23.9.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 1880
Nationalekonomitillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1880
3je Förel.Föreläsningen
23 Sept.September
Men under förutsättning af ringa tillgång på arbetare:
huru högt kan lönen stiga? Icke högre än att den
produktionsgrenen ännu kan gå med vinst.
Huru lågt falla? Ända till den gräns under
hvilken arbetaren ej kan lefva. Hvilken är denna
gräns. – Äfven här arbetetstillagt produktionskostnader. Kan
arbetaren ej med lönen tillbörligt underhålla sig, så bli
det för honom förlust – sjukdom, död.
Detta nödvändiga är nu oändligen olika i skilda
länder, och yrken. Tropiken inga kläder, ringa föda,
dfördärför billigt arbete: men föga produktivt om ej stimulans af alkoholtillagt. England
och Nordamerika de högsta arbetslöner, men ock
högsta produktivitet. Lönens pengbelopp härvid
ej ensamt beaktas, men hvad man derför
kan förskaffa sig: lifsmedlens pris och annat.
I England tidtals
4 ggrgånger så hög som i
Irland, på 60 talet
England verkan 28
mark, Irland 17 mark
i medeltal.tillagt i marginalen
Skördetid i alla
länder högre, ofta
dubbelt mot vintertid.tillagt i marginalen
FhållandeFörhållandet i Finland. Sista decennierna stora om-
kastningar. Jag har erfarit i vanligt jordbruksarbete
dagsverket vexla mellan 1 marksvårtytt och 3: 50 – i bygnads-
timmar frfrån 1: 50 till 5 mark.
Huru tillfällig efter-
frågans stegring verkar:
fartygs lastning och lossning
i Finland der navi-
gationtiden så begrän-
sad.tillagt i marginalen
Tre former: fast lön, – dagspenning, – betings-
arbete. Sistnämnda kan vara förenadt med fast
anställning. 1a mindre föränderlig, emedan trygg-
het å ömse sidor. 2o) mest föränderlig – det är härom
vi nu talat, – 3o) ett system att till ömsesidig båtnad
åstadkomma största möjliga produkt. Vid jordbruk
användbart för dikning, gräftning, skogshygge.
I bygnad allmänt. I fabriker också. Handels-
verken nästan endast per styrke. Fördelen af att
arbetarna olika duglighet och flit här blir inverkande
|2|
på deras inkomst. – Väl kan ock arbetare
sjelfva verka på förbättring: återhållsamhet i
äktenskapet, – sparsamhet der ngnnågon möjlighet finnas.
Hela familjen arbeta. Följden deraf, både
de goda, bättre utkomst,tillagt och dåliga,
barnens öfveransträng.överansträngning
och hemmets vanvård.tillagt
2o) Olika lön i olika produktionsstruket slag afstruket arbetstillagtgrenar.
Huru kunna arbetsgifvaren och arbetarens
intressen förlikas? Beskrif och visa.struket
Hvilken skala från statsmannens till renskrifvarens,
från fabriksdisponentens och bank direktörens ned
till vedhuggarens och dikarens.
Bero på 1o) olika mått af arbetsskicklighet inom samma yrke och mellan olika yrkentillagt. Domare kan
ej utan undervisning, förberedelse, erfarenhet, förväfva.
Lärotidens kostnader måste ersättas. – Det
har någon gång yrkats att alla borde ha lika lön,
efter måttet af tid och ansträngning. Men detta skulle strida
mot naturens ordning. Beskrif. – Ledare, mera värde
än underlydande, – maskinskötaren mer är den som bär
fram veden eller stenkolet. Kaptenen mer än matrosen.
Inspektorn mer än drängen.
Olika yrken: längre förberedelse att bli arkitekt och bygmästare,
än bli snickare. Snickare mer än timmerman. – Gravör mer
talang och skola än t. ex. smed.– Deraf likna desvårtytt olika tariff.
Lägsta der alls
icke skola behöfs.tillagt i marginalen
Anbudet i högre yrken mindre än i de allmänna.
Förhållandet med statstjenster här åsido emedan
konkurrens obetydligt inflytande på lönen. Utom skogs, – jernväg
m. m., der staten be-
drifva ekon.ekonomiska förvärf.tillagt i marginalen Strängare
kompetensvilkor, dyra studier, derför genom lag tryghet
åt statens tjenare. Täflar om uppkomst och
befordran, men icke heller här alla öfver en banksvårtytt:
större skicklighet och repres.representations kostnadertillagt i vissa fack, derför högre tariff.
T. ex. domare högre än postförvaltare. – Läkare
och sakförare – [...]oläslig/saknad text hufvudsakligentillagt privatförvärf.
Statslöner jförelsevisjämförelsevis
höga i medeltal, emedan
chanser till extra
vinst saknas. Borde
dfördärför vara ännu högre
om ej pensionstrygg-
heten.tillagt
För öfrigt kunna statslönen derför icke fullt jem-
föras med de privata att ej ngtnågot vinst- och förlust-
konto utvisa hvad mått i löner vore det rätta.
Vi har således här egentlegentligen blott aflöning i de fria
produktions grenarna att taga hänsyn till, och hafva då
regelen: Olikhet i aflöning betingas af det olika mått
yrkesskicklighet och således förberedelse till kall som erfordra,
hvarför i skilda yrken olika tariff etablerats, inom hvilka åter anbud och efterfrågan.
Hit hör äfven måttet af pålitlighet, förtroende – kassör, kopistsvårtytt och kontoristtillagt verkansvårtytt.
|3|Hör till 3je FöreläsFöreläsningen
H. T.Höstterminen 80.tillagt i marginalen
Men 2o) verkar äfven det mått af fara för lif och helsa
eller obehag och ansträngning, som yrket medför.
Dykare, sjömän, grufve arbetare, stensprängare.
Sedan sotare, – slagtare, – vissa slag af jernarbete.
Olikheten dock icke så stor, som assurancen
skulle erfordra, emedan menskorna böjda tro på
en lyckans stjerna.
Härmed samhänga vidare 3o) den trygghet eller
dentillagt osäkerhet, som arbetsgren medför hvad det fort-
löpande förvärfvet vidkomma. – Här gör sig
skilnader mellan årstjenst jordbruk, fabrik etcetcetera och tillfälligt arbete främst
gällande. – Vidare olikheten mellan yrken: muraren,
utan arbete om vintern, måste få högre lön om
sommaren. HforsHelsingfors 4 à 7 marksvårtytt om dagen, vanligen dubbelt
eller ½ högre än timmerman, som ju om vintern kan
arbeta med yxan i skogen eller slöjda. – Artisten
dyr, emedan förtjenster ojemna, vissa talanger
en vacker röst t. ex. kunna plötsligt försvinna.
Ny, ovanlig fabrikations-
gren, hvars framgång
ännu icke gifven.
Maskiners inverkan.tillagt i marginalen
4o) Lönerna bero
slutligen på måttet af
vinst i de olika affärerna.
Utveckla detta närmare.
Se upptill X.tillagt i marginalen
X. Arbetare på egen hand
sjelfförsörja, skulle erfara
detta tydligt då han träda
i direkt fhållandeförhållande till
afnämare, konsumenter.tillagt i marginalen
Genom alla dessa
olikheter går dock
såsom en röd tråd
lagen af anbud
och efterfrågan.tillagt i marginalen
3struket4tillagto) Men huru kunna arbetsgifvares och arbetares
intresse förlikas i afs.avseende å löner?
Ständig strid och konflikt tyckes här vara
gifven. Och dockstruket Vi se ju huru strike spela
en stor rol i samtidens lif. Deras karaktär
och syften. I sin verkan goda om de bättra
arbetarens ställning utan att förstöra affärer.
Öfver ett visst mått kan arbetsgifvare icke gå.
Han måste ha vinst, – ty han behöfva samla
reserver, äfven han, för att möta blifvande förluster.
De strejkande vilja njuta af vinsten, men icke bära
förlusten, hvilket de ej kunna.
Stigande upplysning bland arbetare leder till det
bästa. Då de förstå sitt eget intresse, skola de icke kräf-
va mer än affärer bär. Sjelfva företagens prosperitet
bör ligga dem om hjertat. Då skall ock insigtsfulla
arbetsgifvare fortfarande bättra deras ställning.
Men svårt skall det alltid blifva, att förebygga
|4|
de olyckor, som bero på dåliga arbetsgifvare
d. ä.det är oskickliga eller svindlande dylika. Lagen
kan icke hindra att äfven olämpliga individer grund-
lägga fabriker. Lagen skydda visst arbetare: han
får ut sitt, äfven i fall af konkurs. Men han
kan då råka ut för arbetslöshetens lidande,
hvilket så mycket snarare kan inträffa, ju
mindre allmänt sådant yrke bedrifves.
För fabrikstillagtarbetarna är det alltid fördelaktigast
att en mängd verk finnas i landet, – han har
då chancen att söka ny arbetsgifvare, om hans
förra går under eller är obillig. Saknas denna
möjlighet, så är han mera beroende af arbetsgifvaren.
Denna åter likaså i mindre eller större urval
arbetare.
Franklin: den
som säga Eder att I
kunna bli rika på
annat sätt än genom
flit och sparsamhet,
den skolen I icke höra
på – han är en gift-
blandare.tillagt i marginalen
Arbetsgifvare, chefer, entreprenörer skall
naturligtvis ock ha lön för sitt arbete. Men
han skall derutöfver ha räntastruket intressetillagt på sitt kapital, lega
för sin fastighet, vinst för sina risker. Alltså lämp-
ligast i § om vinsten.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1880
3je Förel.Föreläsningen
23 Sept.September
Men under förutsättning af ringa tillgång på arbetare: huru högt kan lönen stiga? Icke högre än att den produktionsgrenen ännu kan gå med vinst. Huru lågt falla? Ända till den gräns under hvilken arbetaren ej kan lefva. Hvilken är denna gräns. – Äfven här arbetets produktionskostnader. Kan arbetaren ej med lönen tillbörligt underhålla sig, så bli det för honom förlust – sjukdom, död.
Detta nödvändiga är nu oändligen olika i skilda länder, och yrken. Tropiken inga kläder, ringa föda, dfördärför billigt arbete: men föga produktivt om ej stimulans af alkohol. England och Nordamerika de högsta arbetslöner, men ock högsta produktivitet. Lönens pengbelopp härvid ej ensamt beaktas, men hvad man derför kan förskaffa sig: lifsmedlens pris och annat.
I England tidtals 4 ggrgånger så hög som i Irland, på 60 talet England verkan 28 mark, Irland 17 mark i medeltal.tillagt i marginalen
Skördetid i alla länder högre, ofta dubbelt mot vintertid.tillagt i marginalen
FhållandeFörhållandet i Finland. Sista decennierna stora omkastningar. Jag har erfarit i vanligt jordbruksarbete dagsverket vexla mellan 1 marksvårtytt och 3: 50 – i bygnadstimmar frfrån 1: 50 till 5 mark.
Huru tillfällig efterfrågans stegring verkar: fartygs lastning och lossning i Finland der navigationtiden så begränsad.tillagt i marginalen
Tre former: fast lön, – dagspenning, – betingsarbete. Sistnämnda kan vara förenadt med fast anställning. 1a mindre föränderlig, emedan trygghet å ömse sidor. 2o) mest föränderlig – det är härom vi nu talat, – 3o) ett system att till ömsesidig båtnad åstadkomma största möjliga produkt. Vid jordbruk användbart för dikning, gräftning, skogshygge. I bygnad allmänt. I fabriker också. Handelsverken nästan endast per styrke. Fördelen af att arbetarna olika duglighet och flit här blir inverkande|2| på deras inkomst. – Väl kan ock arbetare sjelfva verka på förbättring: återhållsamhet i äktenskapet, – sparsamhet der ngnnågon möjlighet finnas.
Hela familjen arbeta. Följden deraf, både de goda, bättre utkomst, och dåliga, barnens öfveransträng.överansträngning och hemmets vanvård.
2o) Olika lön i olika arbetsgrenar.
Hvilken skala från statsmannens till renskrifvarens, från fabriksdisponentens och bank direktörens ned till vedhuggarens och dikarens.
Bero på 1o) olika mått af arbetsskicklighet inom samma yrke och mellan olika yrken. Domare kan ej utan undervisning, förberedelse, erfarenhet, förväfva. Lärotidens kostnader måste ersättas. – Det har någon gång yrkats att alla borde ha lika lön, efter måttet af tid och ansträngning. Men detta skulle strida mot naturens ordning. Beskrif. – Ledare, mera värde än underlydande, – maskinskötaren mer är den som bär fram veden eller stenkolet. Kaptenen mer än matrosen. Inspektorn mer än drängen.
Olika yrken: längre förberedelse att bli arkitekt och bygmästare, än bli snickare. Snickare mer än timmerman. – Gravör mer talang och skola än t. ex. smed.– Deraf likna desvårtytt olika tariff.
Lägsta der alls icke skola behöfs.tillagt i marginalen
Anbudet i högre yrken mindre än i de allmänna.
Förhållandet med statstjenster här åsido emedan konkurrens obetydligt inflytande på lönen. Utom skogs, – jernväg m. m., der staten bedrifva ekon.ekonomiska förvärf.tillagt i marginalen Strängare kompetensvilkor, dyra studier, derför genom lag tryghet åt statens tjenare. Täflar om uppkomst och befordran, men icke heller här alla öfver en banksvårtytt: större skicklighet och repres.representations kostnader i vissa fack, derför högre tariff. T. ex. domare högre än postförvaltare. – Läkare och sakförare – hufvudsakligen privatförvärf.
Statslöner jförelsevisjämförelsevis höga i medeltal, emedan chanser till extra vinst saknas. Borde dfördärför vara ännu högre om ej pensionstryggheten.
För öfrigt kunna statslönen derför icke fullt jemföras med de privata att ej ngtnågot vinst- och förlustkonto utvisa hvad mått i löner vore det rätta.
Vi har således här egentlegentligen blott aflöning i de fria produktions grenarna att taga hänsyn till, och hafva då regelen: Olikhet i aflöning betingas af det olika mått yrkesskicklighet och således förberedelse till kall som erfordra, hvarför i skilda yrken olika tariff etablerats, inom hvilka åter anbud och efterfrågan.
Hit hör äfven måttet af pålitlighet, förtroende – kassör, kopistsvårtytt och kontorist verkansvårtytt.
|3|Hör till 3je FöreläsFöreläsningen
H. T.Höstterminen 80.tillagt i marginalen
Men 2o) verkar äfven det mått af fara för lif och helsa eller obehag och ansträngning, som yrket medför.
Dykare, sjömän, grufve arbetare, stensprängare. Sedan sotare, – slagtare, – vissa slag af jernarbete.
Olikheten dock icke så stor, som assurancen skulle erfordra, emedan menskorna böjda tro på en lyckans stjerna.
Härmed samhänga vidare 3o) den trygghet eller den osäkerhet, som arbetsgren medför hvad det fortlöpande förvärfvet vidkomma. – Här gör sig skilnader mellan årstjenst (tillagt av utgivarenjordbruk, fabrik etcetcetera)tillagt av utgivaren och tillfälligt arbete främst gällande. – Vidare olikheten mellan yrken: muraren, utan arbete om vintern, måste få högre lön om sommaren. HforsHelsingfors 4 à 7 marksvårtytt om dagen, vanligen dubbelt eller ½ högre än timmerman, som ju om vintern kan arbeta med yxan i skogen eller slöjda. – Artisten dyr, emedan förtjenster ojemna, vissa talanger en vacker röst t. ex. kunna plötsligt försvinna.
Ny, ovanlig fabrikationsgren, hvars framgång ännu icke gifven. Maskiners inverkan.tillagt i marginalen
4o) Lönerna bero slutligen på måttet af vinst i de olika affärerna. Utveckla detta närmare. Se upptill X.tillagt i marginalen
X. Arbetare på egen hand sjelfförsörja, skulle erfara detta tydligt då han träda i direkt fhållandeförhållande till afnämare, konsumenter.tillagt i marginalen
Genom alla dessa olikheter går dock såsom en röd tråd lagen af anbud och efterfrågan.tillagt i marginalen
4o) Men huru kunna arbetsgifvares och arbetares intresse förlikas i afs.avseende å löner?
Ständig strid och konflikt tyckes här vara gifven. Vi se ju huru strike
eng. strejk spela en stor rol i samtidens lif. Deras karaktär och syften. I sin verkan goda om de bättra arbetarens ställning utan att förstöra affärer. Öfver ett visst mått kan arbetsgifvare icke gå. Han måste ha vinst, – ty han behöfva samla reserver, äfven han, för att möta blifvande förluster. De strejkande vilja njuta af vinsten, men icke bära förlusten, hvilket de ej kunna.
Stigande upplysning bland arbetare leder till det bästa. Då de förstå sitt eget intresse, skola de icke kräfva mer än affärer bär. Sjelfva företagens prosperitet bör ligga dem om hjertat. Då skall ock insigtsfulla arbetsgifvare fortfarande bättra deras ställning.
Men svårt skall det alltid blifva, att förebygga|4| de olyckor, som bero på dåliga arbetsgifvare d. ä.det är oskickliga eller svindlande dylika. Lagen kan icke hindra att äfven olämpliga individer grundlägga fabriker. Lagen skydda visst arbetare: han får ut sitt, äfven i fall af konkurs. Men han kan då råka ut för arbetslöshetens lidande, hvilket så mycket snarare kan inträffa, ju mindre allmänt sådant yrke bedrifves.
För fabriksarbetarna är det alltid fördelaktigast att en mängd verk finnas i landet, – han har då chancen att söka ny arbetsgifvare, om hans förra går under eller är obillig. Saknas denna möjlighet, så är han mera beroende af arbetsgifvaren. Denna åter likaså i mindre eller större urval arbetare.
Franklin: den som säga Eder att I kunna bli rika på annat sätt än genom flit och sparsamhet, den skolen I icke höra på – han är en giftblandare.tillagt i marginalen
Arbetsgifvare, chefer, entreprenörer skall naturligtvis ock ha lön för sitt arbete. Men han skall derutöfver ha intresse på sitt kapital, lega för sin fastighet, vinst för sina risker. Alltså lämpligast i § om vinsten.