2.12.1878 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
42. luento (viimeinen) 2. joulukuuta
Suomen valtio-oikeus. III osa
1. luku lainsäädännöstä
§ 3. Lainsäädäntötoimenpiteet.
1. momentti, lakiehdotusten valmistelu, 2. niiden jättäminen Säädyille, 3. momentti, käsittely Säädyissä. Tästä vielä muutama sana erilaisista laeista. Perustuslain muutoksesta ei keskustella, koska se otetaan esille lähetettäväksi valiokuntiin. § 53. – Jos 4 säätyä on samaa mieltä, asia on ratkaistu. Mutta laki voidaan jättää lepäämään seuraaville valtiopäiville. Ei tietenkään ennen kuin valiokunta on antanut lausuntonsa, ja sitä on käsitelty. Muutoin ei olisi sitä kaksinkertaista tarkastusta, johon pyritään. Sananmuoto kuuluukin: ”lopullisesti tarkastetaan” seuraavilla valtiopäivillä.
Etuoikeuksien perustuslaillinen luonne johtuu siitä, että niillä on neljän Säädyn päätös. Mutta §:n 71 1. kappaleessa sekä §:ssä 53 mainittua perustuslakien säätämisprosessia ei voi soveltaa tähän, koska niin ei ole sanottu.
Jos Säätyjen välillä on eroavuuksia perustuslaki- ja etuoikeuskysymyksissä, olivat ne miten vähäpätöisiä hyvänsä, niin ne raukeavat, ei tule mitään säätypäätöksiä.
Muita sovitellaan yhteen ja pyritään löytämään kompromissi, keskinäinen keskustelukutsu.tillagt i marginalen
Vaikeampaa on siis saada aikaan Säätyjen päätös näissä kuin sellaisessa lakikysymyksessä, jossa paitsi että kolmen Säädyn yksimielisyys riittää, niin voidaan myös turvautua vahvistettuun valiokuntaan.
§ 74. Kahdessa tapauksessa: jos päätökset ovat hajallaan, – selitä, – tai jos on 2 Säätyä 2 vastaan asiassa, joka ei Säätyjen päätöksen mukaan saa raueta. Jälkimmäisessä tapauksessa on siten tällainen päätös erityisesti tarpeen.
Yhteensovittamisen keinot on ensin käytettävä loppuun. Silloin suoritetaan suora vaali Säätyjen sisällä siten, että ensin valiokuntaan tulee 15 miestä kustakin Säädystä. Silloin äänestetään ehdotuksesta, jonka tavallinen valiokunta on laatinut ja Säädyt hyväksyneet, mutta joka sisältää vain ne kohdat, joissa on erimielisyyttä. Valiokunnan enemmistön päätös on tällöin säätyjen päätös.
Kun verrataan pykäliä 73 ja 74, käy selvästi ilmi, ettei perustuslakikysymyksiä ja etuoikeuksia voi viedä vahvistettuun valiokuntaan. Mutta kaikki muut lakikysymykset kyllä.
Menettely talouslakien säätämisessä; selitä § 75.
4. momentti. Lakien hyväksyminen. Kirjelmä Keisari Suuriruhtinaalle § 76. Hän lähettää sen tämän jälkeen Senaattiin lausuntoa varten (asianmukaisessa järjestyksessä). Senaatin suuri yleisistunto kaikissa valtiopäiväkysymyksissä.tillagt i marginalen
Nyt voi kuitenkin käydä niin, että Säädyt ovat tehneet muutoksia Hallitsijan esitykseen. Jos Senaatti katsoo, ettei niitä pidä hyväksyä, ja Keisari Suuriruhtinas on samaa mieltä, niin koko asian on sillä kertaa rauettava, sillä lakiehdotus voidaan vahvistaa vain, kun vallitsee täydellinen yksimielisyys Säätyjen hyväksymästä sananmuodosta. Mihin tämä tukeutuu? Hallitusmuodon §:ään 40. Osoita esimerkin avulla, että muuten olisi turhaa. Jos Hallitsija hyväksyy eli sanktioi, niin siitä seuraa sitten lain julkaiseminen, josta kohta lähemmin.
Meidän on sitä ennen tarkasteltava
5. momentissa olevaa menettelyä, kun Hallitsija voi yksin säätää lain.
Hallitsija on monelta osin siirtänyt valtaansa ylimmälle ratkaisuoikeudelle, Senaatille. Hänen lainsäädäntöoikeutensa ollessa kyseessä, kuitenkin säännön mukaan hän itse, ks. ohjesääntöä vuodelta 1809, luku III, 17, s. 191, on oikeutettu säätämään kaikenlaisia lakeja. Senaatin oikeuksia ei loukkaa Hallitsijan eikä Säätyjen oikeus.
Valmistelevana elimenä toimii Senaatin talousosaston yleiskokous. (kuvaile, miksei oikeusosasto – talouslainsäädäntö). Ks. 10. toukokuuta 1869, § 23, momentti b. ja s. 316.
Senaatilla on kuitenkin valta antaa tietyissä asioissa yleisiä määräyksiä, esim. 20. huhtikuuta 1863 A 6), 8), 9) s. 287.
Kun Senaatti on antanut Keisari Suuriruhtinaalle ehdotuksen uudesta asetuksesta tai kuulutuksesta, niin Keisari voi luonnollisesti hyväksyä tai hylätä sen tai muuttaa sitä tai palauttaa sen takaisin. Sillä Senaatti ei sinänsä ole viranomainen, vaan tekee ehdotuksensa Hänen Majesteettinsa neuvonantajana.
6. momentti. Julkaiseminen. Toimenpide, jonka avulla laki tai muu asetus julkaistaan ja siitä annetaan yleinen tiedotus. On selvää, että kaikille on annettava tilaisuus lain tuntemiseen. Ignorantia juris
lat. oikeudellinen erehdys -tilanteeseen ei tule saada vedota. Senaatti on elin, joka hoitaa julkaisemisen.
Muoto: erilainen eri laeille. Yleinen perustuslaki, ks. tapaa Valtiopäiväjärjestyksestä. – Muut lait Säädyiltä: käytäntö horjuva, referoi. Korosta lausuntoa, myöntämistä ja suostumistatillagt i marginalen. – Senaatin yleisistunto allekirjoittaa. Hänen Majesteettinsa oman päätöksen mukaan hänen ylhäisessä nimessään, Suomen Senaatti.
Lakien nimet lueteltu aikaisemmin.tillagt i marginalen
Samoin silloin, kun kyseessä on taloutta koskeva laki, jonka Hallitsija itse yksin allekirjoittaa.
Muutoin vain Hänen Majesteettinsa ylhäisessä nimessä. Tätä koskevaan muotoon on ohje 13. marraskuuta 1872 päivätyssä manifestissa, joka koskee kaikenlaisia Senaatin välittämiä toimituksia. Selitä selvästi, että oli muoto mikä tahansa, niin lain on oltava tunnistettavissa Keisari Suuriruhtinaan omaksi päätökseksi.
Julkaisu: Lakikokoelma – yleiset lehdet – lukeminen kirkoissa. Lisäksi tietyt lait luetaan vuosittain ääneen käräjillä.
§ 4. Lain voimassaoloaika. Siitä ajasta, joka lakiin on määrätty, jos tämä puuttuu, niin julkaisemispäivästä lähtien. Selitä, milloin päättyy: voidaan myös muuttaa tai kumota, kiistelty, tietyissä tapauksissa § 8.
§ 5. Lainselitys. Kahdenlaista: lain tulkinta – autenttinen selitys. Edellistä käytetään laista tehdyissä päätelmissä selvittämään lain perusta ja merkitys, ja sen tekevät tuomarit. Oikeudenkäyntikaari I: § 11 ”Tuomarin on tarkoin tutkittava lain oikea merkitys ja perusta ja sen mukaan tuomittava, eikä sitä vastoin oman mielensä mukaan.” Autenttinen selitys ei riipu vain lainalaisista säännöistä, se on lex correctoria juris incertilat. autenttinen laintulkinta, ja siten itse asiassa uusi laki. Sen on siksi tapahduttava samassa järjestyksessä kuin lain säätäminen. Tähän viittaa myös hallitusmuodon § 43.
Ks. muutoin Senaatin tehtävää: s. 191. 1809 III: 18. Entä väliaikainen lainselitys? Siitä puuttuu meillä perustuslain käsky, mutta ei varmaankaan muualla. Asian luonteen johdosta Hallitsijan on riskeerattava tämä, jos on välttämätöntä ja sitten ilmoitettava siitä säädyille.
Tämä lukukausi päättyy tähän.
2. luku. Valtiontalous
Ero lainsäätämisen ja vuoden 1876 ehdotuksen kodifioinnin välillä. Kritiikkiä siitä. Kodifioinnin hyöty, joskin lähinnä tarkoituksen osalta. Kun palkki on täysin lahonnut, se on korvattava uudella.tillagt i marginalen
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 78.
1 kap.kapitlet om
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78.
42 FöreläsnFöreläsningen (sista)
2 Decbr.december
Finl.Finlands statsrätt III afdeln.avdelningen
1 kap.kapitlet om
lagstiftningen.
§ 3. förfarandet vid lagars stiftande.
1a mom.momentet lagförslagens beredning, 2a deras öfverlemnande till StnaStänderna,tillagt
3 mom.momentet behandlingen hos StnaStänderna. Härom ännu
några ord med hänsigt till olika slager af lagar.
Förlsag till ändring i grundlag ej diskuteras
då det föredragas för att till utskott remitteras. § 53.
– lemnstruket om 4 stånd samstämmiga, så afgjordt.
Men kan lemnas hvilande till nästa landtdag.
Naturl.Naturligtvis icke förr än utskott gifvit betänkande
och detta behandlats. Annars skulle det icke vara
den dubbla pröfning som åsyftas. Heter och ”slutligen
pröfvas” vid nästa landtdag.
Privilegiernas grundlagsnatur vare sigstruket berortillagt derför, att
4 stånds beslut. Men den i 1 stycket 71 § samt
53 § [...]oläslig/saknad text omförmälda procedyr vid grundlagars
stiftande ej här tillämplig, eftersom ej sagdt.
Om skiljaktighet mellan stånden i grundlags- och
privilegie frågor, huru ringa den än vara må,
så förfalla, det blir intet ständerbeslut.
Andra af jemkning
och tillmötesgående,
inbördes inbjudning.tillagt i marginalen
Svårare således att åstadkomma Ständerbeslut
i dessa, än i sådansvårtytt lagfråga; förutom att tre
stånds samstämmighet tillräcklig, så kan förstärkt
utskott anlitas. § 74.struket
§ 74. I två fall: om besluten splittrade, –
beskrif, – eller om 2 stånd mot 2 i fråga, som
enligt StnasStändernas beslut ej får förfalla. I sistnämnda
fall således särskildt sådant beslut af nöden.
Samjemknings utvägar skall först vara uttömd.
Då omedelbara val inom Stånden så att förstförstärkta ut-
skottet blir 15 man fr.från hvart stånd. Endast
omrösta i de punkter hvari skiljaktighet finnas,
på proposition som enkla utskottet framburitsvårtytt
och Stånden godkändt. Utskottets pluralitets
beslut är då StnasStändernas beslut.
Att grundlagsfrågor och privilegiertillagt icke kan gå till förstärkt
utskott, framgår tydligt af jfrelsejämförelse mellan
73 och 74 §§. Men alla andra lagfrågor.
Förfarandet vid ekonomisk lagstiftning:
beskrif § 75.
4e mom.momentet Slutliga åtgärderstruket lagars sanktionerandetillagt. Skrifvelse
till Kejs.Kejsaren och Storfursten § 76tillagt. Han sänder den
derpå till Senatens utlåtande (vedertagen ordning)
Senatens stora
plenum för allasvårtytt
landtdagsfrågor.tillagt i marginalen
Nu kan hända att StnaStänderna gjort ändringar i propos.propositionen,
finna Senaten dem böra icke godkänna, och Kejs Storf.Kejsaren Storfursten
dodito, så måste hela saken för den gången förfalla;
ty lagförslaget kan ss.såsom lag utfärdas endast i full-
komlig öfverensstämmande med den [...]oläslig/saknad text af StnaStänderna antagna
lydelsen. Hvarpå detta stöder sig? 40 § R FRegeringsformen.
Annat enl. 1667 Rkdagsor.struket Bevisa g.genom exempel att
annars nonsenssvårtytt. Om regenten godkänna,
eller sanktionera, så följa sedan lagens
utfärdande, hvarom strax det närmare.
Vi måste derförinnan betrakta
5e mom.momentet förfarandet då regenten ensam
stiftar lag.
Regenten i många delar öfverlåtit sin makt
den högsta afgöranderätten, till Senaten. I fråga
om hans lagstiftning, dock enl.enligt regeln han
sjelf., se Regl.Reglemente 1809 kap.kapitel III, 17. p.sidan 191.
gälla alla slag af lagar: Senaten hvarken in-
kräkta på Regentens eller StnasStändernas rätt.
Beredande organet har Ekon. departementetsEkonomiedepartementets
plenum. (beskrif hvarför icke justitie – eko-
nomisk lagstiftning). Se 10 Maj 1869 § 23
mommoment b. ooch c p.sidan 316.
Senaten dock myndighet, att i vissa ämnen
|3|
utfärda allm.allmänna föreskrifter, ss.såsom 20 apr.april 1863 A.
6o), 8o), 9o) p.sidan 287.
När Senaten gifvit hos K. o St.Kejsaren och Storfursten förslag till ny
förordning eller kungörelse, så kan K.Kejsaren naturligtvis
godkänna, eller förkasta, eller ändra, eller åter-
remittera. Ty icke ss.såsom en myndighet för sig, utan
sssåsom H MsHans Majestäts rådgifvare gör Senaten sin framställning.
6e mommomentet. Promulgering. Den åtgärd hvari-
genom en lag eller annan förordning utfärdas ochtillagt till allmän
effterrättelse kungöras. Klart att alla måste
försättas i tillfälle att känna lagen. Ignorantia
juris bör ej få åberopas. Organet för prom.promulgering Senaten.
Formen: olika för skilda slag: Allm.Allmän grundlag
se L O.Lantdagsordningen sätt; – Öfriga lagar ur StnaStänderna: vacklandesvårtytt
referera. tillstyrka yttrande, bifall och samtycketillagt i marginalen – Senatens plenum underskrifva.
Enl.Enligt H. MsHans Majestäts eget beslut och i dess Höga namn,
dess Senat för Finland.
Lagarnas namn
förutsvårtytt uppräknat.tillagt i marginalen
Lika i fråga om ekon. förf.ekonomiska författningar som Regenten
ensam, sjelf.
Annars blott [...]oläslig/saknad text i H. MHans Majestäts höga namn.
AngdeAngående formen härför finna ledning af Manif.Manifestet
13 Nov.november 72 om alla slags expd.expeditioner g.genom Senaten.
Förklara uttryckluttryckligen, att under hvilka former som
helst, så dock bör erkännas som Eget beslut.
Publikation: förff samlingförfattningssamling – Allm tidgnaAllmänna tidningarna
– kkornakyrkorna uppläsning. – Dessutom vissa lagar årlig
uppläsning vid tinget.
§ 4. Tiden för lagars giltighet. Från den
tid, som i lagen utsatt; saknas detta, så från
promulgeringstiden. Beskrif när upphör:
kan ock ändras elleller upphäfvastillagt påstridtsvårtytt, i vissa § 8.
§ 5. Lagförklaring. 2 slag: lagisk inter-
|4|
pretation, – autentisk förklaring. Den
förra använda den lagiska slutkonstensvårtytt till
att utreda lagens grund och mening, och det
är Domarna som gör den. R. B.Rättegångsbalken I: 11 §
”Domaren skal noga pröfva Lagens rätta
mening och grund och ther efter döma,
men ej theremot, efter egen godtycko.”
Aut.Autentisk förklaring beror ej blott af lagiska
regler, den är en lex correctoria juris
incerti., – och således i sjelfva verket en ny
lag. Böra derför ske i samma ordning som
lag stiftas. Härpå syfta ock § 43 R F.Regeringsformen
Se för öfrigt Senatens uppgift: p.sidan 191.
1809 III: 18. – Huru med interimistisk
lagförklaring? Saknas glgsbudgrundlagsbud härom, hos
oss, men väl annorstädes. I sakens
natur att Regent bör riskera detta, om
oundgängligt, och sedan hos StnaStänderna anmäla.
Slut för denna termin.
2 kap.kapitlet Statshushållningen
Skilnad mellan
lags stiftande
och kodifiering
187svårtytt6 års förslag.
Kritik deraf.
Kodifieringens
nytta, om ock
helst med meningsvårtytt.
När en balk
blifvit alldeles
trasig, bör ersättas
med ny.tillagt i marginalen
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78.
42 FöreläsnFöreläsningen (sista)
2 Decbr.december
Finl.Finlands statsrätt III afdeln.avdelningen
1 kap.kapitlet om lagstiftningen.
§ 3. förfarandet vid lagars stiftande.
1a mom.momentet lagförslagens beredning, 2a deras öfverlemnande till StnaStänderna, 3 mom.momentet behandlingen hos StnaStänderna. Härom ännu några ord med hänsigt till olika slager af lagar. Förlsag till ändring i grundlag ej diskuteras då det föredragas för att till utskott remitteras. § 53. – Ooriginal: om 4 stånd samstämmiga, så afgjordt. Men kan lemnas hvilande till nästa landtdag. Naturl.Naturligtvis icke förr än utskott gifvit betänkande och detta behandlats. Annars skulle det icke vara den dubbla pröfning som åsyftas. Heter och ”slutligen pröfvas” vid nästa landtdag.
Privilegiernas grundlagsnatur beror derför, att 4 stånds beslut. Men den i 1 stycket 71 § samt 53 § omförmälda procedyr vid grundlagars stiftande ej här tillämplig, eftersom ej sagdt.
Om skiljaktighet mellan stånden i grundlags- och privilegie frågor, huru ringa den än vara må, så förfalla, det blir intet ständerbeslut.
Andra af jemkning och tillmötesgående, inbördes inbjudning.tillagt i marginalen
Svårare således att åstadkomma Ständerbeslut i dessa, än i sådansvårtytt lagfråga; förutom att tre stånds samstämmighet tillräcklig, så kan förstärkt utskott anlitas.
§ 74. I två fall: om besluten splittrade, – beskrif, – eller om 2 stånd mot 2 i fråga, som enligt StnasStändernas beslut ej får förfalla. I sistnämnda fall således särskildt sådant beslut af nöden.
Samjemknings utvägar skall först vara uttömd. Då omedelbara val inom Stånden så att förstförstärkta utskottet blir 15 man fr.från hvart stånd. Endast omrösta i de punkter hvari skiljaktighet finnas, på proposition som enkla utskottet framburitsvårtytt och Stånden godkändt. Utskottets pluralitets beslut är då StnasStändernas beslut.
|2|Att grundlagsfrågor och privilegier icke kan gå till förstärkt utskott, framgår tydligt af jfrelsejämförelse mellan 73 och 74 §§. Men alla andra lagfrågor.
Förfarandet vid ekonomisk lagstiftning: beskrif § 75.
4e mom.momentet lagars sanktionerande. Skrifvelse till Kejs.Kejsaren och Storfursten § 76. Han sänder den derpå till Senatens utlåtande (vedertagen ordning) Senatens stora plenum för allasvårtytt landtdagsfrågor.tillagt i marginalen
Nu kan hända att StnaStänderna gjort ändringar i propos.propositionen, finna Senaten dem böra icke godkänna, och Kejs Storf.Kejsaren Storfursten dodito, så måste hela saken för den gången förfalla; ty lagförslaget kan ss.såsom lag utfärdas endast i fullkomlig öfverensstämmande med den af StnaStänderna antagna lydelsen. Hvarpå detta stöder sig? 40 § R FRegeringsformen. Bevisa g.genom exempel att annars nonsenssvårtytt. Om regenten godkänna, eller sanktionera, så följa sedan lagens utfärdande, hvarom strax det närmare.
Vi måste derförinnan betrakta
5e mom.momentet förfarandet då regenten ensam stiftar lag.
Regenten i många delar öfverlåtit sin makt den högsta afgöranderätten, till Senaten. I fråga om hans lagstiftning, dock enl.enligt regeln han sjelf., se Regl.Reglemente 1809 kap.kapitel III, 17. p.sidan 191. gälla alla slag af lagar: Senaten hvarken inkräkta på Regentens eller StnasStändernas rätt.
Beredande organet har Ekon. departementetsEkonomiedepartementets plenum. (beskrif hvarför icke justitie – ekonomisk lagstiftning). Se 10 Maj 1869 § 23 mommoment b. ooch c p.sidan 316.
Senaten dock myndighet, att i vissa ämnen|3| utfärda allm.allmänna föreskrifter, ss.såsom 20 apr.april 1863 A. 6o), 8o), 9o) p.sidan 287.
När Senaten gifvit hos K. o St.Kejsaren och Storfursten förslag till ny förordning eller kungörelse, så kan K.Kejsaren naturligtvis godkänna, eller förkasta, eller ändra, eller återremittera. Ty icke ss.såsom en myndighet för sig, utan sssåsom H MsHans Majestäts rådgifvare gör Senaten sin framställning.
6e mommomentet. Promulgering. Den åtgärd hvarigenom en lag eller annan förordning utfärdas och till allmän effterrättelse kungöras. Klart att alla måste försättas i tillfälle att känna lagen. Ignorantia juris
lat. rättsvillfarelse bör ej få åberopas. Organet för prom.promulgering Senaten.
Formen: olika för skilda slag: Allm.Allmän grundlag se L O.Lantdagsordningen sätt; – Öfriga lagar ur StnaStänderna: vacklandesvårtytt referera. Toriginal: tillstyrka yttrande, bifall och samtycketillagt i marginalen – Senatens plenum underskrifva. Enl.Enligt H. MsHans Majestäts eget beslut och i dess Höga namn, dess Senat för Finland.
Lagarnas namn förutsvårtytt uppräknat.tillagt i marginalen
Lika i fråga om ekon. förf.ekonomiska författningar som Regenten ensam, sjelf.
Annars blott i H. MHans Majestäts höga namn. AngdeAngående formen härför finna ledning af Manif.Manifestet 13 Nov.november 72 om alla slags expd.expeditioner g.genom Senaten. Förklara uttryckluttryckligen, att under hvilka former som helst, så dock bör erkännas som Eget beslut.
Publikation: förff samlingförfattningssamling – Allm tidgnaAllmänna tidningarna – kkornakyrkorna uppläsning. – Dessutom vissa lagar årlig uppläsning vid tinget.
§ 4. Tiden för lagars giltighet. Från den tid, som i lagen utsatt; saknas detta, så från promulgeringstiden. Beskrif när upphör: kan ock ändras elleller upphäfvas påstridtsvårtytt, i vissa § 8.
§ 5. Lagförklaring. 2 slag: lagisk inter|4|pretation, – autentisk förklaring. Den förra använda den lagiska slutkonstensvårtytt till att utreda lagens grund och mening, och det är Domarna som gör den. R. B.Rättegångsbalken I: 11 § ”Domaren skal noga pröfva Lagens rätta mening och grund och ther efter döma, men ej theremot, efter egen godtycko.” Aut.Autentisk förklaring beror ej blott af lagiska regler, den är en lex correctoria juris incerti
lat. autentisk lagtolkning., – och således i sjelfva verket en ny lag. Böra derför ske i samma ordning som lag stiftas. Härpå syfta ock § 43 R F.Regeringsformen
Se för öfrigt Senatens uppgift: p.sidan 191. 1809 III: 18. – Huru med interimistisk lagförklaring? Saknas glgsbudgrundlagsbud härom, hos oss, men väl annorstädes. I sakens natur att Regent bör riskera detta, om oundgängligt, och sedan hos StnaStänderna anmäla.
Slut för denna termin.
2 kap.kapitlet Statshushållningen
Skilnad mellan lags stiftande och kodifiering 187svårtytt6 års förslag. Kritik deraf. Kodifieringens nytta, om ock helst med meningsvårtytt. När en balk blifvit alldeles trasig, bör ersättas med ny.tillagt i marginalen