21.7.1873 Selim Lemström–LM
Finsk text
21. heinäkuuta 1863
Rakas veli Leo!
Sen jälkeen kun viimeksi kirjoitin sinulle jokseenkin sisällyksettömän kirjeen, olen Rönnbäckin ukon kanssa huvikseni hieman paremmin perehtynyt Laitialan tilaan ja havainnut yllätyksen, jonka tuon ilmi tässä kirjeessä. Olen menneinä vuosina hieman perehtynyt maanviljelyn salaisuuksiin ja siksi olen voinut muodostaa itsenäisen käsityksen tilasta ja sen mahdollisuuksista ja täytyy myöntää, että harvoin olen nähnyt mitään tähän verrattavaa. Pidän selvänä, että sinä olet ainakin jossain määrin perehtynyt niihin, mutta ne kaikki toimenpiteet, joihin täällä on ryhdytty, osoittavat, että sinä et ole ehkä täysin havainnut niitä, ja tätä päätelmää vahvistaa se, ettet mainitse tästä sanallakaan selvityksessä, jonka olet laatinut ostajia varten ja joka minulla oli tilaisuus nähdä. Tämän johdosta arvelenkin, jopa sillä riskillä että häiritsen sinua tieteellisistä töissäsi, mitä en suinkaan halua, että sinulle olisi hyötyä, jos tekisin palveluksen esittämällä näkemyksen, johon olen päätynyt. Olen kyllä hyvin selvillä siitä, että sinä et nyt saa kartanosta mitään tuottoa ja olet ehkä väsynyt siihen, mutta sekään ei pidättele minua. Minun mielestäni tämän tilan suuri etu on käyttämättä ja tämä tarkoittaa sitä ainakin 120 tynnyrinalaa hedelmällistä maata, joka rajoittuu itse kartanon edessä olevaan suureen vainioon. Hedelmällisyyden lisäksi tällä maalla on seuraavia etuisuuksia
1. helppoa viljellä, koska (ainakin) puolet siitä voidaan ottaa ylös auralla
2. helppoa ojittaa, koska se on kuivaa ja tasaista maata
3. riski siitä, että sijoitetusta työstä ei saataisi tuottoa, on äärimmäisen pieni, koska täällä ei ole uhkapeliä hallan ja mätänemisen suhteen.
Nämä seikat voi helposti todeta edullisiksi ja niiden lisäksi on seikkoja jotka <käsikirjoitus rikki> työtä suuresti. Tämän maan viljelyynotto ei haittaisi sen paremmin laidunta kuin metsääkään, sillä molempia on niin yllin kyllin, etten ole yhdelläkään tuntemallani Länsi-Uudenmaan tilalla nähnyt vastaavia.
Kaikki tämä on hyvää, mutta viljelykseenottaminen vaatii jälleen kustannuksia ja sitä, että olet itse paikalla, tai että täällä ainakin on mies, johon voit luottaa. Olen tehnyt Rönnbäckin kanssa kustannusarviota ja todennut, että kulut pyöreästi arvioituna nousevat enintään 10 000 markkaan, ja tämä neljälle vuodelle jaettuna, eli tuskin niin paljoa kuin mitä uusi ja tässä tapauksessa tarpeellinen päärakennus maksaisi. Tuloksena olisi vähintään 10 000 markan nettovoitto vuodessa ilman panimoa. Mitä taas henkilöön tulee, niin enpä luule erehtyväni siinä, että sinulla on sellainen, ukko Rönnbäck, sillä hän on mies, jolla on käytännön kokemusta yhdistyneenä terveeseen järkeen, hänen rehellisyyttään ei voi epäilllä ja hän on lisäksi lämpimästi innostunut asiasta.
Ukon suunnitelmat viljelyynoton toteuttamiseksi ovat hämmästyttävän yksinkertaiset ja järkevät, ja myös säästeliäät ja tappioita varovat. Hänen hartain toiveensa on, että hän näkisi sinut täällä yhden päivän ajan jotta voisit itse arvioida asioita ja näkisit miten ne sujuvat. Kuinka tämä manttaaleiltaan (ei täyttä yhtä kokonaistakaan) niin vähäiseksi arvioitu tila onkaan resursseiltaan niin rikas, se on todella hämmästyttävä asia ja tämä selittyy tarinalla, jonka mukaan Laitialan isonjaon aikainen omistaja olisi lahjonut maanmittarin ja huijannut talonpoikia. Entä miksi näitä rikkauksia ei sitten ole aiemmin käytetty? [...]oläslig/saknad text Ehkä siksi, että silloin ei voitu panna samaa painoa navettaan, jossa määrää voitaisiin nostaa 3 vuodessa 70 lehmään. Kaiken sen luetteleminen mitä ukko Rönnbäck on ajatellut, ja minkä olen omin silmin nähnyt kuljeskellessani täällä ympäriinsä, kävisi liian laajaksi. Mainitsen vain, että ilman mitään haittaa itse kartanolle voitaisiin perustaa viisi torppaa nyt olevien yhdeksän lisäksi, ja ne kaikki olisivat kelvollisia, siis kolme päivää viikossa, sillä maata on ja se kelpaa, sen olen nähnyt omin silmin. Metsänhakkuut tuottaisivat kaiken tämän aikana ainakin 1500 markkaa vuodessa ilman että metsän arvoa heikennettäisiin. Minun yksityinen käsitykseni on, että jos kartano myydään 160 000 markaksi määrättyyn hintaan, niin sinä epäsuorasti voitat ainakin 50 000.
Jos hiukan ihmettelet sitä, että minä pyytämättä sekaannun tähän asiaan, niin se selittyy ainakin osittain niillä siteillä, joita tunnen sinuun. Sitäpaitsi luulen, että minun kaltaiseni täysin puolueeton tarkastelija voi nähdä asian minkäänlaisia [...]oläslig/saknad text, ja olen täysin varma, että sinä havaitsisit saman jos sinulla olisi aikaa tulla ja nähdä tilanne.
Lopuksi haluan vielä lisätä, että jos sinulla ei ole muuta hyötyä tästä, niin voit ainakin kertoa tulevalle ostajalle aarteista, joita täällä on. Ja jos tämä houkuttelisi sinua tulemaan tänne, mitä en ihmettelisi, kunhan sinulla vain olisi pari päivää aikaa, niin olet todella tervetullut nykyisen tunkeutujasi luokse.
Alma, joka voi hyvin, tervehtii sydämellisesti Alexandraa, Miliä ja sinua, mihin minä sydämestäni yhdyn.
Sinun
Selim Lemström
ps. Jos haluaisit täsmällisemmän suunnitelman, niin mikään ei estä sellaista tekemästä, mutta sinun pitää katsoa itse.
Tiedät hyvin, että Manskiven kylä olisi hyvä saada mukaan, mutta ylläolevan hankken kannalta sitä ei tarvita. Laitiala olisi kyllä tosin tuon kylän kanssa 250 000 arvoinen ja ilman sitä voidaan saada 6 %:n korolla yli 200 000 mk.
sama
ps. H. Laqvistin perhe on saanut pojan ja kutsuneet Almaa ja minua, joten pyydän, että olet hyvä ja laitat mustan pukuni menemään maitokuskin mukana Puotilasta osoitteeseen Aleksanterinkatu 15, Rikhard Lemström.
Sama
Kirjoittanut Anna LemströmPs. Selimin musta puku on Milin vaatekaapissa ja palvelijattaremme huostassa, Selim ei varmastikaan tiennyt tätä kun hän kirjoitti siitä. Me olemme täällä kuin Herran kukkarossa, mutta lihomme valitettavasti liikaa. Tule tänne jos ehdit, pyytää Alma.
Original (transkription)
>1873 21/7 (?)tillagt senare
Käre broder Leo!
Sedan jag senast skref till Dig mitt
temligen innehållslösa bref, har jag roat
mig med att tillstillsammans med Gubben Rönnbäck
litet närmare taga notis om ditt egande
Laitiala och dervid känt en öfverrask-
ning, som uti detta bref finner sitt ut-
tryck. Från tidigare är någorlunda fu[...]oläslig/saknad text
i jordbrukets hemligheter, har jag ku[...]oläsligt
skapa mig ett sjelfständigt omdöme etc
egendomen och dess resourcer och jag
må bekänna att jag sällan sett något,
som härmed var jemförligt. Att Du
|2|
sjelf känner dem åtminstone delvis
anser jag för visst, men alla de åtgär-
der, som här blifvit vidtagna, vittna
att Du ej måtte till fullo hafva be-
hjertat dem, hvilken slutsats än mera
bestyrkes deraf att Du ej nämnt ett ord
om den uti den redogörelse, som är ämnad
för köpare och hvilken jag varit i tillfälle
att se. Med anledning häraf, har jag,
äfven med fara för att distrahera Dig i
dina vetenskapliga arbeten, hvilket jag
ingalunda ville göra, ansett mig i någon
mån kunna tjena Dig genom en framställ-
ning af den öfvertygelse jag vunnit. Jag
[...]oläsligtar mig nogsamt bekant att Dutillagt icke haft
den ringaste fördel af egendomen nu och
finner äfven deraf lätt att Du är trött vid
den, men äfven detta kan ej afhålla mig.
Den hufvudsakliga fördelen hos denna
egendom ligger ännu enl.enligt min tanke
|3|
obegagnad och består uti åtminstone
120 tunnland bördig jordmån, som grän-
sar till det stora fält som ligger framför
sjelfva gården. Utom bördigheten, karak-
teriseras denna jord ännu af följande
vigtiga egenskaper:
1o) Lätthet att odla, emedan hälften
(åtminstone) kan upptagas med plog
2o) Lätthet att dika, emedan alltsammans
är torr och jämn mark.
3o) Risken att ej få igen det nedlagda
arbetet är den minsta möjliga, emedan
här intet hasardspel med frost och röta
kommer i fråga.
Utom dessa, som Du lätt finner, framståen-
de egenskaper finnas andra, som m[...]oläslig/saknad text
till arbete på det högsta. Genom [...]oläsligt
upptaga denna mark skulle man [...]oläslig/saknad text
minsta in kräkta hvarken på bete eller
skog, ty af begge delarna finnas att så-
dant öfverflöd, att jag ej på någon af
de egendomar jag sett i vestra Nyland
kunnat finna ett dermed jämförbart.
Allt detta än bra, men för att kunna genom-svårtytt
föra ett odlingsarbete fordras åter kostnader
och dessutom att Du sjelf är på stället, eller
åtminstone har der en man, som Du kan
lita på. Med Rönnbäck hafva jag gjort
ett öfverslag af kostnaderna och funnit
att de på sin högsta höjd skulle stiga
till 10 000 mark och detta under 4 års tid
fördeladt. Således knappast det som den
nya (i sådant fall obehöfliga)tillagt karaktersbyggnaden skulle kosta.
Resultatet häraf skulle enl.enligt ungefär-
lig uppskattning vara en nettovinst af
minst 10 000 mark årligen utan bryggeriet.
Hvad åter mannen beträffar, så skulle jag
mycket misstaga mig, om Du ej hade honom
[...]oläslig/saknad textisvårtytt Gubben Rönnbäck, ty han är en man
[...]oläslig/saknad textm msvårtytted praktisk duglighet förenar ett
sundt omdöme och en ärlighet utom allt
tvifvel, samt hufvudsakligen ett varmt
intresse för sak.
Gubbens plan för utförandet af odlingen
är såstruket enkel och sund, på samma gång den
|5|
är anlagt på sparsamhet och en sär-
kerhet för förlust, som är öfverraskande.
Hans hjertligaste önskan vore att få
se Dig här hellst en dag, för att
Du sjelf måtte kunna bedömma saken
och se huru den förhåller sig. Huru
denna till mantalet (ej fullt ut helt)
så ringa uppskattade lägenhet, blifvit
begåfvad med så rika resourcer är
i sanning förvånande och förklaras af
legenden så att den som vid storsvårtyttskiftets
upprättande egde Laitiala, mutat
Landtmätaren och lurat bönderna.
Och hvarföre har man ej förr begag-
nat sig af dessa rikedomar? Sanno[...]oläsligt
emedan man ej då kunde sätta det v[...]oläslig/saknad text
på ladugården som nu, ty denna kun[...]oläslig/saknad text
man 3 år uppdrifvas till 70 kor etc.
Att uppräkna allt, som Gubben R. tänkt
ut och som jag med egna ögon pröfvat,
ty jag har traskat öfverallt, blefve för
vidlyftigt. Dock vill jag nämna att mansvårtytt
|6|
utan ringast olägenhet för sjelfva gården
kunde anlägga fem torp till de 9, som redan
finnas, hvilka alla skulle blifva dugliga,
d. v. s. 3 dagar i veckan, ty mark finnes
och den gro, hvilket jag sett med egna
ögon. Skogsafverkningen skulle under allt
detta kunna årligen lemna 1 500 mark
åtminstone, utan att skada dess värde.
Min enskilda öfvertygelse är, att Du om
egendomen säljes för det bestämda priset
160 000 mark, indirekta afhänder Dig
åtminstone 50 000.
Om Du skulle känna någon förvåning öfver
denna min opåkallade inblandning i denna
sak, så finner Du en lätt förklaringsgrund
i de band, hvarmed jag känner mig fästad
vid Dig. Jag har dessutom trott att en så
fullkomligt opartisk iakttagare, som jag är,
kunde se saken utan någonslags sangvinism.
och jag är förvissad om att Du sjelf
skulle finna detsamma om din tid med-
|7|
gåfve Dig att komma hit och se.
Slutligen vill jag tillägga att om Du
ej har annan nytta häraf, så torde Du
åtminstone kunna underrätta den blif-
vande köparen om de skatter han får.
Skulle Du af detta frestas att komma
hit, hvilket ej alls vore underligt, om Du
blott har två dagar öfrigt, så är Du
så oändligt välkommen till Dina nu-
varande inkräktare.
Alma, som befinner sig väl, beder hjert-
ligen helsa Alexandra, Mili och Dig,
hvari jag instämmer, förblifvande Din
af hjertat.
Selim Lm
d. 27 Juli 73.
P. S.
Skulle Du önska Dig ett bestämdare
projekt, så finnes intet hinder för
dess uppgörande, men nog borde Du se
sjelf.
Att Manskivi by vore bra att hafva med
vet Du nog sjelf, men för ofvanstående projekt
är den öfverflödig. Emellertid skulle Laitiala
|8|
jemte denna by vara värd omkr.omkring 50 000
mark, och kan fås utan densamma att gifva
6 % ränta på öfver 200 000 mark.
Dme
Emedan Hr Laquist erhållit en sonlig
tillökning af sin familj och inviterat
Alma och mig, så måste jag bedja Dig
godhetsfullt låta min svarta kostym
afgå med mjölkbud från Botby och
adr.adressera Alexandersgat. no 15 Rickhard
Lemström.
Dme
P. S.
Selims svarta kostym finnes
i Milis klädskåp och om-
bestyres af vår tjenarinna,
han visste det icke då han
skref. Vi må som pulor
gull men blifva tyvärr
allt för feta. Kom hit om
du möjligen hinner, det beder
din Alma.
>1873 21/7
Käre broder Leo!
Sedan jag senast skref till Dig mitt temligen innehållslösa bref, har jag roat mig med att tillstillsammans med Gubben Rönnbäck litet närmare taga notis om ditt egande Laitiala och dervid känt en öfverraskning, som uti detta bref finner sitt uttryck. Från tidigare är någorlunda fu[...]oläslig/saknad text i jordbrukets hemligheter, har jag kunnattillagt av utgivaren skapa mig ett sjelfständigt omdöme etc egendomen och dess resourcer och jag må bekänna att jag sällan sett något, som härmed var jemförligt. Att Du|2| sjelf känner dem åtminstone delvis anser jag för visst, men alla de åtgärder, som här blifvit vidtagna, vittna att Du ej måtte till fullo hafva behjertat dem, hvilken slutsats än mera bestyrkes deraf att Du ej nämnt ett ord om den uti den redogörelse, som är ämnad för köpare och hvilken jag varit i tillfälle att se. Med anledning häraf, har jag, äfven med fara för att distrahera Dig i dina vetenskapliga arbeten, hvilket jag ingalunda ville göra, ansett mig i någon mån kunna tjena Dig genom en framställning af den öfvertygelse jag vunnit. Jag htillagt av utgivarenar mig nogsamt bekant att Du icke haft den ringaste fördel af egendomen nu och finner äfven deraf lätt att Du är trött vid den, men äfven detta kan ej afhålla mig. Den hufvudsakliga fördelen hos denna egendom ligger ännu enl.enligt min tanke|3| obegagnad och består uti åtminstone 120 tunnland bördig jordmån, som gränsar till det stora fält som ligger framför sjelfva gården. Utom bördigheten, karakteriseras denna jord ännu af följande vigtiga egenskaper: 1o) Lätthet att odla, emedan hälften (åtminstone) kan upptagas med plog 2o) Lätthet att dika, emedan alltsammans är torr och jämn mark. 3o) Risken att ej få igen det nedlagda arbetet är den minsta möjliga, emedan här intet hasardspel med frost och röta kommer i fråga.
Utom dessa, som Du lätt finner, framstående egenskaper finnas andra, som m[...]oläslig/saknad text till arbete på det högsta. Genom atttillagt av utgivaren upptaga denna mark skulle man [...]oläslig/saknad text minsta in kräkta hvarken på bete eller skog, ty af begge delarna finnas att sådant öfverflöd, att jag ej på någon af de egendomar jag sett i vestra Nyland kunnat finna ett dermed jämförbart.
|4|Allt detta än bra, men för att kunna genom-svårtytt föra ett odlingsarbete fordras åter kostnader och dessutom att Du sjelf är på stället, eller åtminstone har der en man, som Du kan lita på. Med Rönnbäck hafva jag gjort ett öfverslag af kostnaderna och funnit att de på sin högsta höjd skulle stiga till 10 000 mark och detta under 4 års tid fördeladt. Således knappast det som den nya (i sådant fall obehöfliga) karaktersbyggnaden skulle kosta. Resultatet häraf skulle enl.enligt ungefärlig uppskattning vara en nettovinst af minst 10 000 mark årligen utan bryggeriet. Hvad åter mannen beträffar, så skulle jag mycket misstaga mig, om Du ej hade honom [...]oläslig/saknad textisvårtytt Gubben Rönnbäck, ty han är en man [...]oläslig/saknad textm msvårtytted praktisk duglighet förenar ett sundt omdöme och en ärlighet utom allt tvifvel, samt hufvudsakligen ett varmt intresse för sak.
Gubbens plan för utförandet af odlingen är enkel och sund, på samma gång den|5| är anlagt på sparsamhet och en särkerhet för förlust, som är öfverraskande. Hans hjertligaste önskan vore att få se Dig här hellst en dag, för att Du sjelf måtte kunna bedömma saken och se huru den förhåller sig. Huru denna till mantalet (ej fullt ut helt) så ringa uppskattade lägenhet, blifvit begåfvad med så rika resourcer är i sanning förvånande och förklaras af legenden så att den som vid storsvårtyttskiftets upprättande egde Laitiala, mutat Landtmätaren och lurat bönderna. Och hvarföre har man ej förr begagnat sig af dessa rikedomar? Sannolikttillagt av utgivaren emedan man ej då kunde sätta det v[...]oläslig/saknad text på ladugården som nu, ty denna kun[...]oläslig/saknad text man 3 år uppdrifvas till 70 kor etc. Att uppräkna allt, som Gubben R. tänkt ut och som jag med egna ögon pröfvat, ty jag har traskat öfverallt, blefve för vidlyftigt. Dock vill jag nämna att mansvårtytt|6| utan ringast olägenhet för sjelfva gården kunde anlägga fem torp till de 9, som redan finnas, hvilka alla skulle blifva dugliga, d. v. s. 3 dagar i veckan, ty mark finnes och den gro, hvilket jag sett med egna ögon. Skogsafverkningen skulle under allt detta kunna årligen lemna 1 500 mark åtminstone, utan att skada dess värde. Min enskilda öfvertygelse är, att Du om egendomen säljes för det bestämda priset 160 000 mark, indirekta afhänder Dig åtminstone 50 000.
Om Du skulle känna någon förvåning öfver denna min opåkallade inblandning i denna sak, så finner Du en lätt förklaringsgrund i de band, hvarmed jag känner mig fästad vid Dig. Jag har dessutom trott att en så fullkomligt opartisk iakttagare, som jag är, kunde se saken utan någonslags sangvinism. och jag är förvissad om att Du sjelf skulle finna detsamma om din tid med|7|gåfve Dig att komma hit och se.
Slutligen vill jag tillägga att om Du ej har annan nytta häraf, så torde Du åtminstone kunna underrätta den blifvande köparen om de skatter han får. Skulle Du af detta frestas att komma hit, hvilket ej alls vore underligt, om Du blott har två dagar öfrigt, så är Du så oändligt välkommen till Dina nuvarande inkräktare.
Alma, som befinner sig väl, beder hjertligen helsa Alexandra, Mili och Dig, hvari jag instämmer, förblifvande Din af hjertat.
Selim Lm
d. 27 Juli 73.
P. S. Skulle Du önska Dig ett bestämdare projekt, så finnes intet hinder för dess uppgörande, men nog borde Du se sjelf.
Att Manskivi by vore bra att hafva med vet Du nog sjelf, men för ofvanstående projekt är den öfverflödig. Emellertid skulle Laitiala|8| jemte denna by vara värd omkr.omkring 50 000 mark, och kan fås utan densamma att gifva 6 % ränta på öfver 200 000 mark. Dme
Emedan Hr Laquist erhållit en sonlig tillökning af sin familj och inviterat Alma och mig, så måste jag bedja Dig godhetsfullt låta min svarta kostym afgå med mjölkbud från Botby och adr.adressera Alexandersgat. no 15 Rickhard Lemström. Dme
skrivet av Alma LemströmP. S. Selims svarta kostym finnes i Milis klädskåp och ombestyres af vår tjenarinna, han visste det icke då han skref. Vi må som pulor gull men blifva tyvärr allt för feta. Kom hit om du möjligen hinner, det beder din Alma.