1.9.1879 Ivar Afzelius–LM

Svensk text

|1|

Broder.

I min stat förekommer namnet Mechelin såsom fordringsegare för tre Poster, hvilka jag hittils ej ens till riktigheten erkändt: ett vänligt bref i Slutet af Maj, en mig genom Rydin sent omsider tillhanda kommen hälsning och slutligen de tryckta ämnena för Juristmötet, hvilka lågo mig här till mötes. För allt detta säger|2| jag nu ett enkelt men hjärtligt tack. Att jag ej gjort det förr får tillskrifvas mitt kringflackande lif under sommaren.

Huru gärna skulle jag icke ha velat vara med vid Juristmötet! Till den allmänna längtan, som finnes hos hvarje svensk, att en gång i sitt lif hafva sett Finland, kom för mig glädjen att återse personer, af hvilka jag kunde ha mycket att lära, förhoppningen att där kunna lägga frö till ett närmande, som äfven för framtiden för mig skulle ha blifvit dyrbart. Underrättelsen kom mig till handa först sent, emedan Rydins bref returnerats i mina spår under det jag reste omkring i Skåne. Icke dess mindre tänkte jag allvarsamt på Saken; men dels ville jag icke i min obetydlighet|3| komma ensam, utan egiden af någon äldre Fakultetsmedlem, dels måste jag söka beflita mig om sparsamhet. Men om jag ock nu måste afstå från alla resplaner, hyser jag dock en så viss förhoppning att komma till Finland, som kan ligga i en föresats.

För ditt vänliga omdöme om min afhandling är jag mycket tacksam. Den är, såsom mig synes, skrifven ”i ett fläng”, med snaran om halsen; men på innehållet vill jag knappt ändra något, om än formen kunde vara mer omsorgsfull. Min föregående afhandling Om Cession har jag sett anmäld af märket H. B. (Rosenius?) som jag ej känner honom, torde jag få bedja Dig framföra min komplimang för hans vänlighet, ehuru den anmärkning han särskildt gjorde, icke synes mig träffande.

|4|

Jag väntar nu snarligen utnämning; ty min konkurrents klagomål – det torde äfven jag sjelf kunna säga – kunna icke medföra annan effekt än att bespara statskassan ett eller annat kvartal. Och ”dulce et decorum est pro patria mori.”lat. det är ljuvt och ärefullt att dö för fäderneslandet Jag motser darför framtiden med den gladaste tillförsigt.

Hagströmer har just nyss återkommit, frisk till kropp och själ, och bad mig hälsa. Själf torde jag få bedja om min hälsning till Prof.Professor Montgommery samt vännen Castrén.

Med högaktning och vänskap

Ivar Afzelius

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Broder.

I min stat förekommer namnet
Mechelin såsom fordringsegare för tre
Poster, hvilka jag hittils ej ens till
riktigheten erkändt: ett vänligt bref
i Slutet af Maj, en mig genom Ry-
din sent omsider tillhanda kommen
hälsning och slutligen de tryckta äm-
nena för Juristmötet, hvilka lågo mig
här till mötes. För allt detta säger
|2| jag nu ett enkelt men hjärtligt
tack. Att jag ej gjort det förr får
tillskrifvas mitt kringflackande lif
under sommaren.

Huru gärna skulle jag icke ha velat
vara med vid Juristmötet! Till den
allmänna längtan, som finnes hos
hvarje svensk, att en gång i sitt lif
hafva sett Finland, kom för mig
glädjen att återse personer, af hvil-
ka jag kunde ha mycket att lära,
förhoppningen att där kunna läg-
ga frö till ett närmande, som äfven
för framtiden för mig skulle ha
blifvit dyrbart. Underrättelsen kom
mig till handa först sent, emedan
Rydins bref,struket returnerats i mina
spår efterstruket under det jag reste om-
kring i Skåne. Icke dess mindre tänk-
te jag allvarsamt på Saken; men
dels ville jag icke i min obetydlighet
|3| komma ensam, utan egiden af nå-
gon äldre Fakultetsmedlem, dels måste
jag afstruket söka beflita mig om spar-
samhet. Men om jag ock nu måste af-
stå från alla resplaner, hyser jag dock
en så viss förhoppning att komma
till Finland, som kan ligga i en
föresats.

För ditt vänliga omdöme om min
afhandling är jag mycket tacksam. Den
är, såsom mig synes, skrifven ”i ett fläng”,
med snaran om halsen; men på innehål-
let vill jag knappt ändra något, om än
formen kunde vara mer omsorgsfull.
Min föregående afhandling Om Cession
har jag sett anmäld af märket H. B.
(Rosenius?) som jag ej känner honom,
torde jag få bedja Dig framföra min
komplimang för hans vänlighet,
ehuru den anmärkning han särskildt
gjorde, icke synes mig träffande.

|4|

Jag väntar nu snarligen utnäm-
ning; ty min konkurrents klagomål
– det torde äfven jag sjelf kunna
säga – kunna icke medföra annan
effekt än att bespara statskassan
ett eller annat kvartal. Och ”dulce
et decorum est pro patria mori.” Jag
motser darför framtiden med den gladaste
tillförsigt.

Hagströmer har just nyss återkom-
mit, frisk till kropp och själ, och bad
mig hälsa. Själf torde jag få bedja
om min hälsning till Prof.Professor Mont-
gommery samt vännen Castrén.

Med högaktning och vänskap

Ivar Afzelius

Dokumentet i faksimil