29.10.1878 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
24. luento 29. lokakuuta
Suomen valtio-oikeus. 2. osa
2. luku
Kuntien itsehallinto on ilmaistu seuraavalla tavalla: Asetus Kuntien hallinnosta maaseudulla, päivätty 6. helmikuuta 1865. Jokainen maaseudun seurakunta muodosta itsessään erillisen kunnan, jonka jäsenillä on velvollisuus huolehtia lain määräämien rajojen sisäpuolella yhteisistä järjestys- ja talousasioista, elleivät ne kuulu voimassa olevan lain mukaan julkisen viranomaisen tai tuomioistuimen käsiteltäviksi. – § 1 sama kaupunkien hallinnosta, päivätty 8. joulukuuta 1873. Jokainen kaupunki ja siihen kuuluva alue muodostaa – on velvollinen hoitamaan asioita tämän lain mukaisesti – kuuluu julkisten viranomaisten käsiteltäviin.
Organisaatio: Maalla on kuntakokouksella tai kunnanvaltuustolla päätäntäsoikeus, kunnallislautakunta on toimeenpaneva elin, verotusta hoitavat joko erityiset komiteat tai lautakunnat, joita vahvistetaan yhtä suurella määrällä kuntakokouksen valitsemia henkilöitä. Kaupungissa päätökset tekee raatihuonekokous, mutta jos asukkaita on enemmän kuin 2 000, on päätöksentekoa varten valittava kaupunginvaltuusto; pienemmissäkin kaupungeissa tämä on sallittua. Hallinnosta huolehtii pääasiassa rahatoimikamari, – lisäksi on lautakuntia, hallituksia, henkilöitä. – Verottaminen tapahtuu erityisessä verolautakunnassa, samoin verotuksen tarkastus. Maistraatti toimii edelleen kaupunginhallituksena, mutta ei tee päätöksiä kaupunginvaltuuston kilpailijana, vaan ainoastaan valvoo hallintoa. Samoin se valvoo, että kaikki päätökset toteutetaan, ja kieltää sellaisen päätöksen toteuttamisen, joka on mahdollisesti lainvastainen.
Kirkkolaki 6. joulukuuta 1869.tillagt i marginalen Kirkon hallintoalue: (varsin laaja itsehallinto): kirkkohallitus, piispalla joka hiippakunnassa ylin valvontavalta, päättää yhdessä tuomiokapitulin kanssa, joka on kollegio. Kirkkoherra seurakunnassa. Lääninrovasti vähintään joka 10. vuosi. Valintaperusteet nimittämiseen –
Pappeinkokous hiippakunnittain – kirkolliskokouksessa sekä pappeja että maallikoita, 30 varsinaista pappia piispojen lisäksi, 1 maallikko kustakin rovastikunnasta, 1 edustaja Senaatista, hovioikeudesta, teologisesta ja oikeustieteellisestä tiedekunnasta. Jokainen seurakunta neuvottelee ja päättää kirkonkokouksessa omista yhteisistä asioistaan. Kirkkoneuvosto on toimeenpaneva ja hallinnoiva viranomainen, ei vain taloudellisissa vaan myös siveellisyysarvoja koskevissa asioissa.
Valtion tahdosta riippuviin kuuluvat siis: piispojen ja kirkkoherrojen nimittämiset, – tuomiokapituli on se elin, joka esittelee kirkon asiat Senaatille, Monarkille, jos laki sitä vaatii. Tällä tavoin siis noudatetaan itsehallinnon periaatetta.
Tästä lähemmin myöhemmin, kun puhutaan valtion suhteesta kirkkoon.
3. luku. Lainkäyttöelimet
Edellisellä alueella asioiden kulku oli yleensä tämä: Hallitus määrää, – sitten käskyistä ilmoitetaan asianomaiselle viranomaiselle toteutettavaksi. – Tässä on kulkusuunta ylhäältä alaspäin. Tietenkin aloite voi tulla alhaalta kyselynä tai valituksena, mutta ei ole virkakoneistolle luonteenomaista: asema, joka tarkoittaa alistumista.
Lainkäytössä asia on toinen. Instanssijärjestys alhaalta ylöspäin, alioikeudet tuomitsevat itsenäisesti. Sielläkin esitys, siis vain vahvistettavaksi, ei kyselynä vaan jo annettuna tuomiona. Sen vuoksi aloitamme tässä alhaalta.
Oikeudenkäymiskaari 1:1. Alioikeus on maalla kihlakunnanoikeus, jossa kihlakunnantuomari tuomitsee lautakunnan kanssa – siten mukana on kansasta muodostettu elementti, heijastus itsehallintoperiaatteesta.
Kaupungissa raastuvanoikeus, jossa tuomarina pormestari ja raatimiehet, – näiden nimittämisen tukena vaalit, siten myös itsehallinnon periaate.
Laamannioikeus kumottiin Keisarin asetuksella 27. huhtikuuta 1868. Lähinnä yläpuolella siten hovioikeus. – Huom. hallitusmuodon § 15. ja sitten Keisari Suuriruhtinas itse, niin sanoo myös vuoden 1868 asetus.
Ks. vanha X. – Hallitusmuodon § 16.
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 78
3 Kap.Kapitel Dömande maktens organisation.struket
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
24de FöreläsnFöreläsningen
29e Okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt. 2 Afdeln.Avdelningen
2 Kap.Kapitlet
Kommunernas sjelfstyrelse är uttryckt på
följ.följande sätt: Förord. angd.tillagtFörordning angående Kom.Kommunal förv.förvaltning få landet 6 Febr.februari 1865: Hvarje
församling på landet utgör för sig en särskild kom-
mun, hvars medlemmar ega att, inom de gränser
lag utstakar, vårda sina gemensamma ordnings‑
och hushållnings angelägenheter, såvidt desamma
ej, enligt gällande förff.författningar på offentlig myndighets
eller domstols behandling ankommer. – 1 §
i dodito stad, 8 Decbdecember 73: Hvarje stad med derunder
lydande område utgör – – ega att, i enlighet med
denna lag, vårda – – offentlig embetsmyn-
dighets handläggning ankomma.
OrganisOrganisation: På landet kommunalstämma eller
komm.fullmäktigekommunalfullmäktige beslutanderätt, kommunal-
nämnd verkställande, I stadstruket taxering antingen
af skilda komitér eller nämnder förstärkt med
lika stort antal af stämma utsedd. – I stad
beslut.beslutanderätten rådhusstämma, men der mer än 2 000
invånare skall besluträtten uppdragas stadsfull-
mäktige; i mindre städer detta äfven tillåtet. – Förvaltningen
hufvudsakligen drätselkammare, – dessutom nämnder,
bestyrelser, personer. – Taxeringen skild taxerings-
nämnd, samt pröfnings dodito. – Magistraten fortf.fortfara
ss.såsom stadens styrelse, men icke besluta i konkurrens
med stadsfullmgstadsfullmäktige, endast öfverinseende öfver förvaltningen.
Samt att alla beslut verkställas, och vägra verkställig-
het af beslut som möjlig olagligt.
K K LKyrkolagen 6 Decdecember 1869tillagt i marginalen
KkansKyrkans förvaltningsområde: (det är ganska vidsträckt
sjelfstyrelse): kkostyrelsekyrkostyrelse biskop i hvart stift högsta
tillsyn, besluta med domkapitlet, som är kollegium.
KkoherdeKyrkoherde i församling. Kontraktsprost
minst hvart 10de år.tillagt
Valprinciper för utnämning –
Prestmöte stiftsvis – kkomötekyrkomöte såväl prester
som lekmän, 30 ordinarie prestmän förutom biskoparne
1 lekman fr.från hvart prosteri 1 fr.från Senaten, hofrätten, teologiska
och juridiska fakulteterna. – Hvarje församling vid kkostämmankyrkostämman
|2|
rådslå och besluta om sina gemensamma angelghtrangelägenheter.
KkorådKyrkoråd verkställande och förvaltande myndighet,
hvardera icke blott ekonom.ekonomiska, äfven sedevärdensvårtytt rörande
ärenden.
Alltså statens vilja gällande: i utnämning af
biskop och kkoherdarkyrkoherdar, – domkapitlet det organ
som framställa kkanskyrkans angelgherangelägenheter för Senaten, Monarken
der lag så bjuder. Sjelfstyrelse principen således tillämpad.
Närmare härom längre fram i fråga om
statens ställning till kkankyrkan.
3 Kap.Kapitel Dömande maktens organisation.struket
Lagskipningens organer.
På föreg.föregående området gången öfverhufvud denna:
Reger.Regeringen förordnar, – sedan meddelas befallningar åt vderbödvederbörande
myndighet om utförandet. – Det är gången uppifrån
nedåt. – Visserligen kan initiativ komma nedifrån, ss.såsom förfrågan eller besvär,
men detta icke karaktärensvårtytt af
embetsverken: ställning
hvilka beteckna subordi-
nation.tillagt
I lagskipning annorlunda. Instansordning
nedifrån, underdomstolarna sjelfständigt dömande.
Äfven der hemställan, så endast till bekräftelse ej en
förfrågan; det är en redan meddelad dom.
Således böra vi här nedifrån.
R. B.Rättegångsbalken 1: 1 Underrätt å landet häradsrätt,
der döma HhöfdingHäradshövding med nämnd – således
folkeligt element med, reflexreflexion af selfgovernments-
principen.
i stad Rådstufvurätt, der Borgmästare och
rådmän, – dessas utnämning per stödsvårtytt af val, således
ock sjelfstyrelse principen.
Lagmansrätt afskaffavskaffad K. F.Kejserlig förordning 27 april 1868.
Närmaste deröfver sålsåledes Hofrätt. – Obs.Observera § 15 i R F.Regeringsformen
Och sedan – K. och Storf.Kejsaren och Storfursten sjelf., så säger ock
1868 års förordning
Se gamla X.
– § 16 R. F.Regeringsform –
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
24de FöreläsnFöreläsningen
29e Okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt. 2 Afdeln.Avdelningen
2 Kap.Kapitlet
Kommunernas sjelfstyrelse är uttryckt på följ.följande sätt: Förord. angd.Förordning angående Kom.Kommunal förv.förvaltning poriginal: få landet 6 Febr.februari 1865: Hvarje församling på landet utgör för sig en särskild kommun, hvars medlemmar ega att, inom de gränser lag utstakar, vårda sina gemensamma ordnings‑ och hushållnings angelägenheter, såvidt desamma ej, enligt gällande förff.författningar på offentlig myndighets eller domstols behandling ankommer. – 1 § i dodito stad, 8 Decbdecember 73: Hvarje stad med derunder lydande område utgör – – ega att, i enlighet med denna lag, vårda – – offentlig embetsmyndighets handläggning ankomma.
OrganisOrganisation: På landet kommunalstämma eller komm.fullmäktigekommunalfullmäktige beslutanderätt, kommunalnämnd verkställande, taxering antingen af skilda komitér eller nämnder förstärkt med lika stort antal af stämma utsedd. – I stad beslut.beslutanderätten rådhusstämma, men der mer än 2 000 invånare skall besluträtten uppdragas stadsfullmäktige; i mindre städer detta äfven tillåtet. – Förvaltningen hufvudsakligen drätselkammare, – dessutom nämnder, bestyrelser, personer. – Taxeringen skild taxeringsnämnd, samt pröfnings dodito. – Magistraten fortf.fortfara ss.såsom stadens styrelse, men icke besluta i konkurrens med stadsfullmgstadsfullmäktige, endast öfverinseende öfver förvaltningen. Samt att alla beslut verkställas, och vägra verkställighet af beslut som möjlig olagligt.
K K LKyrkolagen 6 Decdecember 1869tillagt i marginalen KkansKyrkans förvaltningsområde: (det är ganska vidsträckt sjelfstyrelse): kkostyrelsekyrkostyrelse,tillagt av utgivaren biskop i hvart stift högsta tillsyn, besluta med domkapitlet, som är kollegium. KkoherdeKyrkoherde i församling. Kontraktsprost minst hvart 10de år. Valprinciper för utnämning –
Prestmöte stiftsvis – kkomötekyrkomöte såväl prester som lekmän, 30 ordinarie prestmän förutom biskoparne 1 lekman fr.från hvart prosteri 1 fr.från Senaten, hofrätten, teologiska och juridiska fakulteterna. – Hvarje församling vid kkostämmankyrkostämman|2| rådslå och besluta om sina gemensamma angelghtrangelägenheter. KkorådKyrkoråd verkställande och förvaltande myndighet, hvardera icke blott ekonom.ekonomiska, äfven sedevärdensvårtytt rörande ärenden.
Alltså statens vilja gällande: i utnämning af biskop och kkoherdarkyrkoherdar, – domkapitlet det organ som framställa kkanskyrkans angelgherangelägenheter för Senaten, Monarken der lag så bjuder. Sjelfstyrelse principen således tillämpad.
Närmare härom längre fram i fråga om statens ställning till kkankyrkan.
3 Kap.Kapitel Lagskipningens organer.
På föreg.föregående området gången öfverhufvud denna: Reger.Regeringen förordnar, – sedan meddelas befallningar åt vderbödvederbörande myndighet om utförandet. – Det är gången uppifrån nedåt. – Visserligen kan initiativ komma nedifrån, ss.såsom förfrågan eller besvär, men detta icke karaktärensvårtytt af embetsverken: ställning hvilka beteckna subordination.
I lagskipning annorlunda. Instansordning nedifrån, underdomstolarna sjelfständigt dömande. Äfven der hemställan, så endast till bekräftelse ej en förfrågan; det är en redan meddelad dom. Således börjtillagt av utgivarena vi här nedifrån.
R. B.Rättegångsbalken 1: 1 Underrätt å landet häradsrätt, der döma HhöfdingHäradshövding med nämnd – således folkeligt element med, reflexreflexion af selfgovernmentsprincipen.
i stad Rådstufvurätt, der Borgmästare och rådmän, – dessas utnämning per stödsvårtytt af val, således ock sjelfstyrelse principen.
Lagmansrätt afskaffavskaffad K. F.Kejserlig förordning 27 april 1868. Närmaste deröfver sålsåledes Hofrätt. – Obs.Observera § 15 i R F.Regeringsformen Och sedan – K. och Storf.Kejsaren och Storfursten sjelf., så säger ock 1868 års förordning
Se gamla X. – § 16 R. F.Regeringsform –