23.4.1880 Nationalekonomi

Svensk text

|1|

Nationalekonomitillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 80.
27de FöreläsnFöreläsningen
23 April

Först punkten 6, 7 i föregående papper.

8) Kreditens utsträckning och hopdragning. Köp på spekulation: hoppet ett realisera en hastig vinst drifva till risker, att utsträcka sin affär till de yttersta gränserna af sin kredit. I beräkning att en vara skall stiga, af en eller annan orsak, söker spekulanten åtkomma stort parti deraf. Priset börja stiga. Observerande denna tendens kasta sig äfven andra derpå. Hejdlös prisstegring, oaktadt tillika starkare tillflöde af varor. Snart märka man att det var de gravasvårtytt spekulationsåtgärder tillkonstlatsvårtytt efterfråga. Man upphör köpa, söka sälja för att realisera påräknad vinst men priser börja falla. Då skynda alla att sälja, för att undgå allt för stort prisfall och förlust. Men köparen å sin sida gynna prisfallet gegenom sin återhållsamhet – och oerhörda förluster för spekulanterna. – Detta äfven der icke kredit anlitats, men i liten skala. – Men må man till spekulationsköpen använda icke blott sina pengar utan äfven de pengar man hoppas framdeles få, eller andras, – d. ä.det är krediten. Men då har prisfallet vida större verkningar. Då medför det farhåga hos alla dessa spekulatörer att de icke skola kunna uppfylla sina förbindelser. Och likaså misstroende hos alla dem som gifvit dem kredit. Deraf panik.

Det har således varit för stark utsträckning af krediten. Bakslaget är för stark hopdragning deraf, i vida kretsar, minskande allt anbund på sådana varor som vara föremål för spekulationer.

Utveckla närmare. Återverkar på industrin. Redan tidigare talat om allas solidaritet.

Kreditens användning ss.såsom betalnings medel får sålundasvårtytt ge vika – man vill ha blott mynt, alltå måste detta stiga i värde, d. ä.det är alla pris falla.

Härvid kunna olika slag af kreditmissbruk ega rumsvårtytt: Enskilda köpmän engagera sig i bok kredit och accepter till säljare: – fabrikanter utvidga på korta|2| krediter sin anläggning emedan produktion synes starkt efterfrågad. – Eller kreditanstalt – banker och bankirer, lockar genom stora kreditanbud till en icke af rådande behof påkallad utsträckning, eller nya gränsdragningar. Eller staten engageras i krig, som afbryta relation och krossar alla beräkningar. – Eller missväxt försvagar så konsumtionsförmågan att efterfrågan abnormalt liten. – I alla dessa fall är det de genom stark använding af kredit engagerade som falla.

9) Men huru när sjelfva penningen är oåtkomlig – när blott oinlösbara sedlar. – Exempel.

½ af cirkulerade guld och silfver mynt plötsligen ersatt med sedlar vid tvångskrissvårtytt. Om detta belopp motsvara rörelsens behof, – så ingen skada deraf. Men om behofvet af byttasvårtytt medel minska utan sedan tagas bort eller om sedlar öka utan behof för räntansvårtytt, så försvinna guldet. Någon rubbning i priser behöfvar deraf ännu icke följa. Men när guldet har försvunnit och sedlar fortfarande ökas, då skall, enär de icke kunna inlösas, allmän prisstegring inträffa. – Dertill fråga: hvilken säkerhet har man för sedlarna? Statens kredit. Eller ock ngnnågon precis art af egendom: jord etcetcetera. – Ryssland.

Men skall icke industrin finna sig uppmuntrad af pengars förökande? – Nej.

Myntets depreciation är en tadel för allmänheten och en spoliation af alla som ha fordringar.

Detta kapitel om utbytet och värdet måste här än examinera frågan om öfverproduktion.

Finsk text

Kansantaloustiede

Kevätlukukausi 1880

27. luento 23. huhtikuuta

Ensin kohdat 6 ja 7 edelliseltä luennolta.

8) Luoton laajeneminen ja kasaantuminen. Spekulaatio-ostot: Toive nopean voiton realisoinnista ajaa riskinottoon, laajentamaan liiketointaan luottonsa äärirajoille asti. Laskelmoidessaan, että jonkin tavaran hinta syystä tai toisesta nousee, keinottelija yrittää saada itselleen siitä suuren osan. Hinta alkaa nousta. Tämän tendenssin havaitessaan myös muut käyvät siihen käsiksi. Holtiton hintojen nousu huolimatta siitä, että tavaroita virtaa markkinoille yhtä voimakkaasti. Pian huomataan, että nimenomaan rankat spekulaatiotoimenpiteet olivat keinotekoisesti aiheuttaneet kysyntää. Lakataan ostamasta, yritetään myydä laskelmoidun voiton realisoimiseksi, mutta hinnat alkavat pudota. Silloin kaikki kiiruhtavat myymään välttääkseen aivan liian suuren hintojen putoamisen ja menetyksen. Mutta ostajat puolestaan käyttävät hinnan laskua hyväkseen pidättyväisyydellään – ja tuottavat suunnattomia menetyksiä keinottelijoille. – Näin käy myös siellä, missä ei turvauduta luottoon, joskin pienemmässä mittakaavassa. – Mutta käytettiin sitten spekulaatio-ostoihin vain omia rahojaan vaan myös niitä rahoja, joita toivotaan vastedes saatavan, tai muiden rahoja – eli luottoa, silloin hintojen laskulla on paljon suuremmat vaikutukset. Silloin nousee kaikissa näissä keinottelijoissa pelko, etteivät he kykenekään täyttämään sitoumuksiaan. Ja samoin epäluulo kaikissa, jotka ovat myöntäneet heille luottoa. Siitä syntyy paniikki.

Luoton myöntäminen on siten saanut liian suuret mittasuhteet. Takaiskuna siitä on laajoissa piireissä liian voimakas kokoon kutistuminen, joka vähentää sellaisten tavaroiden kaiken tarjonnan, jotka ovat olleet spekuloinnin kohteina.

Kehittele eteenpäin. Takautuvat vaikutukset teollisuuteen. Jo aikaisemmin on puhuttu kaikkien solidaarisuudesta.

Luoton käyttö maksuvälineenä saa siten väistyä – halutaan, että on pelkästään rahaa,siis että sen arvon on noustava eli kaikkien hintojen laskettava.

Tällöin voi tapahtua erilaista luoton väärinkäyttöä: Jotkut kauppiaat sitoutuvat pitämään kirjaa luotoista ja myyjille annettavista asetteista: – tehtailijat laajentavat lyhytaikaisilla luotoilla rakennuksiaan, koska tuotanto näyttää olevan erittäin kysyttyä. – Tai luottolaitokset – pankit ja pankkiirit, houkuttelevat suurilla luottotarjouksillaan laajentamiseen, joka ei perustu vallitsevaan tarpeeseen, tai sitten uusiin rajanvetoihin. Tai valtio lähtee sotaan, joka rikkoo suhteet ja murskaa kaikki laskelmat. – Tai katovuosi heikentää kulutuskykyä niin pahoin, että kysyntä on epänormaalin vähäistä. – Kaikissa näissä tapauksissa luottojen liiallinen käyttö osoittautuu niihin sitoutuneiden surmanloukuksi.

9) Mutta entä silloin, kun itse metallirahaa ei ole saatavilla – kun on vain lunastukseen kelpaamattomia seteleitä. –

Esimerkki.

½ kierrossa olevasta kullasta ja hopeasta onkin äkkiä korvattu seteleillä pakkokriisin tullessa. Jos tämä määrä vastaa liikkeellä olevan rahan tarvetta, – ei mitään vahinkoa ole syntynyt. Mutta jos tarve maksuvälineen vaihtoon vähenee, ilman että se otetaan pois kierrosta tai jos setelit lisääntyvät ilman koron tarvetta, niin kulta häviää. Mitään hintojen häiriötä ei siitä vielä tarvitse seurata. Mutta kun kulta on hävinnyt, ja setelien määrä yhä lisääntyy, silloin tapahtuu yleinen hintojen nousu, koska seteleitä ei pystytä lunastamaan. – Kysymys tähän: mikä vakuus on seteleille olemassa? Valtion luotto. Tai sitten myös jokin tietynlainen omaisuus: esim. maa jne. – Venäjä.

Mutta eikö teollisuus koe rohkaisua rahojen lisääntymisestä? – Ei.

Metallirahan alas painaminen on yleinen moite ja kaikkien niiden riistämistä, joilla on saatavia.

Tämän tavaranvaihtoa ja arvoa koskevan luvun täytyy tässä vielä tutkia kysymystä ylituotannosta.

Original (transkription)

|1|

Nationalekonomitillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 80.
27de FöreläsnFöreläsningen
23 April

Först punkten 6, 7 och 8struket i föregående papper.

8) Kreditens utsträckning och hopdragning.
Köp på spekulation: hoppet ett realisera en
hastig vinst drifva till risker, att utsträcka sin affär
till de yttersta gränserna af sin kredit. I beräkning att
en vara skall stiga, af en eller annan orsak, söker speku-
lanten åtkomma stort parti deraf. Priset börja stiga.
Observerande denna tendens kasta sig äfven andra
derpå. Hejdlös prisstegring, oaktadt tillika starkare
tillflöde af varor. Snart märka man att det var de
gravasvårtytt spekulationsåtgärder tillkonstlatsvårtytt efterfråga. Man
upphör köpa, söka sälja för att realisera påräknad vinst
men priser börja falla. Då skynda alla att sälja, för att
undgå allt för stort prisfall och förlust. Men köparen
å sin sida gynna prisfallet gegenom sin återhållsamhet –
och oerhörda förluster för spekulanterna. – Detta äfven der
icke kredit anlitats, men i liten skala. – Men må
man till spekulationsköpen använda icke blott sina pengar
utan äfven de pengar man hoppas framdeles få,
eller andras, – d. ä.det är krediten. Men då har pris-
fallet vida större verkningar. Då medför det far-
håga hos alla dessa spekulatörer förstruket att de icke skola
kunna uppfylla sina förbindelser. Och likaså misstroende
hos alla dem som gifvit dem kredit. Deraf panik.

Det har således varit för stark utsträckning af
krediten. Bakslaget är för stark hopdragning deraf, i
vida kretsar, minskande allt anbund på sådana varor
som vara föremål för spekulationer.

Utveckla närmare. Återverkar på industrin.
Redan tidigare talat om allas solidaritet.

Kreditens användning ss.såsom betalnings medel får sålundasvårtytt
ge vika – man vill ha blott mynt, alltå måste detta
stiga i värde, d. ä.det är alla pris falla.

Härvid kunna olika slag af kreditmissbruk ega
rumsvårtytt: Enskilda köpmän engagera sig i bok kredit och
accepter till säljare: – fabrikanter utvidga på korta
|2| krediter sin anläggning emedan produktion synes starkt
efterfrågad. – Eller kreditanstalt – banker och
bankirer, lockar genom stora kreditanbud till en
icke af rådande behof påkallad utsträckning, eller nya
gränsdragningar. Eller staten engageras i krig, som
afbryta relation och krossar alla beräkningar. – Eller
missväxt försvagar så konsumtionsförmågan
att efterfrågan abnormalt liten. – I alla dessa fall
är det de genom stark använding af kredit engagerade
som falla.

9) Men huru när sjelfva penningen [...]oläslig/saknad text är oåtkomlig –
när blott oinlösbara sedlar. – Exempel.

½ af cirkulerade guld och silfver mynt plötsligen ersatt med
sedlar vid tvångskrissvårtytt. Om detta belopp motsvara rörelsens
behof, – så ingen skada deraf. Men om behofvet af byttasvårtytt
medel minska utan sedan tagas bort eller om sedlar
öka utan behof för fstruket räntansvårtytt, så försvinna guldet.
Någon rubbning i priser behöfvar deraf ännu icke följa.
Men när guldet har försvunnit och sedlar fortfarande
ökas, då skall, enär de icke kunna inlösas, allmän
prisstegring inträffa. – Dertill fråga: hvilken säkerhet
har man för sedlarna? Statens kredit. Eller ock ngnnågon
precis art af egendom: jord etcetcetera. – Ryssland.

Men skall icke industrin finna sig uppmuntrad af
pengars förökande? – Nej.

Myntets frstruket depreciation är en tadel för all-
mänheten och en spoliation af alla som ha fordringar.

Detta kapitel om utbytet och värdet måste här än
examinera frågan om öfverproduktion.

Dokumentet i faksimil