12.9.1874 Rudolf Odenvall–LM

Emedan ingen möjlighet för mig
ännu yppats att igenlösa mitt till
Herr Professorn gifna löfte och återbeta-
la den summa af 100 mark, som Herr
Professorn hade den godheten att låna
åt mig senaste vår så anser jag det
dock vara min skyldighet att härom
underrätta Herr Professorn och på
samma gång framföra min ursäkt öfver
den tvungna brist på ordhållighet
hvartill jag gjort mig skyldig.

Då jag hos Herr Professorn anhöll om
bemälda lån, hyste jag en säker
|2| förhoppning om att inom en månad
erhålla penningar, en förhoppning, u-
tan hvilken jag ej skulle hafva rest
in till Helsingfors. Då emellertid detta
hopp slog felt, fann jag ingen utväg
att från annat håll erhålla pennin-
gar, utan måste lemna Helsingfors,
utan att kunna betala Herr Professorn.
Jag vistas nu hos en fattig slägtinge
under väntan på att erhålla någon
kondition eller annat medel till
förtjenst, hvarigenom jag kan bli
i tillfälle att med det första åter-
gälda min skuld till Herr Professorn.
Med ödmjuk anhållan om Herr Profes-
sorns benägna öfverseende med min
bristande förmåga och med försäkran
att mina sträfvanden skola gå ut
derpå att med det första möjliga
söka återbetala Herr Professorn
tecknar jag med djupaste Högaktning
Högtärade Herr Professorns m. m.