28.3.1876 Finanslära

Finanslära.

V. T.Vårterminen 28 Mars 76.
18^de Föreläsn.Föreläsningen

Skatter på konsumtionen

Indelning i 3 hufvudgrupper 1) Accis afgifter, som
upbäras ant.antingen vid produktionen eller vid försäljn.försäljningen af vissa varor. Dertill
kan ock räcknas s. k.så kallade oktroj afgifter, – som erläggas vid införande till de
städer der de skola konsumeras, vanl.vanligen kommande behof. –

2) Finansmonopoler. Staten förbehållit sig näring ss.såsom mono-
pol, tar ej blott affärspris utan ett tillskott deröfver, som utgör
en verklig skatt.

3) Tullafgifter – skatt eller afgift på vara som passera frfrån en stat till
en annan.

Accis. Betecknande, att uppbäras vid produktion eller försäljning
inom landet, och att affärsmannen förskjuter. – Hvilka varor
lämpliga? Igår att ej nödvändigaste lifsmedel. Endast sådant som kan
umbäras. – Så dock icke alltid fallet. Under 16 och 17^de seklen brokig mängd
acciser, för att om möjligt nå alla slags förbrukning. Numera ändradt.tillagt I Engl.England inga mat-
varor. Frankrike oktroj för en del större städer, icke staten. Tyskland
mera allmänt. I Preussen Mäld och slagtskatt mest att märka. I
medeltida städerna vallar och bommar, dfördärför lättare kontroller. Nu
ock endast i städerna. Dryg: 1 ThlrThaler för hvart centner kött af alla
slags ätbaratillagt husdjur. Mäldskatten all slags mäld. Numera så, att dertillagt klassskatt,
der icke denna. För ngranågra år var det ännu 83 städer, mer rätt att
öfvergå till klassskatten. Provenyn syns derföre icke skildt.

Italien mäldskatten hög och yttrerst förhatlig. Finland quarnskatt, om ock
icke ss.såsom accis, utan direkt näringsskatt eller grundskatt. – Allt sådant
förkastligt. Fördyrar nödvändigaste. – Huru köttätning aftagit i Berlin.

Finland lyckligtvis låg – Italien nära 3 mark, Finland 4½ pnpenni person.
Men har olägenheten hämma fri quarnindustri. – GnGenom grundskatt redan
produktionen beskattad.

Salt mest ss.såsom finansmonopol och tull, derföre under dessa
undvika.

Sprithaltiga och gästa drycker. Dessa ej att anses ss.såsom absolut nödvändiga nä-
ringsmedel. Kunna tjena till näring, men nyttjas mest ss.såsom njutningsmedel
och denna funktion den vanliga. Dess konsument förutsätta en inkomst
öfver det nödvändiga (regel missbruk) – Deras beskattande dfördärför bästa före-
mål för accis – och bästa form för beskattande af den arbetsförtjenst som
icke g.genom direkt skatt når eller kan nås. – Rik beskattningskälla.

Öl: vigtigt ss.såsom näringsmedel, om ock umbärligt. DföreDärför icke alltför mycket
fördyras g.genom skatt. Det skulle drifva till konsumtion af de mera skadliga
spirituosa. – Olika metoder. 1^o) Råämnet – maltskatt. På
viss quantitet malt; men utgår fr.från satsen att viss quantum
öl kan erhållas fr.från bestämd quant.kvantum malt. Uppbäras vid förmal-
ning af maltet. Olägenhet frestelse att undandraga g.genom aftal mellan mjöl-
nare och bryggare. – Noggran kontroll dföredärför af nöden och stränga straff.
Engl.England månatliga uppgifter fr.från mälterier. Kontroll g.genom besigtningar af in-
rättningar och uppskattningar. Likaså g.genom plötsliga besök och böckers granskning. England äfven handeln beskattad.tillagt i marginalen

Bayern. – Visat sig mest produktiv. – Norge på kornet – till princip enahanda.flyttad text 2) Under sjelfva tillverk-
|2| ningen, vid s. k.så kallade inmäskningen – dessa i närvaro af accis tjenstemän.
Frestan att göra dåligt, genom tjock sats som sedan utspädes, ty uppskattar
han mycket öl han tillverkar. Preussen. Likör i andra
tyska stater att efter bryggpannornas storlek. Pannan förseglas
då ej begagnas. – 3^o) På tillverkad ölet enl.enligt uppgift
som granskas af bevillbevillningsman. Kontroll. Finland. Statistik. För Finland nu icke siffran tillkänd.flyttad text

Vin. Mågenstädes föremål för accis. – (Egentl.Egentligen betald
g.genom grundskatt) – – Då vin kan undvaras är det således
umbärlig inkomst som derigenom beskattas. – Två vägar:
1^o) att beskatta hos sjelfva producenten. Då kan skilnad göras
mellan qualiteter. Preussen Rhenvinbergen 6 klasser. – Lättare
kontroll, men tung bredvid jordskatten. 2) Då komma tillstruket rörelse,
rättare, men svårare. I Frankrike bäst inrättad om ock hög
[...]oläslig/saknad text kontroll. – Andra än vinproducerande blott ss.såsom tull.

Bränvin och likartad spirituosa lämpligaste föremål
för accis. Moralister och financierer kunna här stämma
öfverens. Enl.Enligt fysiologer hämma bränvinet blodpartiklarnas
förstöring eller förbränning som det heta och hjelper derför att underhålla
kroppen, godt tillskot till svag mat. Men dock mest ss.såsom
njutning – och farlig i öfverdrift. Mycket svår lagstiftnings-
uppgift. – Staten gerna förtjena, bör dock söka hämma.
I Sverige Finland början fri bitillagtnäring till jordbruket. Förbjöds
1772 förklarades 1775 regale, rättigheter utbjöds på förpaktning.
Men godatillagt anbud gjordes ej, dföredärför kronobrännerier. – Befanns ej
ändamålsenligt, utbjöds åt städerna och lägenhetsverket
på arrende. 1800 Riksdag, att rättigheter allmän, mot
viss afgift. Detta gällde hos oss till 1865, inbragt 660 000
mark. Med ständernas medverkan ny lag. – Begränsadt till
4 300 000 kannor. Kan ökas af H. M.Hans Majestät med högst 50 %.

Skatten förut 1 mkmark, nu 1: 20. – Tiden begränsad. Noggran
föreskrift huru inrättadt. – Utbjuda på auktion, 1 550 000
knnkannor om året maximum, 4 500 per månd minimum
kan bjuda mer än skatten – Om skatt ej förskotterad
till ränteintränteintäkt, så skild vederlag. Vid hvarje bränvins kon-
trollör. Arvode af kronan, men fritt upp af fabrikant.
Äfven i andra lande fabriksvinst. Sverige som hos oss.
Preussen Maischsteuer (mäsk), råvarorna. – Blasenzins
annorstädes, då pannan förseglas – Vid inläggning i källarn –
Årsafgift approximativ (vår före).