18.8.1881 Robert Costiander–LM
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
Kasuri den 18 Augusti 1881.
Älskade Leo!
Ehuru jag i långliga tider plågats af värk
i min högra arm, kan jag icke underlåta
att besvara Ditt vänliga bref af den 15 dennes.
Hjertligt tackar jag Dig för det långa brefvet
och för det varma deltagandet i den enda
glädje som på åratal kommit mig till del
– – jag menar Torstens belåtenhet med Gustaf
Adolf! Måtte det lyckas pojken att fortfaran-
de bibehålla sin Farbrors förtroende.
Jag har fått tillbringa en stor del af
den fula sommaren här ute på Kasuri.
Jag kom hit i början af Juli och har der-
efter endast en gång varit inrest i tjenste-
ärenden till Tavastehus, der jag dröjde nå-
got mera än en vecka. Med September
månads ingång vidtager åter forceradt
arbete med anledning af detillagt värnepligtiges
inkallande till tjenstgöring.
Ty värr finner jag af Ditt bref att Din själ
är tryckt af många bekymmer – främst
|2|
af den felslagna höskörden. Jag vet ej sä-
kert, men jag tror att ibland de böcker
rörande jordbruk hvilka Du engång
medförde från Voipala äfven fanns
en liten afhandling ”om kreaturens ut-
fodring under missvextår”. – Innehållet
af denna broskyr har undfallit mitt
minne, men nog torde der dock ingå
anvisningar om tillvaratagande af åt-
skilliga vexter och löf, som äro tjen-
liga till mjölkboskapens föda. Huru-
vida detta låter utföra sig i större ska-
la blir en annan fråga.
Nu skulle jag icke önska någonting
högre, än att kunna meddela Dig
någonting gladt och angenämt, men jag
är fullkomligt läns i detta afseende.
Deremot nödgas jag meddela Dig åt-
följande bref från C. O. Willgren, hvaraf
synes att Huitula boerna rört på sig i
afsigt att processa bort kärren. Målet
förekom första gången den 25 Juli, men
tog uppskof till hösten, emedan Huitu-
laboerna icke hade sina papper i ord-
ning. Du kan framdeles meddela mig
|3|
någon tid, då jag skall besöka Dig antin-
gen på Laitiala eller i Helsingfors föratt
rådgöra i denna angelägenhet.
Af brefvet synes att W. ämnar söka att
rygga köpet derest kärren gå förlorade,
men jag inser icke huru detta skall
lyckas honom. För resten förstår jag
icke huru Huitulaboerna numera skola
kunna återvinna kärren som redan
afstodos till Gripenberg i slutet af förra
seklet, aldra minst sedan storskiftesregle-
ringen med Huitula byalag fått vinna
laga kraft för 2 år sedan.
Till Åbo kommer jag icke huru ange-
nämt och lärorikt det äntillagt kunde vara.
Orsaken är nu, likasom förut att jagtillagt al-
drig kostar på mig något nöje, eller
någon resa som rimligtvis kunnat
undvikas.
I dag har barometern börjat stiga. Måtte
detta beteckna början till en bättre vä-
derlek.
Anhållande om hjertliga helsningar
till Eder alla, tecknar Din broder
Robert.
Kasuri den 18 Augusti 1881.
Älskade Leo!
Ehuru jag i långliga tider plågats af värk i min högra arm, kan jag icke underlåta att besvara Ditt vänliga bref af den 15 dennes. Hjertligt tackar jag Dig för det långa brefvet och för det varma deltagandet i den enda glädje som på åratal kommit mig till del – – jag menar Torstens belåtenhet med Gustaf Adolf! Måtte det lyckas pojken att fortfarande bibehålla sin Farbrors förtroende.
Jag har fått tillbringa en stor del af den fula sommaren här ute på Kasuri. Jag kom hit i början af Juli och har derefter endast en gång varit inrest i tjensteärenden till Tavastehus, der jag dröjde något mera än en vecka. Med September månads ingång vidtager åter forceradt arbete med anledning af de värnepligtiges inkallande till tjenstgöring.
Ty värr finner jag af Ditt bref att Din själ är tryckt af många bekymmer – främst|2| af den felslagna höskörden. Jag vet ej säkert, men jag tror att ibland de böcker rörande jordbruk hvilka Du engång medförde från Voipala äfven fanns en liten afhandling ”om kreaturens utfodring under missvextår”. – Innehållet af denna broskyr har undfallit mitt minne, men nog torde der dock ingå anvisningar om tillvaratagande af åtskilliga vexter och löf, som äro tjenliga till mjölkboskapens föda. Huruvida detta låter utföra sig i större skala blir en annan fråga.
Nu skulle jag icke önska någonting högre, än att kunna meddela Dig någonting gladt och angenämt, men jag är fullkomligt läns i detta afseende. Deremot nödgas jag meddela Dig åtföljande bref från C. O. Willgren, hvaraf synes att Huitula boerna rört på sig i afsigt att processa bort kärren. Målet förekom första gången den 25 Juli, men tog uppskof till hösten, emedan Huitulaboerna icke hade sina papper i ordning. Du kan framdeles meddela mig|3| någon tid, då jag skall besöka Dig antingen på Laitiala eller i Helsingfors föratt rådgöra i denna angelägenhet.
Af brefvet synes att W. ämnar söka att rygga köpet derest kärren gå förlorade, men jag inser icke huru detta skall lyckas honom. För resten förstår jag icke huru Huitulaboerna numera skola kunna återvinna kärren som redan afstodos till Gripenberg i slutet af förra seklet, aldra minst sedan storskiftesregleringen med Huitula byalag fått vinna laga kraft för 2 år sedan.
Till Åbo kommer jag icke huru angenämt och lärorikt det än kunde vara. Orsaken är nu, likasom förut att jag aldrig kostar på mig något nöje, eller någon resa som rimligtvis kunnat undvikas.
I dag har barometern börjat stiga. Måtte detta beteckna början till en bättre väderlek.
Anhållande om hjertliga helsningar till Eder alla, tecknar Din broder
Robert.