ca 9.3.1875 Stadsfullmäktige
Finsk text
Noin kello ¼ yli yhdeksän iltapäivällä.
Oikeellisuuden vahvistaa:
Th. Wegelius.
Korjattu ja hyväksytty, Helsinki 16. maaliskuuta 1875.
L. Mechelin, J. E. Fagerroos, Emil Hjelt
Vakinaisen valmisteluvaliokunnan näkemys asiasta
Signum X.
Ottaen huomioon, että kyseinen huomautusasia koskee mennyttä aikaa, jolloin kaupunginvaltuustoa ei vielä ollut, saattaisi kylläkin vaikuttaa yksinkertaisimmalta, ettei kaupunginvaltuusto ryhtyisi antamaan lausuntoa tässä asiassa, kuten myös kuvernööri, muotoillessaan lähetepäätöksen sillä tavoin tai tarjotessaan kaupunginvaltuustolle mahdollisuuden antaa lausuntonsa jos haluaa, näyttää olevan sillä kannalla, ettei kaupunginvaltuustolla ole velvollisuutta antaa asiasta lausuntoa.
Mutta toisaalta on otettava huomioon sekin, että puutteellisen tai paikkansapitämättömän tilinpäätöksen vaikutus ulottuu myös tuleviin aikoihin ja näin myös niihin summiin, jotka kaupungin tilinpäätöksessä on ilmoitettava kuluvalta vuodelta, josta alkaen päätösvalta kaupungin raha-asioita koskevissa kysymyksissä on siirtynyt kaupunginvaltuustolle; ja koska lisäksi kaupungille ja sen nykyiselle edustuslaitokselle ei missään nimessä ole vähäpätöinen asia, että edellä mainituista, kylläkin varainhallinnossa vallitsevasta harmillisesta epäjärjestyksestä kertovista tileistä saadaan mahdollisimman luotettava tilinpäätös, vakinainen valmisteluvaliokunta katsoo, että kaupunginvaltuusto osoittaisi osin perusteetonta välinpitämättömyyttä, mikäli valitusasiakirjat lähetettäisiin kuvernöörille ilman lausuntoa.
Tämän näkemyksen pohjalta valmisteluvaliokunta ei ole kuitenkaan halunnut kehottaa kaupunginvaltuustoa tarkastelemaan tapausta lähemmin tai asettua lausunnossaan tukemaan kummankaan osapuolen väitettä itse tilisummien osalta, mutta koska valiokunta pitää asiaa tarpeellisena, se anoo saada esittää erityistä valiokuntaa asian valmistelemiseksi. Valiokunnan näkemyksen mukaan kaupunginvaltuuston tulisi kiinnittää huomiota ainoastaan siihen seikkaan, että tilintarkastajat ovat sekä aiemmin maistraatilta että sittemmin valituskirjelmässään anoneet, että ennen tapauksen lopullista ratkaisemista se pitää selvittää vielä kertaalleen, mikä tapahtuisi siten, että tilintarkastajat saisivat tarkastaa myös kyseisille tileille suoritetun korjauksen ja antaa myös lausuntonsa tästä kirjauksesta, jonka kauppias F. K. Nybom toteutti kaupungin vanhimpien pyynnöstä, kun maistraatti oli itse useaan otteeseen antanut muuttaa ja oikaista vuosien 1867 ja 1868 tilinpäätöksiä päätymättä kuitenkaan sen luotettavampiin tuloksiin kuin että tilintarkastajilla oli valituksissaan uudelleen syytä huomauttaa niiden oikeellisuudesta. Näin ollen asian selvittäminen vielä kertaalleen ei itse asiassa vaikuta millään muotoa tarpeettomalta. Ja vaikka asian palauttaminen edellä mainittuun tarkoitukseen lykkäisi entisestään sen lopullista ratkaisemista, lienee silti syytä tunnustaa, että ratkaisun jouduttamista tärkeämpää on se, että ratkaisusta tulee täysin tyydyttävä.
Valiokunta siis ottaa vapauden ehdottaa
Että tilintarkastajien kuvernöörille lähettämä valituskirje maistraatin päätöksestä, joka koskee tilintarkastajien kaupunginkassan vuoden 1867 tilien tarkastuksessa esittämiä huomautuksia, sisältää ennen kaikkea seuraavaa:
Tilintarkastajat ilmaisevat tyytymättömyytensä siihen, ettei maistraatti huomioinut heidän vaatimustaan saada ennen tilintarkastuslaitoksen lopullista tutkimusta tilaisuutta tarkastaa kauppias F. K. Nybomin kaupungin vuoden 1869 tileille suorittamaa korjausta.
Tilintarkastajat väittävät maistraatin päätöksessään ottaneen uusia erityislaskuja kaupunginkassan erityisrahastojen lisäksi ja katsovat niidenkin olevan yhtä epäluotettavasti ja puutteellisesti kirjattuja kuin aiemmatkin, jo kertaalleen korjatut, sekä esittävät sen jälkeen erityisiä eriä, jotka he ovat saatavilla olevien tietojen perusteella todenneet paikkansapitämättömiksi.
Loppuvaatimus kuuluu: että kuvernööri kumoaa valituksen kohteena olevan maistraatin päätöksen ja palauttaa asian koko laajuudessaan maistraatille, joka ottaa asian uudelleen käsiteltäväksi, kun tilintarkastajat ovat saaneet tilaisuuden tarkastaa edellä mainitun, herra Nybomin vuoden 1867 tileille suorittaman korjauksen ja antaneet maistraatille asiaa koskevan kertomuksen ja lausunnon.
Valituskirjelmän liitteenä ovat
- 1o) Maistraatin päätös, joka koskee tilintarkastajien huomautuksia vuoden 1867 tileistä, laadittu 23. helmikuuta 1874.
- 2o) Kaupungin vanhimpien kuvernöörille 12. toukokuuta 1873 lähettämä kirje, jossa pyydetään, että maistraatti määrätään maksamaan kauppias Nybomille tilien korjaamisesta 445 markan kulukorvaus, jonka maistraatti on kieltäytynyt maksamasta.
- 3o) Herra Nybomin 27. marraskuuta 1872 laatima kirjelmä kaupungin vanhemmille, jossa hän ilmoittaa edellä mainitun tarkastuksen tuloksen.
- 4o) Tilintarkastajien maistraatille lähettämä kirjelmä, jossa he vastaavat huomautuksistaan esitettyyn selitykseen ja anovat, että asian ratkaisu lykätään odottamaan, kunnes tilintarkastajat ovat päässeet esittämään lausuntonsa kauppias Nybomin korjauksista.
- 5o) Suomen Pankin kamreerien toimiston todistus Helsingin kaupungin Suomen pankista ottamista lainoista ja sen vakuuksiksi asetetuista obligaatioista.
- 6o) Holvikassan erityisote vuoden 1867 joulukuulta.
- 7o) Kaupunginkassan inventaario, majoituskassa mukaan lukien, 31. joulukuuta 1867.
- 8o) Maistraatin ja tilintarkastajien suorittamien kaupungin vuoden 1867 tilejä koskevien tarkastusten tulosten vertailu.
Valitusasiakirjoihin sisältyy myös
Ote Maistraatin pöytäkirjoista tiettyinä päivinä 30. elokuuta 1869 ja 18. helmikuuta 1874 välisenä aikana.
Maistraatin ja kaupungin vanhimpien sekä edesmenneen kaupunginkassanhoitaja Kuhlbergin konkurssin katselmusmiesten selitykset tilintarkastajien valituksen johdosta sekä entisen kaupunginkamreeri Skutnabbin selitys huomautustöistä koskien maistraatin kirjelmää, jossa viimeksi mainitut valitukset lähetettiin.
Ainoa valituskirje koskee sitä
että kaupunginvaltuusto haluaa hyödyntää tilaisuuttaan antaa asiasta lausunto sillä tavoin kuin kuvernööri sen on lähetteellään antanut, että kaupunginvaltuusto liittyisi lautakunnan esittämistä syistä tukemaan valituksen tekijöiden pyyntöä palauttaa kyseiset kolme huomautusasiaa maistraatille valituksen laatijoiden esittämässä tarkoituksessa.
Original (transkription)
|1|
omkring kl. ¼ på nio e. m.eftermiddag
In fidem:
Th. Wegelius.
Justeradt och godkändt, Helsingfors
den 16 Mars 1875.
L. Mechelin J. E. Fagerroos Emil Hjeltsvårtytt
Ständiga Beredningsutskottets åsigt i saken
Sign.Signum X.
I betraktande deraf, att ifrågavarande
anmärkningsmål gäller en förfluten tid, på
hvilken Stadsfullmäktige ännu icke funnos till
kunde det visserligen synas enklast att Stads-
fullmäktige icke inlåta sig på någon pröfning
af fråganstruket afgifvandet af något yttrande i
denna sak, liksom ock Guvernören, genom
att formulera remissresolutionen på sätt som
skett eller att han velat lemna StadsfullmgeStadsfullmäktige
tillfälle att, i fall af fog, sitt yttrande häri
afgifva, visat sig [...]oläslig/saknad text hafva den uppfattningtillagt, att det icke
är StadsfullmgesStadsfullmäktiges skyldighet att utlåta sig i detta
mål.
Men då på andra sidan i öfvervägande
tagas, att osäkerstruket ofullständig eller oriktig rä-
kenskapsafslutning utöfvar sin inverkan på
tiden framåt och således äfven på de summor
mstruket hvilka itillagt stadens räkenskaper böra in-
lemnas för innevarande år, från och med hvil-
ket denstruket afgörandet i frågor rörande stadens
finanser öfvergått på Stadsfullmäktige; då
dettillagt vidare förtillagt stadens och desstillagt nuvarande representation ästruket
måste vara ett intresse af icke ringa vigt, att
möjligast säker afslutning må erhållstruket ernås
för de anmärkta, om en beklaglig order i drät-
selförvaltningen vittnande räkenskaperna,
har ständige beredn. utsk.beredningsutskottet ansett att det
skulle innebära en icke fullt befogad likgil-
tighet från StadsfullmgesStadsfullmäktiges sida, derest besvärs-
akterna blefve utan något utlåtande till Gu-
vernören återsända.
Utgående från denna uppfattning har
beredn. utsk.beredningsutskottet dock icketillagt velat tillstyrka Stadsfull-
|3|mäktige att ingå på någon närmare granskning
af målet eller att i sitt yttrande uttala sig
för eller emot den ena eller andra partens påstående
i fråga om sjelfva räkenskapernas summor,
hvarföre utskottet an-
håller ansett sig ge
skäl att föreslå
ärendets beredning
i särskildt utskott.
tillagt
Ty genom en sådan behandling af saken
skulle Stadsfullmäktige hotande att användastruket
Enligttillagt Utskottets destruket förmenande borde stadsfull-
mäktige blott fästa sig vid den omständighet,
att revisorerna såväl förut hos Magistraten,
som ock sedermera i sin besvärsskrift
anhållit att innan målets slutliga afgö-
rande den ytterligare utredning måtte det-
samma tillgodokomma, som skulle vinnas
derigenom att revisorerne fingo granska och yttra sig äfven öfvertillagt den omarbetning af ifrågavarande
räkenskaper, som på stadens äldstes
anhållan, verkställs af handlanden
F. K. Nybom, fingo af revisorerne
granskade. Af sådan anledning ochstruket
då Magistraten sjelf upprepade gånger
låtittillagt ändratstruket och rättatstruket räkenskapsafslutningarne
för 1867 och 1868 utan att deraf afslutningarnestruket
dock kommit gå från förestruket komma till
desto säkrare resultat, än att revisorerne
ytterligare i sina besvär haft att framhållastruket anmärkatillagt
och styrkastruket riktigheten deri, synes ja i
sjelfva verket sådan ytterligare utredning
i ärendet ingalunda vara obehöflig; Och
om ock ärendets återförvisning för anförde
ändamål än vidare skulle framskjuta dess
slutliga afgörande, torde det dock böra
erkännas vara af större vigt att detta afgö-
rande må kunna bli fullt tillfredsställande,
än att detsamma påskyndas.
Utskottet fårstruket tillåter sigtillagt alltså föreslå att Stadsstruket
|4|Revisorernas besvärsskrift till Guvernö-
ren i anledning af Magistratens utslag
rörande de af revisorerna efter gransk-
ning af stadskassans räkenskaper för 1867
gjorda anmärkningar innehåller förnäm-
ligast följande:
Revisorerne anföra missnöje deröfver att
Magistraten icke fästadt afseende å deras
yrkande att, innan revisionsväsendets slutliga
pröfning, få tillfälle att granska dentillagt af handl.handlanden
F. K. Nybom verkställda omarbetning af
stadens räkenskaper för år 1869.
Med framhållande deraf att Magistraten
i sitt utslag intagit nya specialräkningar
öfver stadskassans särskilda fonder, säga
revisorerna sig ha funnit äfven dessa i sammatillagt otill-
förlitligt och bristfälligt skick som de äldre,
redantillagt engång tillförne rättade, samt anföra derefter
särskilda poster, som de med stöd af för dem
tillgängliga fakta funnit oriktiga.
Slutyrkandet är: att Guvernören ville upp-
häfva Magistratens öfverklagade utslag och
återförvisa ärendet i hela dess vidd till
Magistraten, som sedan revisorerne
blifvit i tillfälle att granska omförmälde
af Herr Nybom verkställda omarbetning
af räkenskaperna för 1867 och atttillagt i anledning deraf
till Magistraten ingifva berättelse och yttrande,
företaga saken till ny behandling.
Bilagorna till denna besvärsskrift äro
- 1o) Magistratens utslag på revisorernas an-
|5|märkningar rörande 1867 års räkenskaper,
gifvet den 23 Februari 1874. - 2o) Stadens äldstes skrifterstruket till Guvernören
af 12 Maj 1873 med anhållan att Magistraten
måtte åläggas till handl.handlanden Nybom utanordna
en kostnadstillagtersättning af 445 mark för omarbetning
af räkenskaper, som Magistraten vägrat bevilja. - 3o) Herr Nyboms skrifvelse till stadens
Äldste af 27 Nov.November 1872 meddelande resul-
tatet af omförmälde granskning. - 4o) Revisorernas skrifvelse till Magistraten
med bemötande af förklaringen i anledning af
deras anmärkningar och anhållan att medtillagt ären-
dets afgörande måtte lemnas beroende
tilldess revisorerne fått yttra sig öfver handl.handlanden
Nyboms omarbetning. - 5o) Ett intyg från Finlands Banks kam-
rerares kontor rörande de af HforsHelsingfors stad
hos Banken upptagna lån och till säkerhet
derför ställda obligationer. - 6o) Utdrag ur hvalfkassa specialen för
December månad år 1867. - 7o) Stadskassans inventarium, Inqvarterings-
kassan deri inbegripen, den 31 DecbDecember 1867. - 8o) Jemförelse mellan de olika resultat,
hvartill Magistraten och Revisorerne kommit
rörande stadsräkenskaperne för år 1867.
Besvärsakten omfattar vidare
Utdrag ur Magistratens protokoll
för särskilde dagar under tidentillagt från och med 30 Augusti
|6|
1869 tillochmed 18 Februari 1874.
Magistratens och Stadens Äldstes samt
Utredningstruket synemännens i aflidne stads-
kassören Kuhlbergs konkurs och förre
stadskamrern Skutnabbsstruket förklaringar
i anledning af revisorernes besvär och
förre stadskamrern Skutnabbs förklaring
i anledning af anmärkningsarbetena öfver
Magistratens skrifvelse med insändande
af sistnämnda besvär.
Den enda besvärsskriften är
|7|att Stadsfullmäktige ville på sådant
sätt begagna sig af det tillfälle att i
saken sig yttra, som Guvernören
genom remissen lemnat, att Stadsfull-
mäktige skulletillagt på de af utskottet framhållna
skäl förena sig i besvärandenas
anhållan om ifrågavarande trenne
anmärkningsmåls återremiss till
Magistraten i det af besvärandena
angifna syfte.
omkring kl. ¼ på nio e. m.eftermiddag
In fidem
lat. bestyrkande av riktigheten:
Th. Wegelius.
Justeradt och godkändt, Helsingfors den 16 Mars 1875.
|2|L. Mechelin J. E. Fagerroos Emil Hjeltsvårtytt
Ständiga Beredningsutskottets åsigt i saken
Sign.Signum X.
I betraktande deraf, att ifrågavarande anmärkningsmål gäller en förfluten tid, på hvilken Stadsfullmäktige ännu icke funnos till kunde det visserligen synas enklast att Stadsfullmäktige icke inlåta sig på afgifvandet af något yttrande i denna sak, liksom ock Guvernören, genom att formulera remissresolutionen på sätt som skett eller att han velat lemna StadsfullmgeStadsfullmäktige tillfälle att, i fall af fog, sitt yttrande häri afgifva, visat sig hafva den uppfattning, att det icke är StadsfullmgesStadsfullmäktiges skyldighet att utlåta sig i detta mål.
Men då på andra sidan i öfvervägande tagas, att ofullständig eller oriktig räkenskapsafslutning utöfvar sin inverkan på tiden framåt och således äfven på de summor hvilka i stadens räkenskaper böra inlemnas för innevarande år, från och med hvilket afgörandet i frågor rörande stadens finanser öfvergått på Stadsfullmäktige; då det vidare för stadens och dess nuvarande representation måste vara ett intresse af icke ringa vigt, att möjligast säker afslutning må ernås för de anmärkta, om en beklaglig order i drätselförvaltningen vittnande räkenskaperna, har ständige beredn. utsk.beredningsutskottet ansett att det skulle innebära en icke fullt befogad likgiltighet från StadsfullmgesStadsfullmäktiges sida, derest besvärsakterna blefve utan något utlåtande till Guvernören återsända.
Utgående från denna uppfattning har beredn. utsk.beredningsutskottet dock icke velat tillstyrka Stadsfull|3|mäktige att ingå på någon närmare granskning af målet eller att i sitt yttrande uttala sig för eller emot den ena eller andra partens påstående i fråga om sjelfva räkenskapernas summor, hvarföre utskottet anhåller ansett sig ge skäl att föreslå ärendets beredning i särskildt utskott. Enligt Utskottets förmenande borde stadsfullmäktige blott fästa sig vid den omständighet, att revisorerna såväl förut hos Magistraten, som ock sedermera i sin besvärsskrift anhållit att innan målets slutliga afgörande den ytterligare utredning måtte detsamma tillgodokomma, som skulle vinnas derigenom att revisorerne fingo granska och yttra sig äfven öfver den omarbetning af ifrågavarande räkenskaper, som på stadens äldstes anhållan, verkställs af handlanden F. K. Nybom, då Magistraten sjelf upprepade gånger låtit ändra och rätta räkenskapsafslutningarne för 1867 och 1868 utan att dock komma till desto säkrare resultat, än att revisorerne ytterligare i sina besvär haft att anmärka riktigheten deri, synes ja i sjelfva verket sådan ytterligare utredning i ärendet ingalunda vara obehöflig; Och om ock ärendets återförvisning för anförde ändamål än vidare skulle framskjuta dess slutliga afgörande, torde det dock böra erkännas vara af större vigt att detta afgörande må kunna bli fullt tillfredsställande, än att detsamma påskyndas.
Utskottet tillåter sig alltså föreslå
|4|Revisorernas besvärsskrift till Guvernören i anledning af Magistratens utslag rörande de af revisorerna efter granskning af stadskassans räkenskaper för 1867 gjorda anmärkningar innehåller förnämligast följande:
Revisorerne anföra missnöje deröfver att Magistraten icke fästadt afseende å deras yrkande att, innan revisionsväsendets slutliga pröfning, få tillfälle att granska den af handl.handlanden F. K. Nybom verkställda omarbetning af stadens räkenskaper för år 1869.
Med framhållande deraf att Magistraten i sitt utslag intagit nya specialräkningar öfver stadskassans särskilda fonder, säga revisorerna sig ha funnit äfven dessa i samma otillförlitligt och bristfälligt skick som de äldre, redan engång tillförne rättade, samt anföra derefter särskilda poster, som de med stöd af för dem tillgängliga fakta funnit oriktiga.
Slutyrkandet är: att Guvernören ville upphäfva Magistratens öfverklagade utslag och återförvisa ärendet i hela dess vidd till Magistraten, som sedan revisorerne blifvit i tillfälle att granska omförmälde af Herr Nybom verkställda omarbetning af räkenskaperna för 1867 och att i anledning deraf till Magistraten ingifva berättelse och yttrande, företaga saken till ny behandling.
Bilagorna till denna besvärsskrift äro
Besvärsakten omfattar vidare
Utdrag ur Magistratens protokoll för särskilde dagar under tiden från och med 30 Augusti|6| 1869 tillochmed 18 Februari 1874.
Magistratens och Stadens Äldstes samt synemännens i aflidne stadskassören Kuhlbergs konkurs förklaringar i anledning af revisorernes besvär och förre stadskamrern Skutnabbs förklaring i anledning af anmärkningsarbetena öfver Magistratens skrifvelse med insändande af sistnämnda besvär.
Den enda besvärsskriften är
|7|att Stadsfullmäktige ville på sådant sätt begagna sig af det tillfälle att i saken sig yttra, som Guvernören genom remissen lemnat, att Stadsfullmäktige skulle på de af utskottet framhållna skäl förena sig i besvärandenas anhållan om ifrågavarande trenne anmärkningsmåls återremiss till Magistraten i det af besvärandena angifna syfte.