30.9.1878 Finlands statsrätt

Svensk text

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 78 7de Föreläsn.Föreläsningen 30 Sept.september

Då vidare utskott mellan riksdagarna bortblandade den egentl.egentliga förvaltningen. Öfverdrifter: kungens namnstämpel.tillagt i marginalen

Karakterisera: de tre hufvudfunktionerna, lagstiftning, regering, domsrätt. Huru dessa rättsligen delade. Allt detta öfverända kastadt. Stundom allena maktegande.

För att förtydliga min tanke, bör här ingå på de 3 hufvudgrenarna i lagstift.lagstiftning = normerna för statens verksamhet i lag och hushållning – regering: verkställande makt – beskrif – lagskipning – Montesquieu. Icke 3 skilda organer för allt. StnasStändernas reger.regering och lagstiftnlagstiftning delvis gemensamma organ. Sättet huru repres.representationen behandla reger.sakerregeringssaker: normer, inflytande men icke tilltag in casulat. i varje enskilt fall. Jemvigtentillagt i marginalen

Ögonen öppnades småningom 1765–66 års riksdag. Moriginal: memorial om lagarnes behöriga verkställighet – Grundlagsändring, först följande riksdag, alla stånds beslut.

StändaStänderna icke taga ngnnågon befattning mer med tjensters besättande och besvär deröfver. Obs.Observera Sekretessens faror.

Redan 1756 riksdags tidning. Tryckfrihet införd 2 Decdecember 1766 sssåsom grundlag. ”gifva undersåtarne bättre tillfälle att känna och värdera ett visligen inrättad regeringssätt; äfvensom denna frihet bör anses för ett af de bästa medel till sedernas förbättring och laglydnadens befrämjande, då missbruk och olagligheter genom trycket blifva för allmänhetens ögon ådagalagda.” Riktig tanke.

Deputation och kommisiekommissarie mellan riksdagar förlegadsvårtytt. Om ståndsprivilegierna icke här, emedan framdeles i detalj, dock här en fråga om riksståndens ställning: Principalats [...]oläslig/saknad text Springer: förklarades att riksdagsman icke ansvarig för valmän.

Orsaken till korruption är sekr.sekreta utskottet okontrolleradt.tillagt i marginalen

Återblick, partierna, mössor, hattar korruptionen – skildra dess gräslighet. engelska sändebuden Brimaleysvårtytt

Finns då inga ljusa taflor? Ja större uppninguppskattning genom detta system af om och blott inbillad frihet.

Sedan Gustaf III.

Finland 1362 –tillagt i marginalen Blott småningom segrar det högsta rätta.

|2|

Hör till 7de FöreläsnFörläsningen
H. T.Höstterminen 78.
tillagt i marginalen

Gustaf IIIs statskupp. Segast har striden varit mellan Konung och råd.

Rådets öfvermakt försvann med Gustaf Wasa, ånyo g.genom Carl IX för kort tid. – – Slutligen bröts råds och aristokrati af Carl XI. – Ständernas åter g.genom Gustaf III.

Detta främst: genom att Kungen med i lagstiftningen; genom att blott extra ordinära skatter af Ständerna beroende. Nb.Nota bene äfven de ordinarie men icke vid hvar riksdag. –

Genom att på kungen ankom, när riksdag sammankallas – g.genom sekreta utskottets förändrade ställning. Komm.Kommmittér med domsrätt afskaffade.

Grundlagen från 1680 afskaffades – betydelsen häraf i sjelfa verket 1634 och 60 ändrade.

Rådets ställning,tillagt av utgivaren ansvarighet – Utrikespolitiken. Riksdag 1778 allt väl – Kompletteringar 1786 – Gäsning.

Revolution 1789 – underhållen g.genom missnöjet med Anjalaförbundet.

Hvad då gick förloradt:

Motionsrätt – Rådet – offensivt krig utan StändnaStänderna.

Kungens tvång att vilja använda sekreta utskottet för finanserna. – Alltför sväfvande redaktionsvårtytt.

Gustaf 4 Adolf kränkte grundl.grundlagarna

Prejudikater i statsrätten. – Man bör aldrig taga en förfluten revolutionär tid till ledning för lagtolkning. – När denna gått bort, tolkar man efter bokstafven och med ledning af stadgandenas betydelse i deras ställning till föregående tider.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Syyslukukausi 1878

7. luento 30. syyskuuta

Koska valiokunnat toimivat edelleen valtiopäivien välillä, varsinainen hallinto sekoittui lopullisesti. Ylilyöntejä: kuninkaan nimileima.tillagt i marginalen

Luonnehdi: kolme päätoimintoa: lainsäädäntövalta, hallintovalta, tuomiovalta. Miten nämä oikeudellisesti jaettiin. Kaikki nämä heitettiin yli laidan. Hetkittäin oli vain yksi, jolla oli valta.

Ajatusteni selventämiseksi minun on tässä mentävä lainsäädännön kolmeen päähaaraan. = normit valtion toimintaan laissa ja taloudessa – hallitus: toimeenpanovalta – kuvaile – lainkäyttö – Montesquieu. Ei kaikkeen 3 eri elintä. Valtioiden hallinto ja lainsäädäntö osittain samaa elintä. Tapa, jolla edustajisto käsittelee hallintoasioita: normeja, vaikutusvaltaa mutta ei tekoja in casulat. tapauskohtaisesti.tillagt i marginalen

Tasapaino.tillagt i marginalen

Silmät avautuivat vähitellen vuosien 1765–66 valtiopäivillä. Muistio lakien asianmukaisesta valmistelusta – Perustuslain muutos, vasta seuraavilla valtiopäivillä, kaikkien säätyjen päätös.

Säädyt eivät enää ottaneet kantaa paikkojen täyttämiseen ja niistä tehtyihin valituksiin. Huom. Salamyhkäisyyden vaarat.

Jo vuonna 1756 valtiopäivien sanomalehti. Painovapaus voimaan 2. joulukuuta 1766 perustuslakina.

”antamaan alamaisille parempia tilaisuuksia oppia tuntemaan ja arvostamaan viisaasti rakennettua hallitustapaa: Samoin kuin tätä vapautta on katsottava yhtenä parhaista keinoista siveellisten tapojen parantamiseen ja lainkuuliaisuuden edistämiseen, on väärinkäyttöä ja laittomuuksia tuotu päivänvaloon, kun painotuotteet ovat ne yleisön silmien eteen avanneet.”

Oikea ajatus.

Edustajisto ja komissiot valtiopäivien välillä vanhentuneita. Tähän ei säätyjen etuoikeuksista, koska niitä käsitellään myöhemmin yksityiskohtaisesti. Tässä on kuitenkin yksi asia, joka koskee valtion säätyjen asemaa: Periaatteessa [...]oläslig/saknad text Springer: selitettiin, ettei valtiopäivämies ole vastuussa valitsijoilleen.

Syynä korruptioon on kontrolloimaton salainen valiokunta.tillagt i marginalen

Katsaus taaksepäin, puolueet, myssyt, hatut, korruptio – kuvaile sen kamaluutta, englantilainen lähettiläs Brimaley –

Onko sitten mitään valoisia kuvia? Kyllä vain, tämä systeemi on opettanut entistä paremmin näkemään, mikä on oikeaa ja mikä vain kuviteltua vapautta.

Sitten Kustaa III.

Suomi 1362tillagt i marginalen – Vain vähitellen korkein oikeus voittaa.

Kuuluu 7. luentoon, syyslukukausi 1878tillagt i marginalen

Kustaa III:n vallankaappaus. Sitkeintä on ollut taistelu kuninkaan ja Neuvoston välillä.

Neuvoston ylivalta hävisi Kustaa Vaasan aikana, palasi lyhyeksi aikaa Kaarle IX:n kaudella. – Lopulta Kaarle XI mursi Neuvoston ja aristokratian vallan. – Säädyt jälleen valtaan Kustaa III:n aikana.

Tämä lähinnä siten, että kuningas oli mukana lainsäädännössä; että vain ylimääräiset verot olivat säädyistä riippuvaisia. Huom. myös varsinaiset, mutta ei jokaisilla valtiopäivillä. –

Että kuninkaasta riippui, milloin valtiopäivät kutsuttiin kokoon – salaisen valiokunnan kautta tilanne muuttui. Lakkautettiin komissiot, joilla oli tuomio-oikeus.

Vuoden 1680 perustuslaki kumottiin – sen merkitys oli itse asiassa siinä, että se oli muuttanut vuosien 1634 ja 1660 lait.

Neuvoston asema, vastuu – Ulkopolitiikka. Valtiopäivillä 1778 kaikki hyvin –

Täydennyksiä vuonna 1786 – kestitys.

Vuoden 1789 vallankumous – yllyttäjänä tyytymättömyys Anjalan liittoon.

Mitä silloin menetettiin:

Aloiteoikeus – Neuvosto – hyökkäyssota ilman säätyjen lupaa.

Kuninkaan pakko haluta käyttää salaista valiokuntaa finanssien hoitamiseen. Aivan liian epävarma toimituskunta.

Kustaa IV Aadolf häpäisi erustuslakia.

Ennakkopäätökset valtio-oikeudessa. – Ei pidä koskaan ottaa mennyttä vallankumouksellista aikaa ohjaamaan laintulkintaa. – Kun tämä aika on mennyt, tulkitaan kirjaimellisesti ja sen säädösten ohjaaman merkityksen mukaan, joka niillä oli menneiden aikojen asemassaan.

Original (transkription)

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

H. T.Höstterminen 78 7de Föreläsn.Föreläsningen 30 Sept.september

Då vidare utskott mellan riksdagarna
bortblandade den egentl.egentliga förvaltningen.
Öfverdrifter: kungens
namnstämpel.
tillagt i marginalen

Karakterisera: de tre hufvudfunktionerna,
lagstiftning, regering, domsrätt. Huru dessa
rättsligen delade. Allt detta öfverända kastadt.
Stundom allena maktegande.

Principalats
frågan, Springer
struket
tillagt i marginalen

För att förtydliga
min tanke, bör här
ingå på de 3 hufvud-
grenarna i lagstift.lagstiftning = nor-
merna för statens verksamhet
i lag och hushållning –
regering: verkställande
makt – beskrif –
lagskipning – Montesquieu.
Icke 3 skilda or-
ganer för allt. StnasStändernas
reger.regering och lagstiftnlagstiftning delvis
gemensamma organ.
Sättet huru repres.representationen be-
handla reger.sakerregeringssaker:
normer, inflytande
men icke tilltag in casu.
Jemvigten
tillagt i marginalen

Ögonen öppnades småningom 1765–66 års
riksdag. memorial om lagarnes behöriga verk-
ställighet – Grundlagsändring, först följande
riksdag, alla stånds beslut.

StändaStänderna ingenstruket icke taga ngnnågontillagt befattning mer med tjensters
besättande och besvär deröfver. Obs.Observera Sekretessens
faror.

Redan 1756
riksdags
tidning.
tillagt
Tryckfrihet införd 2 Decdecember 1766 sssåsom grundlag.
”gifva undersåtarne bättre tillfälle
att känna och värdera ett visligen
inrättad regeringssätt; äfvensom
denna frihet bör anses för ett af de
bästa medel till sedernas förbättring
och laglydnadens befrämjande, då
missbruk och olagligheter genom
trycket blifva för allmänhetens ögon
ådagalagda.”
Riktig tanke.
tillagt

Deputation och kommisiekommissarie mellan riksdagar förlegadsvårtytt.
Om ståndsprivilegierna icke här, emedan framdeles i detalj, dock här en fråga om
riksståndens ställning: Princi-
palats [...]oläslig/saknad text Springer: förkla-
rades att riks-
dagsman icke
ansvarig
för valmän.
tillagt

Orsaken till
korruption
är sekr.sekreta ut-
skottet okon-
trolleradt.
tillagt i marginalen

Återblick, partierna, mössor, hattar
korruptionen – skildra dess gräslighet.
engelska sändebuden Brimaleysvårtytt

Finns då inga ljusa taflor? Ja
större uppninguppskattning genom detta system af om
och blott inbillad frihet.

Sedan Gustaf III.

Finland 1362 –tillagt i marginalen
Blott småningomtillagt
segrar det högstatillagt
rätta.tillagt

|2|

Hör till 7de FöreläsnFörläsningen
H. T.Höstterminen 78.
tillagt i marginalen

Gustaf IIIs statskupp. Segast har striden varit mellan Konung och
råd.

Rådets öfvermakt försvann med Gustaf Wasa,
ånyo g.genom Carl IX för kort tidtillagt. – – Slutligen bröts råds och aristokrati
af Carl XI. – Ständernas åter g.genom Gustaf III.

Frihetstruket Detta främst: genom att Kungen med i lagstiftningen;
genom att blott extra ordinära skatter af Ständerna beroende.
Nb.Nota bene äfven de ordinarie men icke vid hvar riksdag. –

Genom att på kungen ankom, när riksdag sammankallas
g.genom sekreta utskottets förändrade ställning.
Komm.Kommmittér med domsrätt afskaffade.

Grundlagen från 1680 afskaffades – betydelsen häraf
i sjelfa verket 1634 och 60 ändrade.tillagt

Rådets ställning ansvarighettillagt – Utrikespolitiken.
Riksdag 1778 allt väl – Kompletteringar
1786 – Gäsning.

Revolution 1789 – underhållen g.genom missnöjet med
Anjalaförbundet.

Hvad då gick förloradt:

Motionsrätt – Rådet – offensivt krig utan
StändnaStänderna.

Kungens tvång att vilja använda sekreta utskottet
för finanserna. – Alltför sväfvande redaktionsvårtytt.

Gustaf 4 Adolf kränkte grundl.grundlagarna

Prejudikater i statsrätten. – Man bör aldrig
taga en förfluten revolutionär tid till ledning för lag-
tolkning. – När denna gått bort, tolkar
man efter bokstafven och med ledning af stad-
gandenas betydelse i deras ställning till före-
gående tider.

Dokumentet i faksimil