8.1.1873 Fredrik Idestam–LM
Finsk text
Tampere 8. tammikuuta 1873
Kelpo ystävä!
Kiitos pitkästä, tervetulleesta tar kirjeestäsi 6. tammikuutaja erityinen kiitos rautatiekysymystä koskevan artikkelin kommentista, johon minun täytyy kuitenkin ottaa muutamalla sanalla kantaa. Toteamuksesi, että hallituksen yleisesti ei pitäisi korottaa emissiota, koska se alentaa yleistä luottoa, on aivan oikea. Minun tarkoitukseni oli myös artikkelissani käsitellä erityisesti tätä puolta, mutta koska se olisi tämän johdosta laajentunut tuntuvasti ja aika oli hyvin tiukilla, päätin lykätä sen asian siihen asti kun artikkeliin ilmestyy vastaus – ajattelin että minun on syytä odottaa sitä. Mitä tällaisten ratojen rakentaminen sitten maksaa, sen olen myös säästänyt seuraavan artikkelini pääasiaksi ja haluan nyt esitellä vain Halmstadin–Jönköpingin radan Ruotsissa, jonka englantilainen yhtiö on on nyttemmin ottanut tehdäkseen 72 000 ruplalla virstalta, valmiiksi asti, mikä maksetaan kyseisen yhtiön obligaatioilla ja osakkeilla al pari, ja näiden paperien merkintä on nyt tapahtunutannin kautta 19.–21. joulukuuta, jolloin ne merkittiin 91 %:iin, mikä tekee 65 500 ruplaa = 93 000 markkaa virstalta, yhdellä kertaa koko juttu. Minun arvioni 18 ¼ miljoonaa 65 %:n mukaan, mikä on 7 % vähemmän kuin kyseinen englantilainen sopimus esittää, antaa tulokseksi 91 000 mk virstalta eli kutakuinkin sama summa. Sinun tietosi, että kiskot ym. olisivat noin 100 % kalliimpia kuin aiemmin, ei siis voi pitää paikkaansa ja sitä vastaan todistavat myös englantilaiset markkinatiedot, joiden mukaan kaikki rautatuotteet ovat merkittävästi laskeneet. Se, että sinä ja minä emme aikanaan ryhtyneet tuo rautatien rakentamiseen pienellä osuudella, johtui siitä ettemme vähääkään halunneen riskeerata hankkeessa,mutta hakemuksessa esitimme kaikki näkemyksemme avoimesti eikä meidän olisi varmaankaan koskaan tarvinnut pyytää mitään korotusta, jos meidän hakemuksemme olisi hyväksytty. Onkin epäreilua että ensin voittaa tarjouskilpailun alhaisella emissiolla ja sitten pyytää sen korottamista,ja tätä seikkaa olen moittinut, en suinkaan sitä ettätäytyy laskea reilusti, mitä sellainen hanke maksaisi. Kuitenkin meillä on nyt, kuten toteat, kaksi vaihtoehtoa, joko olemme pitkän aikaa ilman ratoja tai tyydymme siihen mitä nykyiset asiamiehet pyytävät vaikka luulen samoin kuin sinä, että maan etu nyt vaatii jälkimmäistä vaihtoehtoa, niin surullista kuin se onkin. Minun tarkoitukseni on vain ollut saada rata tänne, vaikkakin olen tähän asti ollut sitä mieltä, että se onnistuu paremmin hallituksen kuin nykyisten asiamiesten toimesta.
”Tulipalokirjeessä” mainitsemastani Helsingin-matkasta en osaa vielä sanoa tarkemmin. Arviointi ei ole vielä valmis, sillä ”Salamander” antaa odottaa lopullista sanaansa, mutta toivon voivani muutaman päivän sisällä sähköttää sinulle, milloin Fredr. P–péFredrik Procopé ja minä saavumme. Silloin myös lisää osakkeista
Lämpimin terveisin kiireellinen ystäväsi
Fredrik Idestam
Original (transkription)
|1|
Tammerfors, den 8 Januari 1873.
Heders vän!
Tack för ditt långa välkomna bref af d. 6 dennes
och särskildt tack för omdömmet som No artikel i jern-vägsfrågan
hvilket jag dock med några ord måste bemöta.
Din anmärkning om att regeringen hufvudsakligen derföre icke
bör höja emissionen att sådant skulle nedtrycka allmänna kredit
är fullkomligt riktig. Min afsigt voro äfven att i artikelen fram-
hålla denna sida specielt, men då den derigenom hade vuxit
betydligt och tiden var ytterst knapp beslöt jag att uppskjuta der-
med till ett svar på artikeln blifvit synligt – något som
jag trodde mig böra vänta. Hvad åter beträffar kost-
naden för byggandet af sådana banor nusvårtytt, hade jag äfven
för en nästa artikel sparat hufvudsanningen och vill
blott nu anföra att Halmstad–Jönköpings jernväg i Sverige
nyligen af ett engelskt bolag blifvit öfvertagen för nominellt
72 000 Rdriksdaler prper verst full färdigtillagt att betalas i bolagets obligationer och
aktier al pari och har teckningen för dessa papper
genom intresseemissionsvårtytttillagt försiggått den 19–21 December, dervid de fulltecknats till
91 % hvilket gör 65 500 Rdriksdaler = 93 000 msmark silver pr verst i ett fudsvårtytt
allt för hela historien. Min beräkning af 18 ¼ million
efter 65 %, som dock är ca 7 % lägre än vederbörande en-
gelska kontrakten lära fastställa, skulle gifva 91 000 msmark silver
prper verst eller således i det närmaste detsamma. Din upp-
|2|
gift om att skenor m. m. nu skulle vara cirka
100 % dyrare än förut kan således icke vara riktig
och motbevisas äfven af de engelska marknadsbe-
rättelserna, der alla jernpriser upptagas betydligt
hafva vikit. – Att åter Du och jag i tiden icketillagt ville
åtaga oss den ifrågavarande banans byggande för
små belopp var föranledt deraf, att vi icke i minsta
mån önskade sechera på företaget, men vi alla
hade våra åsigter öppet i vår ansökan och hade
säkert alldrig behöft begära någon förhöjning
ifall vår anhållan beviljats. Det är just
det oriktiga uti att först vinna en concession
med lågt emissionbelopp och sedan anhålla om
dess förhöjning, som jag velat klandra, men inga-
lunda den omständigheten att man beräkna
rundligt hvad för ett sådant företag erfordras.
Dock – skola vi, såsom Du antyder, ställas emellan
de tvenne alternativen att antingen blifva utan
bana för långa tider eller och bevilja allt hvad
nuvarande commissionärerna begära – så då tror
jag med Dig att landets intresse måhända bjuder
antagandet af det senare, så sorgligt det nu är
att så skall vara fallet. – Min afsigt har ingalunda
varit någon annan än att grand même erhålla
bana hit, ehuru jag hittintills ansett att sådant
lättare kunde ske genom landets regering än genom
de nuvarande comissionärerna. –
Rörande min i mitt ”brandbref” omnämnda
|3|
resa till HforsHelsingfors kan jag ej ännu säga något när-
mare. Värderingen har nemligen ännu icke
försiggått emedan ”Salamander” låter vänta på
difinitiva order, men jag hoppas dock om några
dagar kunna telegrafera till dig hvilka dag Frdr.
P–péFredrik Procopé och jag anländer. Då äfven det närmare
om aktierna. –
Under hjertliga helsningar i hast från
vännen
Fredrik Idestam
Tammerfors, den 8 Januari 1873.
Heders vän!
Tack för ditt långa välkomna bref af d. 6 dennes och särskildt tack för omdömmet som No artikel i jern-vägsfrågan hvilket jag dock med några ord måste bemöta.
Din anmärkning om att regeringen hufvudsakligen derföre icke bör höja emissionen att sådant skulle nedtrycka allmänna kredit är fullkomligt riktig. Min afsigt voro äfven att i artikelen framhålla denna sida specielt, men då den derigenom hade vuxit betydligt och tiden var ytterst knapp beslöt jag att uppskjuta dermed till ett svar på artikeln blifvit synligt – något som jag trodde mig böra vänta. Hvad åter beträffar kostnaden för byggandet af sådana banor nusvårtytt, hade jag äfven för en nästa artikel sparat hufvudsanningen och vill blott nu anföra att Halmstad–Jönköpings jernväg i Sverige nyligen af ett engelskt bolag blifvit öfvertagen för nominellt 72 000 Rdriksdaler prper verst full färdig att betalas i bolagets obligationer och aktier al pari och har teckningen för dessa papper genom intresseemissionsvårtytt försiggått den 19–21 December, dervid de fulltecknats till 91 % hvilket gör 65 500 Rdriksdaler = 93 000 msmark silver pr verst i ett fudsvårtytt allt för hela historien. Min beräkning af 18 ¼ million efter 65 %, som dock är ca 7 % lägre än vederbörande engelska kontrakten lära fastställa, skulle gifva 91 000 msmark silver prper verst eller således i det närmaste detsamma. Din upp|2|gift om att skenor m. m. nu skulle vara cirka 100 % dyrare än förut kan således icke vara riktig och motbevisas äfven af de engelska marknadsberättelserna, der alla jernpriser upptagas betydligt hafva vikit. – Att åter Du och jag i tiden icke ville åtaga oss den ifrågavarande banans byggande för små belopp var föranledt deraf, att vi icke i minsta mån önskade sechera på företaget, men vi alla hade våra åsigter öppet i vår ansökan och hade säkert alldrig behöft begära någon förhöjning ifall vår anhållan beviljats. Det är just det oriktiga uti att först vinna en concession med lågt emissionbelopp och sedan anhålla om dess förhöjning, som jag velat klandra, men ingalunda den omständigheten att man beräkna rundligt hvad för ett sådant företag erfordras. Dock – skola vi, såsom Du antyder, ställas emellan de tvenne alternativen att antingen blifva utan bana för långa tider eller och bevilja allt hvad nuvarande commissionärerna begära – så då tror jag med Dig att landets intresse måhända bjuder antagandet af det senare, så sorgligt det nu är att så skall vara fallet. – Min afsigt har ingalunda varit någon annan än att grand même erhålla bana hit, ehuru jag hittintills ansett att sådant lättare kunde ske genom landets regering än genom de nuvarande comissionärerna. –
Rörande min i mitt ”brandbref” omnämnda|3| resa till HforsHelsingfors kan jag ej ännu säga något närmare. Värderingen har nemligen ännu icke försiggått emedan ”Salamander” låter vänta på difinitiva order, men jag hoppas dock om några dagar kunna telegrafera till dig hvilka dag Frdr. P–péFredrik Procopé och jag anländer. Då äfven det närmare om aktierna. –
Under hjertliga helsningar i hast från vännen
Fredrik Idestam