29.11.1878 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
41. luento 29. marraskuuta
Suomen valtio-oikeus. III osa
1. luku lainsäädännöstä
§:ssä 2 tarkoitukseni on ollut selittää erilaisia lakeja sen kannalta, kenellä on toimivalta niiden säätämiseen. Tästä on neljä ryhmää: Kuitenkin yhtä selvästi kuin jos pitäydyttäisiin vain yleisiin pääpiirteisiin, niin voisi määritellä kaksi ryhmää ja sanoa: varsinainen lainsäädäntö kuuluu Hallitsijalle ja Säädyille yhdessä – tähän kuuluvat kolme ensimmäistä ryhmää. Sen lisäksi Hallitsijalla on valta laatia asetuksia, jotka ovat lakien täytäntöönpanon, hallituksen ja hallinnon hoitamisen kannalta tarpeen.
Lainsäädäntövalta on kuitenkin, kuten myös tässä, nykyisellään sitovien normien asettamista, jotka ovat pääasiassa sääntöjä valtion virastoille ja laitoksille ja niiden johtajille, mutta samalla niillä on merkitystä myös yksilöille, kun he ovat tekemisissä viranomaisten kanssa. Esimerkkejä tästä ovat esim. koululaitos, terveydenhoito jne. –
Nyt § 3 lainsäädäntömenettelystä.
Oli jo puhetta, että aloitteiden tekeminen kuuluu ainoastaan Hallitsijalle Kirkkolakia lukuun ottamatta, jossa kirkolliskokouksella on aloiteoikeus. Tähän siis momentti a. lakiehdotusten valmistelusta.tillagt i marginalen Hallitusmuodon § 42, jälkimmäinen osa. – Mutta valtioneuvosto lakkasi olemasta vuoden 1789 jälkeen, eikä sitä enää ollut vuonna 1809, eikä sitä myöskään silloin perustettu uudelleen.
Senaatin asemaa tarkastellessa pitäisi pystyä näkemään, että sen toiminta on §:n 42 mukaista. Näin asian käsitti myös Lakivaliokunta vuonna 1867. Ks. vanha L.
Hallitusmuoto ei siis ole tähän mennessä sitä nimenomaan määrännyt. Mutta nykyisen organisaation mukaisesti Senaatti on selvästi juuri se oikea viranomainen. Myös käytäntö on ylivoimaisesti osoittanut, että Senaatin ohittaminen katsotaan poikkeamana oikeasta järjestyksestä, joskaan ei nimenomaisesta perustuslain määräyksestä. Huom. Valtiopäiväjärjestyksen § 50.tillagt i marginalen – Muuten ei ole vain niin, että Hallitsija kuulee Senaattia. Se käsittelee tai antaa käsiteltäväksi. Senaatti saa tai hankkii itselleen määräyksen esityksen laatimisesta.
Lainvalmistelun merkitys. Komiteat, lainsäädäntö Montgomeryn toivomusaloite-ehdotus. Tarvitaan erillinen viranomainen, koska muutoin ajaudutaan harhateille, ristiriitaisuuksiin, kirjavaan tekstityyliin.
Kun komitea on tehnyt työnsä, teksti tarkastetaan vielä Senaatissa (mihin ei aina ole riittävästi aikaa). – Senaatin ehdotus esitykseksi esitellään Hänen Majesteetilleen. – Kun Hänen Majesteettinsa on hyväksynyt esityksen, sen valmistelu on sellaisenaan loppuun suoritettu.
2. momentti. Esitys jätetään Säätyjen käsiteltäväksi.
Valtiopäiväjärjestyksen § 26 tehtävä niille avajaisseremoniassa mutta myös myöhemmin valtiopäivien kuluessa. § 50 Senaatin jäsenen kautta.tillagt i marginalen
3. momentti. Käsittely Säädyissä.
§ 52, ensimmäinen kappale. Keisarin esitystä ei oteta lopulliseen käsittelyyn, ennen kuin valiokunta on antanut siitä lausuntonsa, mutta se voidaan kuitenkin jättää pöydälle seuraavaan kokoukseen, ennen kuin se lähetetään valiokuntaan, § 53, 1. kappale.
Ero perustuslain ja toisenlaisen lain välillä. Toinen kappale. Edellisestä ei etukäteen keskustella, – mutta kylläkin jälkimmäisestä. –
Mieti, mitä tapahtuu, ellei kirkolliskokous ole antanut lausuntoa? Silloin Säätyjen on hylättävä asia.tillagt i marginalen
Mihin valiokuntaan? Asian laatu ratkaisee:
Tässä lähinnä Lakivaliokuntaan, lue § 34, mutta myös Talousvaliokuntaan § 35. Lisäksi erityisvaliokunta §:n 30 mukaan. – Osastot samoin. – Valiokunnan kokoonpano § 41.
Käsittely valiokunnassa: tarkastus, tarkastuksen valmistelu. Mietintö luovutetaan. – Äänestys valiokunnassa – § 42. – Eriävä mielipide. – § 40. Virkamiesten kuuleminen.tillagt i marginalen
Puheenjohtaja allekirjoittaa mietinnön valiokunnan puolesta – jaetaan erikseen kaikille Säädyille. (painetaan molemmilla kielillä). 54.
§ 56. Jokainen mietintö pannaan pöydälle.
Pöytäkirjanote valiokuntaan § 67.
Yhteensovittamisehdotus – Tässä huomattava erilaiset enemmistöt: lakikysymyksissä 71 ja 73. Kaksi Säätyä kahta vastaan. – Vahvistettu valiokunta § 74.
Korosta erityisesti tätä. Perustuslain lykkääminen. Entä kun sisältö on sekalainen?tillagt i marginalen
– 75. Enemmistö ei ole tarpeen tavallisissa kysymyksissä. Alamainen vastauskirjelmä toimitusvaliokunnalta.
4. momentti: Lopulliset toimenpiteet:
Lähetetään Keisarille. Hän vaatii Senaatin lausunnon (Senaatin kokonaisuudessaan.tillagt i marginalen), joka kannattaa tai hylkää. (Oli muutettu tai ei).
Myöhemmintillagt i marginalen
Sitten on vuorossa julkaiseminen, sitä ennen ei ole lakia. – Tässä erilaisia muotoja, vetoaminen Säätyjen myötävaikutukseen: lausunto ja vahvistus Säätyjen hyväksynnällä ja suostumuksella.
Perustuslain voimaantulo eri tavalla vanhan Valtiopäiväjärjestyksen mukaan.
Kaikki voimaantulo tapahtuu Senaatin kautta.
5. momentti.tillagt i marginalen Hallitsijan lainsäädäntö. Vuoden 1809 ohjesääntö, s. 191tillagt i marginalen. Hän itse: ks. luku III, 17: koskee kaikenlaista lainsäädäntöä. –
s. 316.tillagt i marginalen Talousosasto suunnittelee käsittelyn 10. toukokuuta 1869 säädetyn § 23 mukaan, kohdat b ja c) – lue ääneen.
s. 287.tillagt i marginalen Senaatti on kuitenkin saanut vallan julkaista tietyistä aiheista yleisiä asetuksia ja määräyksiä kuten vuonna 1863 20 yleistä määräystä. A 6.), 8.), 9.).
6. momentti. Ks. edellä.tillagt i marginalen Julkaiseminen lakikokoelmassa ja lukeminen kirkoissa.
– Hänen Majesteettinsa oman ilmoituksen mukaan, – Hänen Majesteettinsa ylhäisessä nimessä. Jälkimmäinen Suomea varten vahvistettu muoto. Keisarillinen manifesti, päivätty 13. marraskuuta 1872, jossa nimenomaan selitetään, että käytettiin mitä määrättyä muotoa hyvänsä, päätös on yhtä sitova Keisarin omana päätöksenä. Ei koske valtiopäiväasioita.
§ 4. Aika lain voimassaololle. – Määrätään, kun asia on esillä. – Selitä, milloin lakkaa.
§ 5. Lainselitys. Kahta lajia: Lain tulkinta – autenttinen selitys. Oikeudenkäymiskaari 1: 2. Tuomarin tulee tarkkaan tutkia lain oikeaa merkitystä ja tuomita sen pohjalta.
– s. 191tillagt i marginalen. 1809 III – 18 – Hallitusmuodon § 43. –
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 78
1 kap.kapitlet om
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
41 FöreläsnFöreläsningen
29de Novbr.november
Finlands statsrätt. III AfdelnAvdelningen.
1 kap.kapitlet om
lagstiftning.
Sedanstruket Jagsvårtytt börtillagt i § 2 redogjort för olika slagen af
lagar, med hänsyn till kompetensen att lagstifta.
4 grupper: Tillika dock tydligt att 2nstruket om man
håller sig blott de allm.allmänna hufvuddragen, så kunde
man sätta 2 grupper och säga: det egentliga lagstiftandet
tillkommer regent och Ständer gemensamt – hit de 3
första grupperna. Derutifrån RegenRegenten makt att utfärda
förordningar, som är behöfliga för lagarnas verkställande,
för styrelsens och förvaltningens handhafvande.
En lagstiftn.maktlagstiftningsmakt dock äfven detta så till vida som det är etttillagt
sättande af bindande normer, hvilka, om ock hufvud-
sakligast gällandestruket regler för statens inrättningar och anstalter
samt deras förvaltare, dock äfven af betydelse för de
enskilda i deras beröring med myndigheter. Så t. ex. un-
dervisningsväsendet, sundhetsvård etcetcetera. –
Nu § 3 om förfarandet vid lagens stiftande.
Redan talet om initiativet ss.såsom tillhörande endasttillagt Regenten,
utom hos KkolagenKyrkolagen der allmtillagtallmänna kkomötetkyrkomötet ockstruket har initiativ.
här sålunda mommoment a.
lagförslagens beredningtillagt i marginalen
§ 42 R F.Regeringsformen senare delen. – Men Riks-
rådet försvann efter 1789 och fanns ej mer 1809,
blef ej heller då åter upprättadt.
Med hänsigt till Senatens ställning, borde man
kunna anse den hafva 42 §s funktion. Så fattades
saken ock af Lagutskottet 1867. Se gamla L.
Tills ny R F.Regeringsform således ej uttryckligt bud. Men enligt
n. v.nuvarande organisation påtagligen Senaten den rätta myndig-
heten. Praxis ock i öfvervägande häri, att i sjelfva
verket Senatens förbigående förefaller ss.såsom afvikelse
från rätta ordningen om ock ej från uttryckligt grund-
lagsbud. ObsObservera § 50 L. O.Lantdagsordningentillagt i marginalen – För öfrigt ej endast så att Regenten hör Senaten.
Den utarbetar eller låter utarbeta. Senaten erhålla eller
utverka sig befalling att
uppgöra proposproposition.tillagt
Lagberedningens betydelse. Komitéer, LagstiftnLagstiftningen
Mgomerys petitionsförslag. Skild myndighet behöflig
emedan annars lätt afvägarsvårtytt, motsägelser, brokig stil.
När komité arbetat, granskas ytterligare i Senaten
(hvartill ej alltid nödig tid). – Senatens förslag
till proposition hemställes H. MHans Majestät. – Sedan
H. M.Hans Majestät godkänt propos.propositionen, är dennas beredning
som sådan slutförd.
2a mom.momentet Propos.Propositionens öfverlemnande till StnaStänderna
§ 26 L. O.Lantdagsordningen uppgift på dem vid öppningsceremoni
dock äfven sedermera under landtdagens lopp.
§ 50 genom en leda-
mot i Senaten.tillagt i marginalen
3e mom.momentet Behandlingen hos StnaStänderna
§ 52 första stycket Kejs. propos.Kejsarens proposition icke till slutlig
åtgärd företagas innan utskott deröfver yttrande,
dock kan den bordläggas till nästa smträdesammanträde
innan förvisas till utskott, § 53 1a stycket.
Skilnad mellan grundlag och annan lag. Andra styck.stycket
Förra ej på förhand diskuteras, – men väl
om andra. –
Betänk
om kkomötekyrkomötet icke
yttrat sig?
Då böra StnaStänderna
afvisa.tillagt i marginalen
Till hvilket utskott? Ärendets beskaffenhet
afgörande:
Här främst Lagutskottet läs § 34, men äfven
Ekon. utskottetEkonomiutskottet 35tillagt. Dessutom särskildt utskott enl.enligt
§ 30. – Afdelningar dodito. – Sammansatt § 41.
Behandlingen i utskott: granskning, granskande
beredning. Betänkande afges. – Omröstning
i utskott – § 42. – Reservation. –
§ 40. Upplysningar
af embetsmän.tillagt i marginalen
Betänkande underskrifves på utskottets vägnar
af OrdfOrdförande – till alla stånd samtidigtstruket särskildttillagt utdelas.
(tryckas på båda språken). 54.
§ 56. Hvarje betänkande bordläggas.
Protokollsutdrag till utskottet § 67.
Sammanjemkningsförslag – Här man beakta
olika pluralitet: i lagfrågor 71 och 73.
2 stånd mot 2. – Förstärkt utskott. § 74.
Betona detta
särskildt.
Ajournering af grund-
lag. Huru när
blandadt
innehåll?tillagt i marginalen
– 75 Pluralitet ej af nöden för ordn. frågorordningsfrågor.
Underd.Underdånig svarsskrifvelse från exped. utskottetexpeditionsutskottettillagt
4e mommomentet: Slutliga åtgärder:
Insändes till Kejs.Kejsaren han fordra Senatens utlåtande Senaten i dess helhet.tillagt i marginalen
|3|
som till- eller afstyrker (Om ändradt eller icke).
Senaretillagt i marginalen
Så komma promulgering, före blir det ej
lag. – Olika former härvid, i åberopandet
af StnasStändernas medverkan: yttrande och tillstyrkn.tillstyrkning
med StasStändernas bifall och samtycke.
Grundlags promulgering skildt sätt enl.enligt gamla
L. O.Lantdagsordningen
All promulgering ske genom
Senaten.tillagt
5e mom.momentettillagt i marginalen Regentens lagstiftning 1809 års reglemreglemente.tillagt
p.sidan 191.tillagt i marginalen Han sjelf: se kap.kapitel III, 17: gälla alla
slag af lagstiftning. –
p.sidan 316tillagt i marginalen
Ekon. dep.Ekonomiedepartementet planera behandlingsvårtytt enligt 10 Maj
1869 § 23, om b. och c) – uppläs.
p.sidan 287.tillagt i marginalen
Dock har senaten fått myndighet att i vissa
ämnen utfärda allm.allmänna förordnande och bestämningar
sssåsom 20 ap.april 1863. A. 6o) 8o), 9o).
6 mommomentet.tillagt i marginalen
Se uppe.tillagt i marginalen
Promulgering i förf. samlingförfattningssamling och uppläsning i
kkorkyrkor. – Enl.Enligt H. M.Hans Majestäts eget besked, –
i H. MsHans Majestäts höga namn. Formen faststäld
den senaste för Finland. K. manif.Kejserligt manifest 13 Nov.november 72
hvarmed uttryckligen förklarade att under hvilka
af de föreskrifna former som helst, lika
bindande som om Eget beslut.
Gälla icke landtdagsärende.
§ 4. Tiden för lagens giltighet.– Ut-
sättes när vidtagen. – Beskrif när upphör.
§ 5 Lagförklaring. 2 slag: lagisk inter-
pretation – autentisk förklaring.
R BRättegångsbalken 1: 2 Domare skall noga pröfva lagens
rätta mening och grundvaltillagt derefter döma. –
p.sidan 191.tillagt i marginalen 1809 III – 18 – R F.Regeringsformen § 43. –
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
41 FöreläsnFöreläsningen
29de Novbr.november
Finlands statsrätt. III AfdelnAvdelningen.
1 kap.kapitlet om lagstiftning.
Jagsvårtytt bör i § 2 redogjort för olika slagen af lagar, med hänsyn till kompetensen att lagstifta. 4 grupper: Tillika dock tydligt att om man håller sig blott de allm.allmänna hufvuddragen, så kunde man sätta 2 grupper och säga: det egentliga lagstiftandet tillkommer regent och Ständer gemensamt – hit de 3 första grupperna. Derutifrån RegenRegenten makt att utfärda förordningar, som är behöfliga för lagarnas verkställande, för styrelsens och förvaltningens handhafvande. En lagstiftn.maktlagstiftningsmakt dock äfven detta så till vida som det är ett sättande af bindande normer, hvilka, om ock hufvudsakligast regler för statens inrättningar och anstalter samt deras förvaltare, dock äfven af betydelse för de enskilda i deras beröring med myndigheter. Så t. ex. undervisningsväsendet, sundhetsvård etcetcetera. –
Nu § 3 om förfarandet vid lagens stiftande.
Redan talet om initiativet ss.såsom tillhörande endast Regenten, utom hos KkolagenKyrkolagen der allmallmänna kkomötetkyrkomötet har initiativ. Horiginal: här sålunda mommoment a. lagförslagens beredningtillagt i marginalen § 42 R F.Regeringsformen senare delen. – Men Riksrådet försvann efter 1789 och fanns ej mer 1809, blef ej heller då åter upprättadt.
Med hänsigt till Senatens ställning, borde man kunna anse den hafva 42 §s funktion. Så fattades saken ock af Lagutskottet 1867. Se gamla L.
Tills ny R F.Regeringsform således ej uttryckligt bud. Men enligt n. v.nuvarande organisation påtagligen Senaten den rätta myndigheten. Praxis ock i öfvervägande häri, att i sjelfva verket Senatens förbigående förefaller ss.såsom afvikelse från rätta ordningen om ock ej från uttryckligt grundlagsbud. ObsObservera § 50 L. O.Lantdagsordningentillagt i marginalen – För öfrigt ej endast så att Regenten hör Senaten. Den utarbetar eller låter utarbeta. Senaten erhålla eller utverka sig befalling att uppgöra proposproposition.
Lagberedningens betydelse. Komitéer, LagstiftnLagstiftningen Mgomerys petitionsförslag. Skild myndighet behöflig emedan annars lätt afvägarsvårtytt, motsägelser, brokig stil.
|2|När komité arbetat, granskas ytterligare i Senaten (hvartill ej alltid nödig tid). – Senatens förslag till proposition hemställes H. MHans Majestät. – Sedan H. M.Hans Majestät godkänt propos.propositionen, är dennas beredning som sådan slutförd.
2a mom.momentet Propos.Propositionens öfverlemnande till StnaStänderna
§ 26 L. O.Lantdagsordningen uppgift på dem vid öppningsceremoni dock äfven sedermera under landtdagens lopp. § 50 genom en ledamot i Senaten.tillagt i marginalen
3e mom.momentet Behandlingen hos StnaStänderna
§ 52 första stycket Kejs. propos.Kejsarens proposition icke till slutlig åtgärd företagas innan utskott deröfver yttrande, dock kan den bordläggas till nästa smträdesammanträde innan förvisas till utskott, § 53 1a stycket.
Skilnad mellan grundlag och annan lag. Andra styck.stycket Förra ej på förhand diskuteras, – men väl om andra. –
Betänk om kkomötekyrkomötet icke yttrat sig? Då böra StnaStänderna afvisa.tillagt i marginalen
Till hvilket utskott? Ärendets beskaffenhet afgörande:
Här främst Lagutskottet läs § 34, men äfven Ekon. utskottetEkonomiutskottet §tillagt av utgivaren 35. Dessutom särskildt utskott enl.enligt § 30. – Afdelningar dodito. – Sammansatt utskotttillagt av utgivaren § 41.
Behandlingen i utskott: granskning, granskande beredning. Betänkande afges. – Omröstning i utskott – § 42. – Reservation. – § 40. Upplysningar af embetsmän.tillagt i marginalen
Betänkande underskrifves på utskottets vägnar af OrdfOrdförande – till alla stånd särskildt utdelas. (tryckas på båda språken). 54.
§ 56. Hvarje betänkande bordläggas.
Protokollsutdrag till utskottet § 67.
Sammanjemkningsförslag – Här man beakta olika pluralitet: i lagfrågor 71 och 73.
2 stånd mot 2. – Förstärkt utskott. § 74.
Betona detta särskildt. Ajournering af grundlag. Huru när blandadt innehåll?tillagt i marginalen
– 75 Pluralitet ej af nöden för ordn. frågorordningsfrågor. Underd.Underdånig svarsskrifvelse från exped. utskottetexpeditionsutskottet
4e mommomentet: Slutliga åtgärder:
Insändes till Kejs.Kejsaren han fordra Senatens utlåtande (tillagt av utgivarenSenaten i dess helhet.tillagt i marginalen)tillagt av utgivaren|3| som till- eller afstyrker (Om ändradt eller icke).
Senaretillagt i marginalen
Så komma promulgering, före blir det ej lag. – Olika former härvid, i åberopandet af StnasStändernas medverkan: yttrande och tillstyrkn.tillstyrkning med StasStändernas bifall och samtycke.
Grundlags promulgering skildt sätt enl.enligt gamla L. O.Lantdagsordningen
All promulgering ske genom Senaten.
5e mom.momentettillagt i marginalen Regentens lagstiftning 1809 års reglemreglemente. p.sidan 191.tillagt i marginalen Han sjelf: se kap.kapitel III, 17: gälla alla slag af lagstiftning. –
p.sidan 316tillagt i marginalen Ekon. dep.Ekonomiedepartementet planera behandlingsvårtytt enligt 10 Maj 1869 § 23, om b. och c) – uppläs.
p.sidan 287.tillagt i marginalen Dock har senaten fått myndighet att i vissa ämnen utfärda allm.allmänna förordnande och bestämningar sssåsom 20 ap.april 1863. A. 6o),tillagt av utgivaren 8o), 9o).
6 mommomentet.tillagt i marginalen Se uppe.tillagt i marginalen Promulgering i förf. samlingförfattningssamling och uppläsning i kkorkyrkor. – Enl.Enligt H. M.Hans Majestäts eget besked, – i H. MsHans Majestäts höga namn. Formen faststäld den senaste för Finland. K. manif.Kejserligt manifest 13 Nov.november 72 hvarmed uttryckligen förklarade att under hvilka af de föreskrifna former som helst, lika bindande som om Eget beslut. Gälla icke landtdagsärende.
§ 4. Tiden för lagens giltighet.– Utsättes när vidtagen. – Beskrif när upphör.
§ 5 Lagförklaring. 2 slag: lagisk interpretation – autentisk förklaring. R BRättegångsbalken 1: 2 Domare skall noga pröfva lagens rätta mening och grundval derefter döma. – p.sidan 191.tillagt i marginalen 1809 III – 18 – R F.Regeringsformen § 43. –