1.11.1875 Finanslära

Finanslära

H. T.Höstterminen 1875.
13^de Föreläsn.Föreläsningen
1 Nov.november

Återtagande tråden från sist erinras, hvad om sedelutgifning anfördes. Icke sällan på alvar yrkats att sedelutgifning ett regal, och statens höghetsrätt likväl som myntning, t. ex. Napoleon I.tillagt i marginalen Missbruk deraf nemligen icke en inkomstökning utan vidare, utan lika med tvångslån. Förderflig dessutom genom att öfverstiga en banks ställning, hvilken dock i öfrigt så vigtiga uppgifter att fullfölja. – Har visserligen förekommit att stat utgifvit sedlar direkte från skattkammskattkammaren. I de aldra flesta fall dock genom bank, äfven der icke statsbank förefunnits. – Då den fråga som nu sysselsätter oss egentlegentligen gäller banknäringens bedrifvande för statens räkning, synes väl som om strängt taget endast de rena statsbankerna här skulle angå oss. Men i sjelfva verket finnas ingen stat som icke skulle stå åtminstone i specielt fhållandeförhållande till ngnnågon bank hvilken derföre ställd på annan grund än de enskilde. Och då de sålunda privil.privilegierade bankerna städse en stor roll i statens finanshistoria, böra de här icke förbises. Bör dföredärför lemma en öfversigt af såväl en del statsbanker som en del af dessa dominerande, privilegierade, privatbanker som stå i nån affärsförbindelse med statens finansväsende. – Att börja med de 2 förnämsta – Englands bank och Frankrikes bank.

1^o) Englands Bank. Dess uppkomst karakteristisk. Under Wilhelm af Oranien strider med Ludvig XIV befann sig eng. reger.engelska regeringen 1694 utan medel att fortsätta kriget. Att uppta lån syntes omöjligt. Då erinrade man sig i regeringen att kort förut 1691 en skotte Patterson framlagt ett förslag till en nationalbank. Nu upptog man idén, men för att ställa den i samband med lånet. Lagförslaget billen till Parlamentet gällde att åvägabringa en ny läste-afgift till förmon för dem, som ville lemna styrelsen förskotter till krigets fortsättning. Dermed skulle 8 % på £1 200 000 betäckas. För att förmå kapitalisten att ge så billiga pengar, tillades att tecknarne skulle bli inkorporerade – d. v. s. förenade till ett bolag – under benämningen ”Guvernören och kompaniet för Englands bank”. – Lånet tecknades på 10 dagar. Det var, ss.såsom MacaulayThomas Babington Macaulay, The History of England from the Accession of James the Second (1848) säger, icke lätt att gissa att en bill som endast afsåg införandet af en ökad beskattning till säkert för dem som ville försträcka skattkammarn pengar, i sjelfva verket var en bill som skapade den mäktigaste pennings inrättning verlden ännu har skådat. Incorporations akten daterad 25 April 1694. Privilegien beviljat till 1 Aug.augusti 1705, och innehöll rättighet till alla slags bankförättningar inclusive sedelutgifning till belopp af försträckta lånet. Detta, att privilegium var till tiden begränsadt, lemnade staten tillfälle att vid hvarje förnyelse deraf förskrifva vilkor och bestämningar. Nästan alltid gällde det ökning af lånen till staten. Det är sålunda, på denna väg, bankens kapital tillväxt. Der måste ock ofta förbinda sig att hålla i rörelse vissa belopp skattkammar bonds. Och räntan på statens skuld nedsätter allt emellanåt. – Det fanns stadgadt att banken icke fick utan parlamentets medgifvande lemna styrelsen några förskotter, vid öfverstig af böter|2| till 3 dubbla beloppet. Detta af politiska skäl. Men det hade dock blifvit vana att ge förskott på skattkammarsedlar. Under amerikanska kriget slogs dessa temligen högt, 150 000 £. Bankstyrelsen utverkade hos dåvarande premier min.minister Pitt en frikännelsebill. Han genomdref den på sådant sätt att intet maximum af 100 000 £ fastställdes. Då kom banken ur askan i elden – hade att välja mellan eget bistånd eller förklara regeringen bankrutt. Och nu kom under striden mot franska republiken och Napoleon äfven här sedelfabrikation för statens räkning. Fr.Från 1797–1823 var inlösninlösning suspenderat. Detaljerna häraf till intressenterne blott i bankkistan. Patriotismen och det insulära läget uppehöll till viss grad banksedlarnas värde. – Ifrig parlamentsdebatt och många föreslag.

Robert Peels bank akt 1844 nu gällande stadga. Reformerade särskildt sedelutgif.sedelutgifnings rätten. 14 milj.miljoner £ det maximum hvarmed sedlar få öfverstiga metalliska kassan. Det motsvaras af statens fasta skuld till banken.tillagt i marginalen Ingen ny sedelutgifvande bank få stiftas. Uppbär någon af de förra, få Engl. b.Englands bank öfverstiga ⅔ af dess sedelutgifrättsedelutgifningsrätt. Alltså gränser till sedel monopol för Engl.Englands bank. – Delades i 2 afdeln.afdelningar – sedelutgifnings depart.departementet och bank depart.departementet – De har 11 filialer. Styrelsen 26 direktörer valda af delegare bland Londons handelsklasser. Direk.Direktionen sammanträder blott en gång i veckan. Guvernören och vice guv.guvernören de egentliga styrande. Banken ombesörja förvaltningen af Engl.Englands ofant.ofantliga statsskuld, bokföring, räntebetalning. Han anför om 5 miljmiljoner mark årligen i honorarier. Förklarligt ty 270 000 räkningshafvare. – Alltså privatbank, men dock lagstiftad af staten och med dem i oupplöslig förbindelse. Följden af Peels bankrutt och kriserna.tillagt i marginalen

2) Banque de France. 1776 inrättades diskontkontoret. Under konsulatet förunnade sig flera bankirer och bildade en bank med 30 miljmiljoner francs i kapital, aktier à 1 000 mkmark. Staten tog 5 000 aktier – Ss.Såsom sådan börjat den 20 Febrfebruari 1800 sin operation. 1803 utseslutas period att i Paris utge sedlar. I depart.departementen kunde banker uppsättas blott med regeringens tillåtelse. Monopolet köptes med förskotten till styrelsen. 1806 ty Napoleon der mer i reger^nsregeringens hand. Den blef till hälften statsbank. Detta 1806. Kapitalet ökades till 90 milj.miljoner, det utgjordes endast af statsobligstatsobligationer. Under restaurationen fingo depart.departemental banker rätt att utge sedlar hvilket inskränkte Banque de France. De upprättade då filialer. Revol.Revolutionen 48 medförde svår affärskris. Det blev sedan succursal. 1857 privat, till 97. Kapitalet fördublades till 182 500 000 francs. Räntan fri. – 1870 tvångskurs. Tvångskurs. Departementalbanker upphäfdes och förvandlades till filialer af banque de France, hvars kapital då blef 91 250 000.tillagt i marginalen Staten lånade 1871, 1 530 milj.miljoner af bank. Maximi sedelutgif.sedelutgifning 2 800 milj.miljoner (23 Febr.februari metallkassa blott 398½ miljmiljoner.)tillagt av utgivaren – Besörja icke statsskulden, men staten håller räkning med banken – stor gäldenär men ock behållningar på låga [...]oläslig/saknad text. Sedelmonopolet visade sig mest 1870, 71. – Ännu tvångskurs med dock blott nominel. – Guvernör och vice guvernör utnämnes af regeringen. JförelsJämförelse med England.