla. Intensiv och extensiv kultur: Den förra
kan finnas på båda, märk färre på lillasvårtytt. Extensiv nödvändig, så
större areal af nöden. – Ex.Exempel Frankrikes ofantliga styckningar.
Total produktion. – Fritt system af arrendering.
1 hektar = 2
finska tunnlandsvårtytt.
Jordbrukande
befolkningen. Franker
19 millioner.
Öfverdrifva pris försvårtytt
sädensvårtytt. Emedan bi-
förtjenst.tillagt i marginalen
Huru nu i Finland och förr. – Grundskattesystemet.
[...]oläslig/saknad text, skiften. – Teckna förhållandet i Finland.
Blott 106 000 lägenheter hemmansrättersvårtytt, kanske blott 100 000 egare.
Nation. ekon.Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 80.
12 Föreläsn.Föreläsningen
18 Mars
2 kap.kapitlet De olika slagen af produktion eller af produktiva näringsgrenar.
§ 1. Indelning.
Oftast i jordbruks – manufaktur – handelsnäring.
Åtskilligt visserl.visserligen häremot invändts, och kan invändas Så t. ex. att jordbruket icke till sitt arbetes art är annat än handtverk eller fabrik. – DförDärför nog att indela i tillverkningsindustri och handelsindustri. Det ena all slags frambringande af värdeföremål, det andra deras förflyttning, transport, försäljning.
Häremot att anmärkas att denna indelning i blott 2 grupper samfattar altför heterogena ämnen: att från bergets djup uppbryta eller sjöars djup uppresa malm, att från jordens sköte framkalla livet, – fånga och döda vilda djur, – fiske allt sådant absolut bundet vid ort der finnas, och detta arbete afser blott att framställa i den form föremålen finnas i naturen. – En helt annan grupp af arbeta är att omforma, förädla dessa, och tillverka verktygen derföre. Vidare är begreppet handel för vidsträckt taget, om transporterande deri inbegripet. Utveckla. Horiginal: handla är att verkställa byten, detta ofta möjligt utan transport.tillagt i marginalen – DförDärför: extraktiv industri, – förädlings industri, handel och transportindustri.
Vi kunna nästan godkänna denna indelning. Dock sålunda 1 Jorbruket 2 extraktiv industri – visa hvarför dessa olika 3 Förädlingsnäringar 4 Transportindustri 5 Handel.
§ 2. Jordbruket.
Lämpligt att främst, – icke derför att till tiden äldre än jagt, fiske m. m, men den första der det menskliga arbetet tagit ordnad gestalt ss.såsom ledande naturens krafter och naturföremåler i menskans tjenst och dessutom frambringande lifsmedel, nödvändiga allster – hvilket icke fallet med all förädlingsindustri. Ex.Exempel granna möbler.
Icke blandas med extraktiv industri emedan icke är blott ett samlande af råämne, utan en mångsidig kombination af arbetsoperation som med jordens hela naturkrafters biträde åstadkomma samt jemntsvårtytt omforma och åtminstone delvis|2| förädlar sådana alster som tjena till menskans uppehälle
Arbetsserien är: 1o) jordens uppbrytande, dikande, plöjande harfvande, blandandesvårtytt, gödslande, med ett ord dess beredning till sådd. 2o) sådd, [...]oläslig/saknad text, skörd. 3o) Skördens vård och beredning till säljbart skick. 4o) Husdjursskötseln och beredningen af den produktion deraf vinns. 5o) Bygnaders och redskaps anskaffande och vidmakthållande. Hvarför arbetets fördelning icke lika möjlig, som i industrin.
Detaljerna häraf till agronomin, landthushållningsläran. Nation. ekon.Nationalekonomin undersöka ej detta men de olika system i afs.avseende å jordbesittning, jorddelning m. m., som blifvit tillämpad.
1o) Enskild eller gemensam egendom? Kommunismen ofta opponeradt mot att enskild person skola få ega jord. Den yta begränsad i hvarje land, – när enskilda få ega vissa stycken deraf, så blir det privilegium. Och detta allt mer Tyskland ju mer folkmängden tillväxt. – Men erfarenheten visat att gemensamhets system ehuru blott gruppvis tillämpadt, skadligt. Allm.Allmänna gemensamma intressen är, att högsta möjliga produktion af lifsmedel. Ensk.Enskild eganderätt stimulera arbetet till högsta möjliga produktion. Industrin, intresse af att för sig ha skapadt – lagt sin pregel på jorden.tillagt i marginalen DförDärför staten: 1) säkerställa egande- och besittningsrätten till jord 2o) icke hindra öfvelåtelser deraf. – Det sista, för att jord må komma på lämpliga händer. – Feodalsystem: samhållande af stora possessioner. Förloradsvårtytt med försäljningsvårtytt, Fideikomisser, majorat, Kyrkojord etcetcetera. En blick på den svenska och finska jordeganderätten; – Odalsmännen och feodalism, Statens öfveregande rätt. Gustaf Wasas principer.
Statens lagar: skiftes väsendet, säkra gränser, – bestämda embetspersoner få öfvertasvårtytt lotten hos oss onödiga omgångar. – [...]oläslig/saknad text – Servituter, – Dikesrätt – etcetcetera.tillagt i marginalen
2o) Stor och liten jordegendom. Aristokratisk och demokratisk gestaltning. Nödvändig tendens till parcellering, just för begränsade områders skuld: desto fler kunna då bli jordegare. – Ekonomiska, politiska, metodiskasvårtytt fördelar af små jordbyar. Beskrif. – JförelseJämförelse med stor och medelstor kultursvårtytt. – Men icke absolut det ena eller andra: i vissa förhållanden stora bättre, små omöjliga. Detta kan ock vexla. Intensiv och extensiv kultur: Den förra kan finnas på båda, märk färre på lillasvårtytt. Extensiv nödvändig, så större areal af nöden. – Ex.Exempel Frankrikes ofantliga styckningar. Total produktion. – Fritt system af arrendering.
1 hektar = 2 finska tunnlandsvårtytt. Jordbrukande befolkningen. Franker 19 millioner. Öfverdrifva pris försvårtytt sädensvårtytt. Emedan biförtjenst.tillagt i marginalen
Huru nu i Finland och förr. – Grundskattesystemet. [...]oläslig/saknad text, skiften. – Teckna förhållandet i Finland. Blott 106 000 lägenheter hemmansrättersvårtytt, kanske blott 100 000 egare.