10.4.1876 Finanslära

Svensk text

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
25te Föreläsn.Föreläsningen
10 April.

(Stämpelskatt)

När ss.såsom hos oss afhandl.avhandling mellan enskilda person karteras först då vid myndhetmyndighet och domstol produceras, liksom alla ingifna skrifter, så mera karakter af ersättning för den särskilda tjensten, än af skatt i allmhetallmänhet. När alla afhandl.avhandlingar äfven derförutom måste karteras, får karakter af allm.allmän skatt på transaktion. Ss.Såsom sådan kan blifva besvärlig nog, det dermed förknippade att annars icke legalt, inblanda att för den rent finansiella sidan främmade element.

System klassifikation af embetsverken. – Kartering i fhållandeförhållande till värdet, af skuldsedel, köpebref, fastebref. Vigtigt framsteg, lösa stämplar. Betala för rättvisans erhållande borde ej behöfva ske.tillagt i marginalen

Inregistreringsskatt = inskrifning g.genom statsembetsmän i ständiga register af rättsliga uppgörelser eller handlingar, skild af egendomsöfverlåtelsen. Äfven hos oss lagfart med fastebref, inteckning af särskild slag. Men beskattning dervid blott i stämpel form. – Denna skatt mest utvecklad i Frankrike, der f. n.för närvarande ganska hög. – Lindring för rent civila och rättsliga handlingar, tung för alla egendoms öfverlåtelser. Från 1/10 ända till 10½ % af kapitalet.

På försäljningspriset förkastlig ss.såsom kapitalskatt. En expropriation för statens rkngräkning af kapitaldelar vid egoombyte. Äfven hos oss der dock endast ½ % af värdet ganska ledsen ty = 10 % af inkomst. Plär stanna säljaren till last, isynnerhet den som tvungen att sälja, och fattig.

Härtill ansluta sig skatten på arf. Hvarom förut blott antydt. DnaDenna redan i Rom. Augustus 1/20 af alla arf, för arméernas underhåll. Undantaga blott proximi agnatilat. närmaste anhöriga. Ökades till 10 %. Medeltiden hvarje feodal herre uppbar arfskatt.tillagt i marginalen

I Frankrike fnför närvarande denna ganska hög: Bröstarf 1 %, öfriga led 3 à 9 % af arfvets kapitalvärde. I Finland alla arf g.genom bouppteckn.bouppteckning inbördes kartering, progressivt 20 till 50 pnpenni för tvär behållning. Från öfver 1 000 mark uppåt 60 pnpenni ända till 3 mark prper 1 000 = 4/100 till 3/10 %. Vidare g.genom justitiestaten procent ¼ % af netto utan allmoge och arbetare. Af alla deremot ⅛ % af brutto till de fattiga.tillagt i marginalen – Dessutom alla arf utom rätt upp eller nedstigande samt till maka, ⅘ à 1⅕ %. Betraktas ss.såsom inkomst här. – Egentl.Egentligen icke annat än på kapitalet och dföredärför icke rationelt. D. ä.Det är en del af nationalkapitalet som af staten borttages och improd.improduktivt användas. Det arfvingar tillfallande kapitalet vanligen vidlagdt i och bundet vid produktivt företag, jordbruk, industri, som lider af att förminskas eller måste afstå viss del. Föranleder skuldsättning vid fastighets arf om ej andra tillgångar finnas. Men utan nyttans synpunkt, Arfsskatten i mer eller mindre mån anfall mot arfsrätten. Är arfsrätten i princip riktig, så har ju kapitalet endast|2| ombytt egare, och arfskatten beröfva honom en del af kapitalet. Ständerna således emot princip att af inkomsten. Arfvet ett kapital hvaraf inkomst skall beredas. Uppbäras dels sssåsom skild, dels sssåsom stämpelskatt.tillagt i marginalen

Fullmakter, diplomer; grad och rang; privilegiebref etc. etc. Dels i form af karta, dels löner på annat sätt. Taxor.tillagt i marginalen Detta då samma ss.såsom betalning af viss fördel, än skatt. – Löna icke till staten.

Lysningssedlars kartering en egendomlig form, beskattning på beslutet att gifta sig. Pass, förkastlig beskattning.

I Frankrike balanserat beloppet af Inregistrering 450, stämpel 156 miljmiljoner. (ökadt för krigets skull) 1866 SaSumma 403 miljmiljoner.

Storbritannien 260 miljmiljoner, Italien 135 miljmiljoner, Preussen 35 miljmiljoner. Ryssland inemot 70 miljmiljoner mark, Sverige 2½ miljmiljoner Finland ½ miljmiljon. FinlFinland således lindrigt.

Lots och båt afgifter. Hvarföre föra hit: är det icke en kom.kommersiell anstalt? Ja, men måste anlitas. Och staten måste ha den, äfven om icke skulle ta betalt. Ersättning för att jemväl direkt enskild tjenst, men skatt, emedan tvång och föreskrifter. Efter fartygens storlek och djupgående. – Finland dyrt för staten. Icke konsumtionsskatt emedan äfven på blott barlästade fartyg.tillagt i marginalen Dels till staten, dels till personella.

Skolafgiften rationel derför att icke hör till statens väsende att insätta den. Kan finnas blott privatundervisning. Annat med den lägsta. – dadetta en politisk fråga.tillagt i marginalen

Sportler, sitt ursprung deri att sålunda tjensteman inkomster utan statens belastande. Sådant mycket omtyckt. Bäst vore dock att icke sportelväsende. –

Återblick. Sålunda genomgått alla vigtiga former af skatt. Vi se hvilken mångfald. Uppkommit efterhand. Statsbehofvet vuxit och växer. Nationalförmögenhetens stegring gör att stats- inkomsten stiger utan skatteförhöjning. Emedan dock utgå från inkomst, måste de till en viss grad vara exponenter af allas inkomst. – Impot unique. Ja visst vore det helt annat! Brokig upbörd, icke dessa i och för sig onyttiga upbördskostnader.

Må erinras:

Finanslagstiftning bör oaflåtligt sträfva till aflägsnande af allt som hämma rörelse, quäfva näringar. – – Och vid anblicken af de stora skatter som i de flesta stater, nödvändigt varsam med utgifterna. Må man betala mycket, – men icke för annat än gagneliga ändamål.tillagt i marginalen Ty hvad är det ännu med rikedomar, då menskans lif fullt af försakelse, åtminstone utan högre njutning.

Oaktadt statsinkomsten med stigande välmåga öfverallt svällt till, dock ofta otillräckliga. Extra resurser. Statskredit, detta den 3e afdelningen.

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
25te Föreläsn.Föreläsningen
10 April.

(Stämpelskatt)

När ss.såsom hos oss afhandl.avhandling mellan enskilda person karteras först
då vid myndhetmyndighet och domstol produceras, liksom alla ingifna skrifter,
så mera karakter af ersättning för den särskilda tjensten, än af skatt
i allmhetallmänhet. När alla afhandl.avhandlingar äfven derförutom måste karteras,
får karakter af allm.allmän skatt på transaktion. Ss.Såsom sådan kan blifva
besvärlig nog, det dermed förknippade att annars icke legalt, inblanda
att för den rent finansiella sidan främmade element.

System klassifikation af embetsverken. – Kartering i fhållandeförhållande
till värdet, af skuldsedel, köpebref, fastebref. Vigtigt framsteg, lösa stämplar. Betala för rättvisans erhållande borde ej behöfva ske.tillagt i marginalen

Inregistreringsskatt = inskrifning g.genom statsembetsmän i ständiga
register af rättsliga uppgörelser eller handlingar, särstruketskild af egendoms-
öfverlåtelsen. Äfven hos oss lagfart med fastebref, inteckning af särskild
slag. Men beskattning dervid blott i stämpel form. – Denna
skatt mest utvecklad i Frankrike, der f. n.för närvarande ganska hög. – Lindring
för rent civila och rättsliga handlingar, tung för alla egendoms öfver-
låtelser. Från 1/10 ända till 10½ % af kapitalet.

På försäljningspriset förkastlig ss.såsom kapitalskatt. Lättare burenstruket
En expropriation för statens rkngräkning af kapitaldelar vid egoombyte.
Äfven hos oss der dock endast ½ % af värdet ganska ledsen
ty = 10 % af inkomst. Plär stanna säljaren till last, isynnerhet den som tvungen
att sälja, och fattig.

Härtill ansluta sig skatten på arf. Hvarom förut blott antydt.
DnaDenna redan i Rom. Augustus 1/20 af alla arf, för arméernas
underhåll. Undantaga blott proximi agnati. Ökades till 10 %. Medeltiden hvarje feodal herre uppbar arfskatt.tillagt i marginalen

I Frankrike fnför närvarande denna ganska hög: Bröstarf 1 %, öfriga led 3 à 9 %
af arfvets kapitalvärde. I Finland alla arf g.genom bouppteckn.bouppteckning inbördes
kartering, progressivt 20 till 50 pnpenni för tvär behållning. Från öfver 1 000 mark
uppåt 60 pnpenni ända till 3 mark prper 1 000 = 4/100 till 3/10 %. Vidare g.genom justitiestaten procent ¼ % af netto utan allmoge och arbetare. Af alla deremot ⅛ % af brutto till de fattiga.tillagt i marginalen – Dessutom
alla arf utom rätt upp eller nedstigande samt till maka, ⅘ à 1⅕ %.
Betraktas ss.såsom inkomst härtillagt. – Kan dockstruket Egentl.Egentligen icke annat än på
kapitalet och dföredärför icke rationelt. D. ä.Det är en del af national-
kapitalet som af staten borttages och improd.improduktivt användas. Det
arfvingar tillfallande kapitalet vanligen vidlagdt i och bundet vid
produktivt företag, jordbruk, industri, som lider af att förminskas
eller måste afstå viss del. Föranleder skuldsättning vid
fastighets arf om ej andra tillgångar finnas. Men utan nyttans
synpunkt, Arfsskatten i mer eller mindre mån anfall mot arfs-
rätten. Är arfsrätten i princip riktig, så har ju kapitalet endast
|2| ombytt egare, och arfskatten beröfva honom en del af kapitalet
utan hänsynstruket. Ständerna således emot princip att af inkomsten.
Arfvet ett kapital hvaraf inkomst skall beredas. Uppbäras dels sssåsom skild, dels sssåsom stämpelskatt.tillagt i marginalen

Fullmakter, diplomer; befstruket gradtillagt och rang; privilegiebreftillagt lysningssedlarstruket etc.
etc. Dels i form af karta, dels löner på annat sätt. Taxor.tillagt i marginalen
Detta då samma ss.såsom betalning af viss fördel, än skatt. –
Löna icke till staten.

Lysningssedlars kartering en egendomlig form, beskattning på beslutet
att gifta sig. Pass, förkastlig beskattning.

I Frankrike balanserat beloppet af Inregistrering 450, stämpel
156 miljmiljoner. (ökadt för krigets skull) 1866 SaSumma 403 miljmiljoner.

Storbritannien 260 miljmiljoner, Italien 135 miljmiljoner, Preussen 35 miljmiljoner.
Ryssland inemot 70 miljmiljoner mark, Sverige 2½ miljmiljoner Finland
½ miljmiljon. FinlFinland således lindrigt.

Lots och båt afgifter. Hvarföre föra hit: är det icke en
kom.kommersiell anstalt? Ja, men måste anlitas. Och staten måste
ha den, äfven om icke skulle ta betalt. Ersättning för att jemväl
direkt enskild tjenst, men skatt, emedan tvång och föreskrifter. Efter fartygens storlek och djupgående. – Finland dyrt för staten. Icke konsumtionsskatt emedan äfven på blott barlästade fartyg.tillagt i marginalen
Dels till staten, dels till personella.

Skolafgiften rationel derför
att icke hör till statens
väsende att insätta den.
Kan finnas blott privat-
undervisning. Annat med
den lägsta. – dadetta en
politisk fråga.
tillagt i marginalen

Sportler, sitt ursprung deri att sålunda tjensteman inkomster
utan statens belastande. Sådant mycket omtyckt. Bäst
vore dock att icke sportelväsende. – Skolastruket

Återblick. Sålunda genomgått alla vigtiga former af skatt.
Vi se hvilken mångfald. Uppkommit efterhand. Statsbehofvet
vuxit och växer. Nationalförmögenhetens stegring gör att skatterstruket stats-tillagt
stistruketinkomsten stiger utan skatteförhöjning. Emedan dock utgå
från inkomst, måste de till en viss grad vara exponenter
af allas inkomst. – Impot unique. Ja visst vore det helt annat!
Brokig upbörd, icke dessa i och för sig onyttiga upbördskostnader.

Må erinras:

Finanslagstiftning bör afstruket oaflåtligt sträfva till aflägsnande
af allt som hämma rörelse, quäfva näringar. – – Och vid
anblicken af de stora skatter som i de flesta stater, nödvändigt
varsam med utgifterna. Må man betala mycket, – men icke för annat än gagneliga ändamål.tillagt i marginalen
Ty hvad är det ännu med rikedomar, då
menskans lif fullt af försakelse, åtminstone utan högre njutning.

Oaktadt statsinkomsten med stigande välmåga öfverallt svällt
till, dock ofta otillräckliga. Extra resurser. Statskredit,
detta den 3e afdelningen.

Dokumentet i faksimil