16.11.1875 Finanslära
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 75
Finansläratillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 75
18de Föreläsn.Föreläsningen
16 Nov.november
Afbröt igår vid
Rowland Hills reformen
och verkningarna
deraf. – Nu
huru det i andra
länder.tillagt i marginalen
Orsaken till stigande brefantal: icke klott billiga afgifter
men tilltagande affärer ochtillagt stigande läskunnighet – att alla samhällsklasser börja be-
gagna sig deraf. Men deri tillika en anledning att särsksärskilda
tariffer så lågt som möjligt.
Hvar är denna gräns? – Då det här gäller tjenster
som göres hvarje enskild till hans fördel, är det rätt att
enhvar betalar. Det är skäl att icke sänka portot lägre
än att postverket bär sig men ända derhän borde man sänka. England t. ex. kunde mycket väl gå ännu lägre ner, är 1 pennytillagt i marginalen. Det är en nyttig nödvändigtillagt kommunikations-
anstalt, som rimligen förtjenar upprätthållas, äfven om
med ngnnågon uppoffring. Men riktigaste system i detta fall
är utan tvifvel det att låta det vara en statsanstalt
som bär sig sjelf, – behöfver ej vara lukrativ, men
skall, rättställd, icke heller behöfva tillskott. Och der
föreligga ock krafvet att i möjligast måtta medstruket göra
tillgänglig, – mycket postkontor, snabb befordran, samt
emottagande, – gratis kringbäring – helst – Detta medför
utgifter, men ökar ock inkomsterna. – Sparbankskontor
i posterna i Englabd. – Postmandater för penningsändning.
|2|
| Frankrike | 1873 | bref 360 mill.miljoner st.stycken | brutto mkmark | 100 milj.miljoner |
| per inv.invånare | 10 | utgifter ” | 70 dodito | |
| England | 1873 | bref 907 mill.miljoner st.stycken | brutto | 130 miljmiljoner |
| – | 28 | utgifter | 70 milj.miljoner | |
| Belgien | 1873struket | bref 52 mill.miljoner | brutto | 8 miljmiljoner |
| 10 | utgifter | 5⅔ mill.miljoner | ||
| Sverige | bref 14½ miljmiljoner | brutto | 4 mill.miljoner | |
| 3⅔ | utgifter | 3,2 mill.miljoner | ||
| Norge | bref 7½ mill.miljoner | brutto | 1 900 000 | |
| 4½ | utgifter | lika. | ||
| Finland | 1½ miljmiljoner bref | brutto | 592 000 | |
| 15/6 | utgift | 586 000 1875.tillagt i marginalen | ||
| Ryssland | 35½ mill. dodito | brutto | 38 miljmiljoner. mark | |
| ½ | ||||
| Grekland | 1 800 000 bref | dodito | 650 000 | |
| 14/5 |
Ss. synes visserligen öfverskott i en del länder icke ringa.tillagt i marginalen
Betydelsen i internationell hänseende. Huruledes
numer föremål för aftal mellan skilda länder, och
senast i år vidtagit allmänna låga satser. – Sänker
inkomsten i början, men sedan kommer väl åter en tid
då tariffen än mera kan lättas. – Schweiz initiativ
häri. – För öfrigt förtjenar preussiska Stefan att
nämnas ss.såsom en af reformatorerna häri.
För statsfinansen främst betydelse af mäktig häfstång för all produktiv verksamhet.
Telegrafen. När nuförtiden talar derom, menas mer
elektrisk. – Greker och Romare signaleldar – 1792
Chappe hos nation. församl.nationalförsamlingen anmälan om optiska telegrafen
väckte stort uppseende. Begagnelig blott för regeringen.– Galvani,
Volta och Oerstedt i början af seklet utvecklade läran om Elektro-
magnetism, så att telegrafens uppfinnande blef möjligt. Dock först
i början af 50-talet linier för privat telegrafering.
I principielt hänseende enahanda som hvad om posten
är sagdt: nödvändigt kommun.kommunikations medel, – bör göras i möj-
ligaste måtta tillgängligt. Är det i statens hand, så bör ej hufvud-
vigten fästas vid teleg.telegrafen ss.såsom inkomstkälla, utan vid allmän-
hetens betjenande. – Derföre ock här successiva tariffsänk-
ningar, isynnerhet tillföljd af internationella aftal, – samma ökning af linjer och stationer.
Liksom det i afs.avseende å posten icke en inre nödvändhetnödvändighet, att stats-
monopol, likaså ang.angående telegrafer, ja här tillochmed oundvikligt
att staten icke hindrar enskilda t. ex. jernvägsbolag. Det har
visst äfven här förklarats att regale, men alldeles ohållbart.
Också ser man att de stora verldslinierna tillkommit på enskild
väg. Detta nu affärer, som staten, icke får reglementera. Monopol
må således på sin höjd tillerkännas staten; afs.avseende å bestämda linier som
den etablerat. – I allm.allmänhet är det dock stats förvaltning – men
t. ex. i England finnstillagt endast privata bolag, liksom jernvägar, numera äfventillagt statslinier öfvervägande.
I statistiskt hänseende blott framhålla att stark stegring efter
tariffnedsänkning Schweiz 2 400 000 depecher, Belgien blott samma antal
oaktadt dubbelt invånare, – Frankrike 12 mill.miljoner, England 17 millmiljoner.
Schweiz införde tidigast en andra billig sats.
Innan öfvergå från denna afdelning bör anföra stats anstalter
under namn af regaler hvilka funnits och ännu en del finnas,
endast för vinstens skuld – och hvars ändamål är att till
förmon för statskassa eska på menniskans spelpassion.
Dels lotteri, dels spelbanker.
I medeltiden begynte man, [...]oläslig/saknad text italienska republikerna
Genua och Venedig statslotterier. Öfverkommo till Frank-
rike i början af 16de seklet, under Frans I. Sedan gjort sin
rund kring Europa. T. o. m. England begagnat sig deraf.
Statslotteri i Sverige. K. k.Kunglig kungörelse 16 Apr.April 1771 inrättades nummer-
lotteriet. Ännu bibehållet i en del stater med dåliga
finanser ss.såsom Österrike, brutto 40 millmiljoner mark, netto 15 m.miljoner –
Italien 71 millmiljoner, netto 66 mill.miljoner, men äfven rika länder: Sachsen
netto 3 mill.miljoner mkmark. Danmark, der vinst med 420 000 mark.
Div.Diverse tyska småstater. – England afskaffade 1826, Frankrike
samt derpå.
Förkastligt emedan undhåller hågen för risk och hoppet att
utan arbete förtjena, och sålunda hämma arbetslusten.
Spelbanker ännu mer förkastliga. Derå tyska
furstars inkomstkälla – omsider förbjudet, – flyttat
till Monaco.
Funnits diverse smärre, men förtiges fögasvårtytt nämns.
Finansläratillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 75
18de Föreläsn.Föreläsningen
16 Nov.november
Afbröt igår vid Rowland Hills reformen och verkningarna deraf. – Nu huru det i andra länder.tillagt i marginalen
Orsaken till stigande brefantal: icke klott billiga afgifter men tilltagande affärer och stigande läskunnighet – att alla samhällsklasser börja begagna sig deraf. Men deri tillika en anledning att särsksärskilda tariffer så lågt som möjligt.
Hvar är denna gräns? – Då det här gäller tjenster som göres hvarje enskild till hans fördel, är det rätt att enhvar betalar. Det är skäl att icke sänka portot lägre än att postverket bär sig men ända derhän borde man sänka. England t. ex. kunde mycket väl gå ännu lägre ner, är 1 pennytillagt i marginalen. Det är en nyttig nödvändig kommunikationsanstalt, som rimligen förtjenar upprätthållas, äfven om med ngnnågon uppoffring. Men riktigaste system i detta fall är utan tvifvel det att låta det vara en statsanstalt som bär sig sjelf, – behöfver ej vara lukrativ, men skall, rättställd, icke heller behöfva tillskott. Och der föreligga ock krafvet att i möjligast måtta göra tillgänglig, – mycket postkontor, snabb befordran, samt emottagande, – gratis kringbäring – helst – Detta medför utgifter, men ökar ock inkomsterna. – Sparbankskontor i posterna i Englabd. – Postmandater för penningsändning.
Ss. synes visserligen öfverskott i en del länder icke ringa.tillagt i marginalen
Betydelsen i internationell hänseende. Huruledes numer föremål för aftal mellan skilda länder, och senast i år vidtagit allmänna låga satser. – Sänker inkomsten i början, men sedan kommer väl åter en tid då tariffen än mera kan lättas. – Schweiz initiativ häri. – För öfrigt förtjenar preussiska Stefan att nämnas ss.såsom en af reformatorerna häri.
För statsfinansen främst betydelse af mäktig häfstång för all produktiv verksamhet.
Telegrafen. När nuförtiden talar derom, menas mer elektrisk. – Greker och Romare signaleldar – 1792 Chappe hos nation. församl.nationalförsamlingen anmälan om optiska telegrafen väckte stort uppseende. Begagnelig blott för regeringen.– Galvani, Volta och Oerstedt i början af seklet utvecklade läran om Elektromagnetism, så att telegrafens uppfinnande blef möjligt. Dock först i början af 50-talet linier för privat telegrafering.
I principielt hänseende enahanda som hvad om posten är sagdt: nödvändigt kommun.kommunikations medel, – bör göras i möjligaste måtta tillgängligt. Är det i statens hand, så bör ej hufvudvigten fästas vid teleg.telegrafen ss.såsom inkomstkälla, utan vid allmänhetens betjenande. – Derföre ock här successiva tariffsänkningar, isynnerhet tillföljd af internationella aftal, – samma ökning af linjer och stationer.
Liksom det i afs.avseende å posten icke en inre nödvändhetnödvändighet, att statsmonopol, likaså ang.angående telegrafer, ja här tillochmed oundvikligt att staten icke hindrar enskilda t. ex. jernvägsbolag. Det har visst äfven här förklarats att regale, men alldeles ohållbart. Också ser man att de stora verldslinierna tillkommit på enskild väg. Detta nu affärer, som staten, icke får reglementera. Monopol må således på sin höjd tillerkännas staten; afs.avseende å bestämda linier som den etablerat. – I allm.allmänhet är det dock stats förvaltning – men t. ex. i England finns endast privata bolag, liksom jernvägar, numera äfven statslinier öfvervägande. I statistiskt hänseende blott framhålla att stark stegring efter tariffnedsänkning Schweiz 2 400 000 depecher, Belgien blott samma antal oaktadt dubbelt invånare, – Frankrike 12 mill.miljoner, England 17 millmiljoner. Schweiz införde tidigast en andra billig sats.
|3|Innan öfvergå från denna afdelning bör anföra stats anstalter under namn af regaler hvilka funnits och ännu en del finnas, endast för vinstens skuld – och hvars ändamål är att till förmon för statskassa eska på menniskans spelpassion. Dels lotteri, dels spelbanker.
I medeltiden begynte man, italienska republikerna Genua och Venedig statslotterier. Öfverkommo till Frankrike i början af 16de seklet, under Frans I. Sedan gjort sin rund kring Europa. T. o. m. England begagnat sig deraf.
Statslotteri i Sverige. K. k.Kunglig kungörelse 16 Apr.April 1771 inrättades nummerlotteriet. Ännu bibehållet i en del stater med dåliga finanser ss.såsom Österrike, brutto 40 millmiljoner mark, netto 15 m.miljoner – Italien 71 millmiljoner, netto 66 mill.miljoner, men äfven rika länder: Sachsen netto 3 mill.miljoner mkmark. Danmark, der vinst med 420 000 mark. Div.Diverse tyska småstater. – England afskaffade 1826, Frankrike samt derpå.
Förkastligt emedan undhåller hågen för risk och hoppet att utan arbete förtjena, och sålunda hämma arbetslusten.
Spelbanker ännu mer förkastliga. Derå tyska furstars inkomstkälla – omsider förbjudet, – flyttat till Monaco.
Funnits diverse smärre, men förtiges fögasvårtytt nämns.