21.9.1880 Nationalekonomi

Svensk text

|1|

Nationalekonomi.

H. T.Höstterminen 80.
2 FörelFöreläsningen
21 Sept.September

Kap 4. Om rikedomarnes fördelning.

inledning

Att den rikedom, allt det förråd af för menniskan nödvändiga, nyttiga och angenäma föremål, allt kapital så i fast som rörlig form, som i hvarje nu förefunnos i ett land, likaså all arbetsskicklighet är resultat af föregående produktion och besparing. Fördelningen ojemn fr.från millionären till daglönaren och fattighjonet. – Der en behöfva ej mera anstränga sig med arbete, – den andra har endast sin arbetskraft som kapital. Men om ock sådan skala konstant, så är dock fördelningen på individerna underkastad ständiga förändringar. Ej blott genom köp och byte. Den ena blir fattig, den andre bli rik; arf, förluster, – förvärf – slaveri. Det bestående förmögenhets tillståndet låter sig aldrig ens för några dagar fixera.

Ty det är att märka, att samhällens ekonomi icke sådan, att den från förrigt ackumulerade förmögenhet, det besparade fasta eller rörliga kapitalet såsom sådant borde tjena tillfredsställande af de menskliga behofven. Det är dess afkastning, – den inkomst man kan bereda sig som har till uppgift att tillfredsställa behofven.

Vid studiet af de lagar enligt hvilka rikedomen fördelas, är det derför denna sida af saken, – de olika slagen af inkomst som böra främst komma under skärskådande. De äro dels lön för arbete, dels intresse i kapital, fast eller låst, dels vinst.

§ 1. Arbetslönerna.

Vid all produktion en samverkan af kapital och arbete. Vore då ej ändamålsenligast att fullständig association mellan kapitalist och arbetare egde rum i hvarje företag – med lika utsigt till vinst och|2| förlust för dem alla? – Sådant eger ju t. ex. rum vid kustboers fiske. – Men här delas resultatet lätt ledningen lättsvårtytttillagt i marginalen, antingen in natura, eller genom fördelningsvårtytt gemensam räkning (Étretat). – Men huru om vinsten och behållningen ej så snart framträda? Kunna väl arbetarna vänta? – Och efter hvilken grund fördelning.

Ex.Exempel af en husbygnad. Platsen förvärfvad. En kapitalist prestera material och verktyg. Arbetare hemta sina armar. Kapitalisten ha naturligtvis hållit något af sitt kapital för att lefva tills företaget utfördt. Men arbetaren? – Ja, om han har reserv. Men vanligen icke. Derför säga han till kapitalisten: Låt mig få på förhand, efterhand som arbetet fortgår min anpart i den blifvande produkten. Gif mig en måttlig lön. Jag kan då lefva och är oberoende af vinst eller förlust.

Bestämd ledning [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen

Det är så arbetslöner uppkommit; – till ömsesidig fromma, till förenkling. Och arbetsdelning. – Det är fortfarande association mellan arbete och kapital, – men sålunda att vinst- och förlustchansen stanna på kapitalets sida.

Men huru skall nu lönen för arbetet bestämmas?

Dervid vissa allmänna, och vissa speciela faktorer.

Liksom varupris, så i allmänhet lönen för arbete beroende af fhållandetförhållandet mellan anbud och efterfrågan. Cobden: lönen faller när 2 arbetare springa efter en arbetsgifvare, den stiga när 2 arbetsgifvare springa efter 1 arbetare.

Men hvaraf dessa variationer? Efterfråga i detta fall vill säga summan af det rörliga kapital som kan egnas åt produktion. Växa detta hastigare än befolkningen, så stiga lönen, och tvärtom. Dessutom: under kriser drar kapitalet sig undan fr.från företagsamheten. Under spekulativ tid ökar krediten möjlighet att aflöna arbetare. – I stort taget och med frånseende af dessa tillfälliga kastningar, finns det således ej huru under två konjunktioner fr.från 1873 i Finland. Beskrif.tillagt i marginalen annat|3| medel att öka de arbetande klassernas inkomst än, kapitalets förökande, genom produktivt arbete gegenom sparsamheten. Erinra om hvad anfört om lyxen. Minska arbetsgifvarens vinst är ett palliativ, som ej räcker långt.

Sentimentela föreningar hjelpa inte.tillagt i marginalen

Härom mera efteråt.tillagt i marginalen

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Nationalekonomi.

H. T.Höstterminen 80.
2 FörelFöreläsningen
21 Sept.September

Kap 4.
Om rikedomarnes fördelning.

§ 1struket inledning

Att den rikedom, allt det förråd af
för menniskantillagt nödvändiga, nyttiga och angenäma produstruket föremål,
allt kapital så i fast som rörlig form, som i hvarje
nu förefunnos i ett land, likaså all arbetsskicklighettillagt är resultat af före-
gående produktion och besparing. Fördelningen ojemn
fr.från millionären till daglönaren och fattighjonet. – Der en
behöfva ej mera anstränga sig med arbete, – den andra har
endast sin arbetskraft som kapital. Men om ock
sådan skala konstant, så är dock fördelningen på
individerna underkastad ständiga förändringar. Ej blott genom köp och byte.tillagt Den ena
blir fattig, den andre bli rik; arf, förluster, – förvärf –
slaveri. Det bestående förmögenhets tillståndet låter
sig aldrig ens för några dagar fixera.

Ty det är att märka, att samhällens ekonomi icke
sådan, att den från förrigt ackumulerade förmögenhet, det
besparade fasta eller rörliga kapitalet såsom sådant borde
tjena tillfredsställande af de menskliga behofven. Det är dess
afkastning, – den inkomst man derafstruket kan bereda sig
som har till uppgift att tillfredsställa behofven.

Vid studiet af detta stora fördelsstruket de lagar enligt hvilka
rikedomen fördelas, är det derför denna sida af
saken, – de olika slagen af inkomst som böra
främst komma under skärskådande. De äro dels lön
för arbete, dels intresse i kapital, fast eller låst, dels vinst.

§ 2struket1tillagt. Arbetslönerna. Liksom priset på andra
varor, så äfven arbetets pris eller lön i allmän-
het beroende på fhållandetförhållandet mellan anbud och
efterfrågan.
struket

Vid all produktion en samverkan af kapital
och arbete. Vore då ej ändamålsenligast att fullstän-
dig association mellan kapitalist och arbetare egde
rum i hvarje företag – med lika utsigt till vinst och
|2| förlust för dem alla? – Sådant eger ju t. ex.
rum vid kustboers fiske. – Men här delas
resultatet lätt ledningen lättsvårtytttillagt i marginalen, antingen in natura, eller genom fördelningsvårtytt ge-
mensam räkning (Étretat). – Men huru om vinsten
och behållningen ej så snart framträda? Kunna väl
arbetarna vänta? – Och efter hvilken grund fördelning.

Ex.Exempel af en husbygnad. Platsen förvärfvad. En
kapitalist prestera material och verktyg. Arbetare
hemta sina armar. Kapitalisten ha naturligtvis hållit
något af sitt kapital för att lefva tills företaget utfördt.
Men arbetaren? – Ja, om han har reserv. Men vanligen
icke. Derför säga han till kapitalisten: Låt mig få på
förhand, efterhand som arbetet fortgår min anpart i den
blifvande produkten. Gif mig en måttlig lön. Jag kan då
lefva och är oberoende af vinst eller förlust.

Bestämd ledning [...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen

Det är så arbetslöner uppkommit; – till ömsesidig
fromma, till förenkling. Och arbetsdelning. – Det är
fortfarande association mellan arbete och kapital, – men
sålunda att vinst- och förlustchansen stanna på kapi-
talets sida.

Men huru skall nu lönen för arbetet bestämmastruket bestämmastillagt?

Dervid vissa allmänna, och vissa speciela faktorer.

Liksom varupris, så i allmänhet lönen för
arbete beroende af fhållandetförhållandet mellan anbud
och efterfrågan. Cobden: lönen faller när 2 arbetare
springa efter en arbetsgifvare, den stiga när 2 arbetsgifvare
springa efter 1 arbetare.

Men hvaraf dessa variationer? Efterfråga i detta fall
vill säga summan af det rörliga kapital som kan
egnas åt produktion. Växa detta hastigare än befolk-
ningen, så stiga lönen, och tvärtom. Dessutom:
under kriser drar kapitalet sig undan fr.från företagsamheten.
Under spekulativ tid ökar krediten möjlighet att aflöna
arbetare. – I stort taget och med frånseende af
dessa tillfälliga kastningar, finns det således ej huru under två
konjunktioner fr.från 1873
i Finland. Beskrif.
tillagt i marginalen bättrestruket
annattillagt
|3| medel att öka de arbetande klassernas inkomst
än, kapitalets förökande, genom produktivt arbete
gegenom sparsamheten. Erinra om hvad anfört om lyxen.
Minska arbetsgifvarens vinst är ett palliativ, som
ej räcker långt.

Sentimentela
föreningar hjelpa inte.
tillagt i marginalen

Härom mera
efteråt.
tillagt i marginalen

Dokumentet i faksimil