13.10.1875 Johannes Jernström–LM

14.10.1875 Förvaltningsrätt

15.10.1875 Förvaltningsrätt

14.10.1875 Förvaltningsrätt

Svensk text

|1|

Förvaltn. rättFörvaltningsrätt

H. T.Höstterminen 1875.
6te FöreläsnFöreläsningen
14 okt.oktober

Senast om Senatens organisation. – Tillägg: För pleni frågor: Senatens allm.allmänna kansli, hur sammansatt; Detaljer på sina ställen, äfven Prokuratorn med dennes expedition räknas till Senaten. Substitut, numera adjoint. – Sekreterare (= protokollssekret.protokollssekreterare), kanslist, kopister och translator. – Framdeles om prokuratorns verksamhetssfer och kompetens. Här blott i afseende å hans ställning till Senaten att framhållas. Statssekreterarns bref 16 Juni 1827 (icke publiceradt) ”Senaten må ej i något mål utan KejsnsKejsarens befallning infordra ProktornsProkuratorns betänkande, men väl af honom inhemta upplysningar uti mål, der sådana anses erforderliga”.

Semester – Rgl.Reglemente 14.

I fråga om Senatens kompetens – dels rådgifvande dels beslutande och verkställande myndighet. – En del ärenden förbehållna H. MtsHans Majestäts eget afgörande, – i dessa Senaten rådgifvderådgifvande och ofta äfven verkställande myndhetmyndighet. – Andra åter Senaten bemyndigad utan hemställan afgöra. Först de allm.allmänna grunderna enl.enligt Regl.Reglemente Cap.Kapitel III. Definiera hemställan. I allm.allmänhet frfrån lägre myndighet till högre. Så i det ena som andra fallet funktionerar senaten antingen ss.såsom plenum eller departdepartement. Således redigast om vi främst: direkte gå till ärendenas fördelning, och dervid tillika framhåller hvilka ärender KejsnsKejsarens StensStorfurstens eget afgörande förbehållna.

De förf.författningar som närmare utvecklat den genom 1809 års regl.reglemente lagda grund äro förnäml.förnämligast

FörordnFörordning och Kung.Kungörelse 2 Juni 1826 om hvad i afseende å de till H. K. M.Hans Kejserliga Majestät ställda undgaunderdåniga ansökningar, äfvensom angående leuteration och dispenser i åtskilliga mål är att iakttaga.

Manif.Manifest 21 April 1841 angående indragning af Militii Exp.Expeditionen i KKejserliga Senaten för Finland och förändrad ordning för behandlbehandling af särskilda ärenden inom KKejserliga Senaten m. m.

Förordn.Förordning 28 Nov.november 1859, angdeangående tillägg till hvad härförinnan blifvit stadgadt om ärendenas behandlbehandling i KKejserliga Senaten för Finland.

Förordn.Förordning 20 April 63 angdeangående tillägg till hvad härförinnan blifvit stadgadt om ärendenas behandlbehandling i KKejserliga Senaten för Finland.

Förordn.Förordning 10 Maj 1869 angdeangående förändringar i hvad etcetcetera =.

Kommer under framställningens förlopp icke att särskildt åberopa förf.författningar utan går att framställa det resultat som ur dem framgår.

|2|

Vill främst bemärka genomgående tendensen: den att tydligare än det skett gegenom 1809 års regl.reglemente bestämma hvad hemställas, hvad af Senaten afgöras – och att utvidga dessa afgördnavgöranden steg för steg i mon af ärendenas växande mängd. – Af nästnämnda skäl och utsträckning af expednasexpeditionernas kompetens, jemte ett bemödande af lämpliga fördelningartillagt av utgivaren af ärender dem emellan.

1o) Plenum, erinra huru sammansatt. G G.Generalguvernören v. od.viceordföranden + 3 fr.från hvardera. Ombyte 1 Oktoktober i den ordning de sitta i DeptmentDepartementet. – Icke domfört med mindre än 8. – Närmaste i turen inträda. – Saknas bestämning, i hvilka fall hela plenum.tillagt i marginalen – Ärenden:

1o) Lagstiftningsfrågor: Ny lag, – eller ändring af gammal eller lagförklaring – ”Landtdagsärenden”. Ofullständigt i förffförfattningarna. ReglReglemente 17, 18 – Heter i Instr.Instruktion för Genr. Guv.Generalguvernören b)svårtytt I anledning af Vår ankommande reskripter hvilka innehålla ngnnågon förf.författning som rörer landets invånare i allmänhet. c) Vid till oss i undhetunderdånighet skickadesvårtytt hemställning angdeangående förklaring i regler gällande förf.författning eller lag.tillagt i marginalen – Lagutskottet 67. – R. F.Regeringsform § 42, 43. – Här allt hemställningar.

2o) Dispensärenden, definiera. Af dessa få Plenum utan hemställan afgöra:

  • a) äktenskap i förbuden skyldskaps och svågerlagsleder
  • b) omyndigs förkl.förklarande för myndig
  • c) skilnad i äktenskap för en eller annan orsak
  • d) frikallelse fr.från äktenskaps fullbordan emellan personer hvilka sammanaflat barn, antingen i fästom eller under äktenskaps löfte.
  • e) om tillstånd att träda i äktenskap före laga ålder;
  • f) om tillstånd för den skyldiga makan att, efter anhållen äktenskapsskilnad ingå nytt gifte, – och för enkling eller enka att gifta sig före sorgetidens utgång.
  • g) tillstånd för adliga enkor och jungfrur att bibehålla adliga rättigheter vid giftermål med ofrälse man;
  • h) tillstånd att inträda i läroståndet före den i förfarförfattningar föreskrifna ålder uppnåtts;
  • i) befrielse från undergående af lärdomsprof, som äro föreskrifna för vinnande af inträde i landets rättegångsverk och civila förvaltning;

Öfriga dispensfrågor hemställas – Regl.Reglemente § 15.

3o) Vissa ecklesiastika ärenden:

  • a) frågor om delning af pastorat –
  • b) – tjensteårsberäkning i ecklesiastik befordringsväg för sådana prestmän och skollärare hvilka förut, enl.enligt förf.författning icke varit till sådana förmåner berättigade. afgöra
  • c) om extra nådeårs beviljande (förut blott ett).
|3|

4o) Om delning af domsagor. afgöra.

5o) Handlägga följföljande utnämningsärenden

  • a) Tillsättande af sådana tjenster i Senaten, som icke tillhöra någotdera depart.departement särskildt
  • b) att på vdbdesvederbörandes förslag utnämna auditörer vid finska trupperna.
  • c) utfärdande enl.enligt KejsnsKejsarens förordrande af fullmakter i sådana tjenster som af Kejs.Kejsaren sjelf besättas, och afskedsbref derifrån.
  • d) UtfärddeUtfärdande af öppna bref för de tjenstemän, som af Kejs.Kejsaren hugnas med utmärkelsetecknet för oförvitlig tjenst.

6o) Utfärd.Utfärdande af bönedagsplakaterna

7o) Att vid uppkommet tvifvelsmål afgöra huruvida ngtnågot ärende tillhör pleni eller endera departnasdepartementenas handläggning. –
Vid 7o) Förklara: nya ärenden uppstå – och allt icke kunnat förutses.tillagt i marginalen

8o) Slutligen i alla de fall då Kejs. StnKejsaren Storfursten finna för godt att utställa ngtnågot mål eller ärende till Pleni utlåtande.tillagt i marginalen

Alltså hemställes – följföljande: resumé.

Ansökn.Ansökning som hör till högsta maktens pröfning och afgörande skola inlemnas till Senaten (eller vddevederbörande Guvernör) – allm.allmän regel att, vare sig pleni eller departsdepartements fråga, – om ansökningen skäl till bifall, eller eljest af större vigt och sådan särskild beskaffenhet, hemställes – annars direkte afslå. Plenum skola hvarje månad anmäla hvad utan hemställan afgjorts.

1826.tillagt i marginalen

Innan ärende i Plenum föredrages, skola handlingar deri, efter Vice ordfnsordförandens bestämmande, meddelas någon af ledamötena, som eger närmare genomgå och granska desamma. Alla till Pleni åtgärd hörande frågor, I lagstiftningtillagt i marginalen som angå fängelserna eller fångvården, skola i enahanda afseende meddelas ngnnågon bland Justi departsJustitiedepartementets ledamöter, som af Dep.Departementet dertill utses; och ega denne ledamot om han ej är i Plenum tjenstgörande, då dylikt ärende förekommer, derstädes intaga säte.

Likaså, om ärende förekom der ngnnågon af EkonomidepartsEkonomiedepartementets Exp. cheferExpeditionschefer, hvilka för tillfället ej i Plenum tjenstgörande anser häri öfvervara ärendets handläggning|4| och afgörande; varde han i sådant afseende tillkallad.

VdbdeVederbörande ReferendReferendariesekreterare d. ä.det är Allm ell eclesiast.Allmän eller ecklesiastiska åligga att icke allenast i mål af vidlöftiga beskaffenhet, som vid Senatens sammanträde i plenum förekomma, uppsätta recit eller relation, uti hvilka sakens beskaffenhet i korthet upptages och hvarvid relatrelaterade äfven handlhandlingar fogas bör, utan ock afgifva skriftligt betänkande i alla mål, utom dem som genom remiss frfrån Kejs.Kejsaren till Senaten öfverlemnats. (Senatsbeslut 1814 och 23)

1822 d 15 Juni förordnades vice ordf.ordförande i Departementen.tillagt i marginalen

Öfver de till Senatens plenum inkomna mål och ärenden upprätta Allm. ref.Allmän referendariesekreterare förteckning, innehållande kort uppgift om hvad de angå, huru afgjorts eller hvarpå bero, samt orsaken härtill; för hvart ½ år till riktighet bestyrkt öfverlemnas till Prokuratorn, för att granskad, gå till G GGeneralguvernören.

Personal: Allm. refendAllmän referendariesekreterare,tillagt av utgivaren prot. sekr.protokollsekreterare – Kanslist, kopister, translatorer, för ryska och finska språken.tillagt i marginalen

I afseende å formen för de fria Plena, de från Senten i allmhetallmänhet utgående expd.expeditionerna är stadgadt i Manif.Manifest af 1/13 Nov.november 1872. Principen: att skall synas om Kejs.Kejsaren sjelf afgjort saken. – Alla som deltagit underskrifva expd.expeditionen – RglReglemente § 23.tillagt i marginalen

Likhet med Conseil d’État – statsråd – Rikskonselj. Just emedan lagstiftnlagstiftning – dispens – och kompetensbedömande.

Petitioner om högsta domstolen – skulle upphäfva eller förändra plenum. Hvad derom yttrat i föreläsning öfver statsrätten.

Finsk text

Hallinto-oikeus

Syyslukukausi 1875

6. luento 14. lokakuuta

Viimeksi puhuttiin Senaatin organisaatiosta. – Lisäys: Yleiskysymyksiä: Senaatin yleinen kanslia, millainen kokoonpano: yksityisseikkoja omissa kohdissaan, myös prokuraattori ja hänen toimituskuntansa lasketaan Senaattiin kuuluviksi. Sijainen, nykyään apulainen. – Sihteeri (=protokollasihteeri), kanslisti, kopisti ja kääntäjä. – Seuraavassa prokuraattorin toiminta-alueista ja toimivallasta. Tässä esitetään vain hänen asemansa suhteessa Senaattiin. Valtiosihteerien kirje 16. kesäkuuta 1827 (julkaisematon) ”Senaatin ei tule missään tapauksessa vaatia prokuraattorin mietintöä ilman keisarin käskyä, mutta se voi pyytää häneltä selvityksiä sellaisista tapauksista, joissa ne katsotaan tarpeellisiksi”.

Loma-aika – ohjesääntö 14.

Kysymys Senaatin toimivallasta – osittain neuvoa-antava, osittain päättävä ja toimeenpaneva viranomainen. – Osa asioista on pidätetty Hänen Majesteettinsa itsensä ratkaistaviksi – näissä Senaatti on neuvoa-antava ja usein myös toimeenpaneva viranomainen. Muita taas Senaatilla on oikeus ratkaista itse ilman hallitsijalta luvan pyytämistä. Ensin yleiset perusteet ohjesäännön luvun III mukaan. Määrittele anomukset. Yleensä alemmalta viranomaiselta ylemmälle. Siten Senaatti toimii yhdessä jos toisessakin tapauksessa joko yleisistunnon tai osaston muodossa. Näin ollen on järkevintä, jos me aloitamme suoraan asioiden jaosta ja esitämme siinä samalla, minkä asioiden ratkaisemisen Keisari Suuriruhtinas on pidättänyt itsellään.

Ne säädökset, jotka ovat edelleen kehittäneet vuoden 1809 ohjesäännön antamaa perustusta, ovat nimittäin:

2. kesäkuuta 1826 päivätty asetus ja kuulutus siitä, mitä eri tapauksissa on Hänen Keisarilliselle Majesteetilleen lähetetyissä alamaisissa anomuksissa kuten myös niiden tärkeysjärjestyksen ja kulujen kohdalla otettava huomioon.

21. huhtikuuta 1841 päivätty manifesti, joka koskee Keisarillisen Suomen Senaatin sotilastoimituskunnan lakkauttamista sekä Keisarillisessa Senaatissa käsiteltävien erityisasioiden käsittelyjärjestyksen muuttamista ym.

28. marraskuuta 1859 päivätty asetus lisäyksestä siihen, mitä tähän saakka on säädetty Keisarillisessa Suomen Senaatissa käsiteltävistä asioista.

20. huhtikuuta 1863 päivätty asetus lisäyksestä siihen, mitä tähän saakka on säädetty Keisarillisessa Suomen Senaatissa käsiteltävistä asioista.

10. toukokuuta 1869 päivätty asetus, joka koskee muutoksia siihen, mitä jne…=.

En tule esityksen aikana erityisesti viittaamaan säädöksiin, vaan aion esittää ne tulokset, joita niiden pohjalta syntyy.

Haluan ensiksi huomauttaa jatkuvasta tendenssistä: nimittäin siitä, että selvemmin kuin tapahtui vuoden 1809 ohjesäännön määräysten mukaan, eli mitä anotaan, mitä Senaatti saa ratkaista – on näiden ratkaisujen määrää askel askeleelta lisätty samaa tahtia kuin asioiden määrä itsessään on lisääntynyt. – Viimeksi mainitusta syystä ja toimituskuntien toimivallan laajentamisen vuoksi on myös pyritty asioiden sopivaan jakoon niiden kesken.

1) Yleisistunto, muistuta koostumuksesta. Kenraalikuvernööri tai varapuheenjohtaja + 3 kustakin toimituskunnasta. Vaihto 1. lokakuuta siinä järjestyksessä kuin he istuvat osastoissa. – Ei päätösvaltainen, jos läsnä on vähemmän kuin 8. Lähinnä vuorossa olevat tulevat paikalle. – Puuttuu määräys siitä, missä tapauksessa koko yleisistunnon on tultava koolle.tillagt i marginalen – Asiat:

1) Lainsäädäntöksymykset: Uusi laki – tai vanhan muutos tai lainselitys – ”Valtiopäiväasioita”. Epätäydellinen säädös ohjesäännössä. 17, 18 – on kenraalikuvernöörin ohjeissa. b) Saapuvien käskykirjeittemme johdosta, jotka sisältävät jonkin säädöksen, joka koskee yleisesti maan asukkaita. c) Meille alamaisesti lähetettyä anomusta, joka koskee säädöksessä tai laissa olevien sääntöjen selitystä.tillagt i marginalen

Lakivaliokunta 67. – Hallitusmuodon §§ 42, 43. – Tässä kaikki esityksiä.

2) Poikkeuslupa-asiat, määrittele. Nämä saa Senaatin yleisistunto ratkaista ilman esitystä:

  • a) avioliitto, kun kyseessä ovat kielletyt sukulaisuus- tai lankoussuhteet
  • b) alaikäisen julistaminen täysi-ikäiseksi
  • c) avioero syystä tai toisesta
  • d) vapauttaminen avioliiton täytäntöönpanosta henkilöiden kesken, jotka ovat yhdessä siittäneet lapsen joko kihlattuina tai avioliittolupauksen nojalla.
  • e) lupa astua avioliittoon ennen laissa määrättyä ikää;
  • f) lupa syylliselle puolisolle astua uuteen avioliittoon anotun avioeron jälkeen, – ja lupa mies- tai naisleskelle mennä naimisiin ennen suruajan päättymistä;
  • g) lupa aatelisille leskille ja neitsyille säilyttää aatelisoikeutensa mennessään naimisiin aatelittoman miehen kanssa;
  • h) lupa astua opettajasäätyyn ennen kuin saavuttaa säädöksissä määrätyn iän;
  • i) vapautus pätevyystutkinnoista, jotka on määrätty maan oikeuslaitoksen ja siviilihallinnon virkaan pääsemiseksi;

Muiden poikkeuslupa-asioiden anominen – ohjesääntö § 15.

3) Tietyt kirkolliset asiat:

  • a) kysymykset pastoraatin jakamisesta –
  • b) – virkavuosien laskeminen kirkollisella uralla etenemisessä, kun on kyse sellaisista papeista ja opettajista, jotka eivät ole säädösten mukaan aikaisemmin olleet sellaisiin etuihin oikeutettuja. Ratkaiseminen
  • c) ylimääräisen armovuoden myöntämisestä (aikaisemmin vain yksi).

4) Tuomiokuntien jakamisen ratkaiseminen.

5) Seuraavien nimitysasioiden käsitteleminen

  • a) Sellaisten virkojen täyttäminen Senaatissa, jotka eivät kuulu kummallekaan osastolle erityisesti
  • b) Suomen sotajoukkojen sotatuomarien nimittäminen asianomaisten esitysten pohjalta.
  • c) Keisarin asetuksen mukaisesti valtakirjojen myöntäminen sellaisiin virkoihin, jotka Keisari itse täyttää, sekä niistä erokirjeen antaminen.
  • d) Kirjeiden avaamisoikeuden myöntäminen niille virkamiehille, joita keisari ilahduttaa kunniamerkillä nuhteettomasta palveluksesta.

6) Rukouspäiväplakaattien laatiminen

7) Ratkaiseminen epäilyksen herätessä, kuuluuko jokin asia yleisistuntoon tai jommankumman osaston käsiteltäväksi. –

Selitä kohdassa 7: uusia asioita tulee esiin – eikä kaikkea ole voitu ennakoida.tillagt i marginalen

8) Lopuksi kaikissa niissä tapauksissa, joissa Keisari Suuriruhtinas katsoo hyväksi asettaa jonkin tapauksen tai asian Senaatin yleisistunnon käsittelyyn lausuntoa varten.tillagt i marginalen

Siis esitetään – seuraava yhteenveto.

Anomukset, jotka kuuluvat ylimmän vallan tutkittaviksi ja ratkaistaviksi on jätettävä Senaatille (tai asianomaiselle maaherralle) – yleinen sääntö on, että oli sitten joko yleisistunnon tai osaston asia, – niin jos anomusta on syytä kannattaa, tai jos sillä on muutoin suurta painoarvoa ja se on erityislaadultaan sellainen, niin sitä esitetään – muutoin se hylätään suoraan. Yleisistunnon on joka kuukausi ilmoitettava, mitä on ratkaistu ilman esitystä.

1826.tillagt i marginalen

Ennen kuin asia otetaan esiin yleisistunnossa, on sitä koskevat asiakirjat annettava varapuheenjohtajan määräyksen mukaan joillekin jäsenille, joiden on käytävä ne lähemmin läpi ja tarkastettava ne. Kaikki yleisistuntoon kuuluvat toimenpiteet, lainsäädännössätillagt i marginalen jotka koskevat vankiloita tai vankeinhoitoa, on samassa tarkoituksessa annettava joillekin Senaatin oikeusosaston jäsenille, jotka osasto siihen tehtävään valitsee; ja ellei tällaisella jäsenellä ole paikkaa yleisistunnon palveluksessa, hänellä on oikeus ottaa siellä paikka, kun tämä asia tulee käsittelyyn.

Samoin jos esille tulee asia, jossa joku talousosaston toimituskuntien päälliköistä, jotka eivät sillä hetkellä kuulu yleisistuntoon, katsoo haluavansa seurata asian käsittelyä ja ratkaisua, hänet kutsuttakoon paikalle sellaisen asian ollessa käsiteltävänä.

Asianomaisen yleisen tai kirkollisen asian esittelijän tehtävä on laatia kertomus tai selostus laadultaan laaja-alaisissa tapauksissa, jotka tulevat esiin Senaatin yleisistunnoissa, ja selvittää siinä asian laatu lyhyesti sekä miksi tämä selostus on liitettävä asian käsittelyyn. Hänen on lisäksi annettava myös kirjallinen mietintö kaikista tapauksista paitsi niistä, jotka on jätetty Senaatille keisarilta tulleella lähetteellä. (Senaatin päätökset 1814 ja 1823)

15. kesäkuuta 1822 annetulla asetuksella määrättiin varapuheenjohtajat osastoille.tillagt i marginalen

Senaatin yleisistunnossa esille otetuista tapauksista ja asioista yleinen esittelijä laati muistion, joka sisältää lyhyen tiedon siitä, mitä ne koskevat, miten ne on ratkaistu tai mistä ne riippuvat, samoin kuin syystä siihen; muistio luovutetaan puolivuosittain oikeaksi vahvistettuna prokuraattorin tarkastettavaksi ja edelleen kenraalikuvernöörille lähetettäväksi.

Henkilökunta: Yleinen esittelijä, protokollasihteeri, – kanslisti, kopisteja, venäjän ja suomen kielen kääntäjiä.tillagt i marginalen

Vapaiden yleisistuntojen muodollisuuksien osalta on 1/13 marraskuuta 1872 päivätyssä manifestissa Senaatista yleensä lähtevistä toimitteista annettu periaate: Niiden on näytettävä siltä kuin keisari olisi itse ratkaissut asian. Kaikki osallistujat allekirjoittavat toimitteen. – Ohjesääntö § 23.tillagt i marginalen

Kuten Conseil d’État – valtioneuvosto – Rikskonselj. Juuri siksi, koska lainsäädäntö, erivapaus – ja toimivallan arviointi.

Vetoomukset korkeimpaan tuomioistuimeen – yleisistunnon lakkauttamisesta tai muuttamisesta. Tästä on puhuttu valtio-oikeuden luennossa.

Original (transkription)

|1|

Förvaltn. rättFörvaltningsrätt

H. T.Höstterminen 1875.
6te FöreläsnFöreläsningen
14 okt.oktober

Senast om Senatens organisation. – Tillägg: För pleni frågor: Senatens allm.allmänna kansli, hur sammansatt; Detaljer på sina ställen,tillagt äfven Proku-
ratorn med dennes expedition räknas till Senaten. Substitut,
numera adjoint. – Sekreterare (= protokollssekret.protokollssekreterare), kanslist,
kopister och translator. – Framdeles om prokuratorns
verksamhetssfer och kompetens. Här blott i afseende å hans ställ-
ning till Senaten att framhållas. Statssekreterarns bref
16 Juni 1827 (icke publiceradt) ”Senaten må ej i något
mål utan KejsnsKejsarens befallning infordra ProktornsProkuratorns betän-
kande, men väl af honom inhemta upplysningar uti mål,
der sådana anses erforderliga”.

Semester – Rgl.Reglemente 14.

I fråga om Senatens kompetens – dels rådgifvande
dels beslutande och verkställande myndighet. – En del ären-
den förbehållna H. MtsHans Majestäts eget afgörande, – i dessa Senaten rådgifvderådgifvande
och ofta äfven verkställande myndhetmyndighet. – Andra åter Senaten bemyn-
digad utan hemställan afgöra. Först de allm.allmänna grun-
derna enl.enligt Regl.Reglemente Cap.Kapitel III.
Definiera hemställan.
I allm.allmänhet frfrån lägre myndighet
till högre.tillagt Så i det ena som andra
fallet funktionerar senaten delsstruket antingentillagt ss.såsom plenum eller departdepartement.
Således redigast om vi främst: direkte gå till ärendenas fördelning, och dervid tillika framhållertillagt hvilka ärender KejsnsKejsarens
StensStorfurstens eget afgörande förbehållna. Derefter alla ärendens fördelningstruket

De förf.författningar som närmare utvecklat den genom 1809 års regl.reglemente
lagda grund äro förnäml.förnämligast

FörordnFörordning och Kung.Kungörelse 2 Juni 1826 om hvad i afseende
å de till H. K. M.Hans Kejserliga Majestät ställda undgaunderdåniga ansökningar, äfvensom
angående leuteration och dispenser i åtskilliga mål är
att iakttaga.

Manif.Manifest 21 April 1841 angående indragning af Militii
Exp.Expeditionen i KKejserliga Senaten för Finland och förändrad ordning för
behandlbehandling af särskilda ärenden inom KKejserliga Senaten m. m.

Förordn.Förordning 28 Nov.november 1859, angdeangående tillägg till hvad härförinnan
blifvit stadgadt om ärendenas behandlbehandling i KKejserliga Senaten för Finland.

Förordn.Förordning 20 April 63 angdeangående tillägg till hvad här-
förinnan blifvit stadgadt om ärendenas behandlbehandling i KKejserliga Senaten
för Finland.

Förordn.Förordning 10 Maj 1869 angdeangående förändringar i hvad etcetcetera =.

Kommer under framställningens förlopp icke att särskildt åberopa
förf.författningar utan går att framställa det resultat som ur dem framgår.

|2|

Vill främst bemärka genomgående tendensen: den att tydli-
gare än det skett gegenom 1809 års regl.reglemente bestämma hvad hemställas, hvad
af Senaten afgöras – och att utvidga dessa afgördnavgöranden steg för steg
i mon af ärendenas växande mängd. – Af nästnämnda skäl
och utsträckning af expednasexpeditionernas kompetens, jemte ett bemödande
af lämpliga fördelning af ärender dem emellan.

1o) Plenum, erinra huru sammansatt. G G.Generalguvernören v. od.viceordföranden + 3 fr.från hvardera. Ombyte 1 Oktoktober i den ordning de sitta i
DeptmentDepartementet. – Icke domfört
med mindre än 8. – Närmaste
i turen inträda. – Saknas be-
stämning, i hvilka fall hela plenum.tillagt i marginalen – Ärenden:

1o) Lagstiftningsfrågor: Ny lag, – eller ändring af gammal
eller lagförklaring – ”Landtdagsärenden”. Ofullständigt i förffförfattningarna. ReglReglemente
17, 18 – Heter i Instr.Instruktion för
Genr. Guv.Generalguvernören b)svårtytt I anledning af Vår
ankommande reskripter hvilka
innehålla ngnnågon förf.författning som rörer
landets invånare i allmänhet.
c) Vid till oss i undhetunderdånighet skickadesvårtytt
hemställning angdeangående förklaring i regler
gällande förf.författning eller lag.tillagt i marginalen – Lagutskottet 67. – R. F.Regeringsform § 42, 43. –
Här allt hemställningar.

2o) Dispensärenden, definiera. Af dessa få Plenum utan
hemställan afgöra:

  • a) äktenskap i förbuden skyldskaps och svågerlagsleder
  • b) omyndigs förkl.förklarande för myndig
  • c) skilnad i äktenskap för en eller annan orsak
  • d) frikallelse fr.från äktenskaps fullbordan emellan per-
    soner hvilka sammanaflat barn, antingen i fästom eller
    under äktenskaps löfte.
  • e) om tillstånd att träda i äktenskap före laga ålder;
  • f) om tillstånd [...]oläslig/saknad text för den skyldiga makantillagt att, efter anhållen
    äktenskapsskilnad ingå nytt gifte, – och för enkling eller ästruketetillagtnka
    att gifta sig före sorgetidens utgång.
  • g) tillstånd för adliga enkor och jungfrur att medstruket bibehålla adliga
    rättigheter vid giftermål med ofrälse man;
  • h) tillstånd att inträda i läroståndet före den i förfarförfattningar före-
    skrifna ålder uppnåtts;
  • i) befrielse från undergående af lärdomsprof, som äro
    föreskrifna för vinnande af inträde i landets rättegångs-
    verk och civila förvaltning;

Öfriga dispensfrågor hemställas – Regl.Reglemente § 15.

3o) Vissa ecklesiastika ärenden:

  • a) frågor om delning af pastorat – hemställastruket
  • b) – tjensteårsberäkning i ecklesiastik befordringsväg
    för sådana prestmän och skollärare hvilka förut, enl.enligt
    förf.författning icke varit till sådana förmåner berättigade. afgöra
  • c) om extratillagt nådeårs beviljande (förut blott ett).
|3|

4o) Om delning af domsagor. afgöra.

5o) Handlägga följföljande utnämningsärenden

  • a) Tillsättande af sådana tjenster i Senaten, som icke
    tillhöra någotdera depart.departement särskildt
  • b) att på vdbdesvederbörandes förslag utnämna auditörer vid
    finska trupperna.
  • c) utfärdande enl.enligt KejsnsKejsarens förordrande af fullmakter
    i sådana tjenster som af Kejs.Kejsaren sjelf besättas, och afskeds-
    bref derifrån.
  • d) UtfärddeUtfärdande af öppna bref för de tjenstemän, som af
    Kejs.Kejsaren hugnas med utmärkelsetecknet för oförvitlig tjenst.

6o) Utfärd.Utfärdande af bönedagsplakaterna

7o) Att vid uppkommet tvifvelsmål afgöra huruvida
ngtnågot ärende tillhör pleni eller endera departnasdepartementenas
handläggning. –
Vid 7o) Förklara: nya ärenden
uppstå – och allt icke kunnat
förutses.tillagt i marginalen

8o) Slutligen i alla de fall
då Kejs. StnKejsaren Storfursten finna för godt
att utställa ngtnågot mål eller
ärende till Pleni utlåtande.tillagt i marginalen

Alltså hemställes – följföljande: resumé.

Ansökn.Ansökning som hör till högsta maktens pröfning och afgörande
skola inlemnas till Senaten (eller vddevederbörande Guvernör) – allm.allmän regel
att, omstruket vare sig pleni eller departsdepartements fråga, – om ansökningen
skäl till bifall, eller eljest af större vigt och sådan särskild
beskaffenhet, hemställes – annars direkte afslå.
Plenum skola förstruket hvarje månads slutstruket anmäla
hvad utan hemställan afgjorts.

1826.tillagt i marginalen

Innan ärende i Plenum föredrages, skola handlingar
deri, efter Vice ordfnsordförandens bestämmande, meddelas någon
af ledamötena, som eger närmare genomgå och granska
desamma. Alla till Pleni åtgärd hörande frågor,
I lagstiftningtillagt i marginalen som angå fängelserna eller fångvården, skola i ena-
handa afseende meddelas ngnnågon bland Justi departsJustitiedepartementets
ledamöter, som af Dep.Departementet dertill utses; och ega denne
ledamot om han ej är i Plenum tjenstgörande, då
dylikt ärende förekommer, derstädes intaga säte.

Likaså, om ärende förekom der ngnnågon af Ekonomi-
departsEkonomiedepartementets Exp. cheferExpeditionschefer, hvilka för tillfället ej i Plenum
tjenstgörande anser häri öfvervara ärendets handläggning
|4| och afgörande; varde han i sådant afseende tillkallad.

VdbdeVederbörande ReferendReferendariesekreterare d. ä.det är Allm ell eclesiast.Allmän eller ecklesiastiska åligga att icke allenast i mål
af vidlöftiga beskaffenhet, som vid Senatens sammanträde
i plenum förekomma, uppsätta recit eller relation,
uti hvilka sakens beskaffenhet i korthet upptages
och hvarvid relatrelaterade äfven handlhandlingar fogas bör, utan ock
afgifva skriftligt betänkande i alla mål, utom dem
som genom remiss frfrån Kejs.Kejsaren till Senaten öfverlemnats.
(Senatsbeslut 1814 och 23)

1822 d 15 Juni för-
ordnades vice ordf.ordförande
i Departementen.tillagt i marginalen

Öfver de till Senatens plenum inkomna mål och
ärenden upprätta Allm. ref.Allmän referendariesekreterare förteckning, innehållande kort
uppgift om hvad de angå, huru afgjorts eller hvarpå
bero, samt orsaken härtill; för hvart ½ år till
riktighet bestyrkt öfverlemnas till Prokuratorn, för att
granskad, gå till G GGeneralguvernören.

Personal: Allm. refendAllmän referendariesekreterare
prot. sekr.protokollsekreterare – Kanslist,
kopister, translatorer,
för ryska och finska språken.tillagt i marginalen

I afseende å formen för de fria Plena, de från
Senten i allmhetallmänhet utgående expd.expeditionerna är stadgadt
i Manif.Manifest af 1/13 Nov.november 1872. Principen: att
skall synas om Kejs.Kejsaren sjelf afgjort saken. – Alla som
deltagit underskrifva
expd.expeditionen – RglReglemente § 23.tillagt i marginalen

Likhet med Conseil d’État – statsråd – Rikskonselj.
Just emedan lagstiftnlagstiftning – dispens – och kompetensbedömande.

Petitioner om högsta domstolen – skulle upp-
häfva eller förändra plenum. Hvad derom yttrat
i föreläsning öfver statsrätten.

Dokumentet i faksimil