30.3.1876 Finanslära

Svensk text

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
19de Föreläsn.Föreläsningen
30 Mars

(Acciser)

Senast grunddragen af bränvinsacciser i Finland. – Sverige skatt på kanna. England dodito gallon. Preussen mäsken. – Detta icke härvid det väsentliga. Staten måste hög skatt, för att fördyra i sedlighetens intresse, men icke så hög att defraudation får stort pression. – Hos oss 1865 skatt 1 mkmark 60. var för hög, isynnerhet under öfvergången, nedsattes dföredärför till 1 mkmark 1867 – nu 1: 20. Olagligheter torde nästan försvunnit. – Små brännerier kunna icke konkurrera med stora. Å andra sidan jordbruket mycket gagn. Preussen. Detta kan till viss grad tillgodoses, om placering på landet. –

Ofantlig finanskälla. Statistiken. – Och härmed lemna detta. – Lagstiftn.Lagstiftningen härom i öfrigt icke en finansfråga. Frågan om få industri? Måhända det rätta med högre skatt.

Öfriga acciser: Sockertillverkning, vanliga hvitbits, emedan der på vestindvästindiska råsocker tull på detta. – Princip: då utländsk socker vigtig tullartikel, blefve det protektion för inhemska och förlust för staten, om ingen accis. – Statistik. – Spelkort. ringa reveny, om ock lämpligt föremål. I Finland stämpel afgift och extra bevillning. – I Frankrike efter 71 en mängd: på papper och allt möjligt. Måhända icke för alltför lång tid.

Finansmonopoler. Finansvetenkap borde få förutsätta begreppet monopol ss.såsom kändt. Man kan dock säga att det ingalunda klart uppfattats, och deraf många misförstånd. Monopol i allmhetallmänhet, uteslutande rättigheter att inom staten tillverka och försälja, eller endast försälja vissa bestämda varor. – Då nu statsförvaltningen förbehålla sig om sådan utesl.uteslutande rätt.rättighet med uttalad afsigt att derigenom fskaffaförskaffa staten inkomster, uppstår ett finansmonopol. – Staten kan äfven på andra grunder förbehålla sig en monopolrätt, t. ex. i en del länder salpeter beredning och krut tillverkning. Detta af politiska skäl, och dföredärför angår oss icke här. – Princip att staten aldrig bör drifva en näring, aldraminst i sådant fall genom monopol skydda sig mot konkurrens. – Utesluta all privat bedrifvande. – Från rent nation.ekon.nationalekonomisk synpunkt häri en grund emot att staten drifva en industri för vinst, isynnerhet ss.såsom monopol. Antaget att staten anses få drifva industri, så 2 fall: Antingen varde industrin så vinstgifvande att monopolet ej behöfs för att vinna, och då intet skäl bibehålls – eller ock behöfs, och då måste ifråg.ifrågavarande industrin vara för landet irrationel. – Deremot åter framställt finansmonopolet s.s.såsom ett sätt att debitera och upbära en konsumtionsskatt, och detta funnit en del försvarare. – Det är blott i denna betydelse finansmonopolet här skall tagas. – Hos en del ffnfortfarande, mest tyskar, har regalbegrepet gjort blandning här. Rau t. ex.|2| salt- och tobaksregal. Ehuru ingal.ingalunda speciel höghetsrätt, begrepet saltgrefve, utan i sjelfva verket en beskattn.beskattnings metod. – Läran om finansmonopolet har dföredärför ej med annat att göra än med frågan huruvida och på hvad sätt monopolet kan vara ett ändamålsenligt medel för att uppbära en konsumtionsskatt. (Alla andra frågor om monopolet hör till Nation.ekon.Nationalekonomin ) Fin.monop.Finansmonopolet att anses ss.såsom en upbördsform hvilken kan upphävas såsnart en bättre upstår. – Fin. mon.Finansmonopolet i denna betydelse ännu en vigtig ställning bland indir.indirekta skatterna. Huruvida rationell kan dock med skäl betviflas.

Denna form att upbära konsumskatt är nu sådan, att staten förbehållit sig uteslutande rätt att till förbrukning tillverka och försälja vissa varor. Beskattningen sålunda att staten höjer försälj.försäljnings priset utöfver hvad prod.produktions kostnad och vanlig affärsvinst skulle fordra Allt hvad konsumenten derutöfve betalar är skatt. – Det måste medges att lätt debeterad och upburen. Debit.Debiterat prisbestämning, upburet vid försälj. Men äfven många olägenheter. Hvarje monopol utesluta privat industrin i beträffande brancher. DgeDärigenom försvinna äfven den i privat industrin liggande förmåga att g.genom konkurrens nedsätta produkters pris eller att förbättra deras qualitet. G.Genom rättighet att bestämma priset staten alltid söker att ej lida ngnnågon förlust g.genom näringars bedrifvande. Sål.Således felas väsentligt motiv för varornas förbättrande. – Och erfarenhet visa att staten producera dyrt, privata alltid billigare. Alltså när statsmonopol får konsumenten icke blott betala skatter, det som staten behålla utan dessutom mera än varan vore värd. Samma varor, producerade af enskilda skulle vid lika hög skatt kunna säljas billigare. – Slutligen märkes mycket dyrt att hindra insmuggling af god och billig vara (t. ex. tobak i Frankrike). Dessa gunder tala emot sådan beskattn.beskattnings from – och borde vara hållbara.

Förnämsta föremålen salt och tobak. Salt sssåsom näringsmedel i första klass – oundgängligt, liksom säd – Beredningen, oftast inskränkt till vissa lokaler, (bergverk, hafsstränder) kan lätt öfvervakas, – derföre, och emedan stor åtgång, tidigt ett statens inkomstmedel. Saltskatten torde få anses för äldsta af konsumskatterna. – När regeringen engång betraktar ega regalrätt till bergverken, så blef möjligt att utan ständerbevillning g.genom saltpris beskatta alla. Öfverskottet|3| äfven bedrifs. kostn.bedriftskostnad syntes en närings- eller monopolvinst, men var i sjelfa verket en skatt reveny på förbrukningen. Sålunda uppstod saltskatt i länder der saltbergverk. – Det låg då nära att utsträcka metoden på salt i allmhetallmänhet. – Tullen visade enkel form, men kombinerade med monopol på försäljning. Allehanda ändamålsvidriga och våldsburna åtgärder för att uppdrifva inkomst så att mot sista seklets slut i stor del af Europa saltskatten ansågs bland de mest tryckande, och mest afskydda – I Frankrike före revolutionen. De skilda provinserna olika regioner, berodde på privilegium och aftal med regeringen. I 11 provinser grande gabelle 62 cent.centimes per skålpund i andra lägre, andra åter fria, som hade köpt denna frihet. Följden gränsbevakning mellan provinserna. Smuggligen dock i mass, – förföljelser. Necker uppgifvit att årligen omk.omkring 3 500 öfverträdelser bestraffades. Afskaffades 20 Mars 1790.

Hvad saltmonopolet nuförtiden angå, – så måste ock förkastas. Utom att nödvändigt, så tyngd på obemedlade, förklara hvarföre. – Också råvara för vigtiga industrier. Före 1825 i England betydlig accis, aldrig monopol. Dock undansnillades. Vida högre reveny gegenom låg tull. Monopol finnas, med egen prod.produktion i Österrike, Preussen, andra tyska, Spanien, Ryssland, Italien – I Österrike anses ⅘ af priset om skatt, i Preussen ⅔. –

Frankrike både tull och accis, om icke monopol. Fiskare få fritt, likaså Holland, Belgien, Portugal. – Statistik.

Skandin.Skandinaviska länderna endast låg tull.

Tobak. – Njutningsmedel – teml.tämligen skadligt. – Mycket lämpligt beskattningsföremål, ty frfrån inkomstöfverskott – kan vara ganska rik källa. – I många stater g.genom finansmonopol. England t. o. m. på sätt och vis, d. ä.det är är icke i vanlig form – utan genom förbud att odla tobak, måste således importeras, och dervid hög tull – Sådant ganska lämpligt der icke tobak väl kan odlas. Svårare der den växer. Tyskland tull och skild skatt på odlingen af tobak – För resten monopol. Dyr beskattningsform emedan produktionen af råämnet måste öfvervakas. I Frankrike bestämmas hur|4| mycket och delas på departementen. Skörden tar regerigen efter bestämdt pris. –

Monopolet förkastligt emedan dålig och för dyr vara. – Accis och tull heldre. – I Finland var fråga 1867. Accisen sådan emedan så olika qualiteter.

Statistik.

Öfriga finans-monopoler icke att okunnas: Kalendermonopol, antiqueradt. Hos oss, öfverl.överlagd till universitetet.

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
19de Föreläsn.Föreläsningen
30 Mars

(Acciser)

Senast grunddragen af bränvins-
acciser i Finland. – Sverige skatt på kanna. England dodito gallon.
Preussen mäsken. – Detta icke härvid det väsentliga. Staten
måste hög skatt, för att fördyra i sedlighetens intresse, men icke så hög
att defraudation får stort pression. – Hos oss 1865 skatt 1 mkmark 60.
var för hög, isynnerhet under öfvergången, nedsattes dföredärför till 1 mkmark 1867 – nu
1: 20. Olagligheter torde nästan försvunnit. – Små brännerier kunna icke
konkurrera med stora. Å andra sidan jordbruket mycket gagn. Preussen.tillagt
Detta kan till viss grad tillgodoses, om placering på landet. –

Finland 2 snart 5 miljmiljonertillagt knrkannor, Sverige nära 4. Englandstruket Ofantlig finanskälla.
Statistiken. – Och härmed lemna detta. – Lagstiftn.Lagstiftningen härom i öfrigt
icke en finansfråga. Frågan om få industri? Måhända det rätta med högre skatt.tillagt

Öfriga acciser: Sockertillverkning, vanliga hvitbits, emedan
der på vestindvästindiska råsocker tull på detta. – Princip: då utländsk
socker vigtig tullartikel, blefve det protektion för inhemska och förlust
för staten, om ingen accis. – Statistik. – Spelkort.
ringa reveny, om ock lämpligt föremål. I Finland stämpel afgift och
extra bevillning. – I Frankrike efter 71 en mängd: på papper och
allt möjligt. Måhända icke för alltför lång tid.

Finansmonopoler. Finansvetenkap borde få förutsätta be-
greppet monopol ss.såsom kändt. Man kan dock säga att det inga-
lunda klart uppfattats, och deraf många misförstånd. Monopol
i allmhetallmänhet, uteslutande rättigheter att inom staten tillverka och försälja,
eller endast försälja vissa bestämda varor. – Då nu statsförvaltningen
förbehålla sig om sådan utesl.uteslutande rätt.rättighet med uttalad afsigt att derigenom
fskaffaförskaffa staten inkomster, uppstår ett finansmonopol. – Staten
kan äfven på andra grunder förbehålla sig en monopolrätt, t. ex. i en del
länder salpeter beredning och krut tillverkning. Detta af politiska skäl, och dföredärför
angår oss icke här. – Princip att staten aldrig bör drifva en
näring, aldraminst i sådant fall genom monopol skydda sig
mot konkurrens. – Utesluta all privat bedrifvande. – Från rent
nation.ekon.nationalekonomisk synpunkt häri en grund emot att staten drifva en
industri för vinst, isynnerhet ss.såsom monopol. 2 fallstruket Antaget att staten
anses få drifva industri, så 2 fall: Antingen varde industrin
så vinstgifvande att monopolet ej behöfs för att vinna, och då intet
skäl bibehålls – eller ock behöfs, och då måste ifråg.ifrågavarande industrin
vara för landet irrationel. – Deremot åter framställt
finansmonopolet s.s.såsom ett sätt att debitera och upbära en konsum-
tionsskatt, och detta funnit en del försvarare. – Det är blott i denna
betydelse finansmonopolet här skall tagas. – Hos en del ffnfortfarande,
mest tyskar, har regalbegrepet gjort blandning här. Rau t. ex.
|2| salt- och tobaksregal. Ehuru ingal.ingalunda speciel höghetsrätt, begrepet saltgrefve,tillagt utan
i sjelfva verket en beskattn.beskattnings metod. – Läran om finans-
monopolet har dföredärför ej med annat att göra än med frågan
huruvida och på hvad sätt monopolet kan vara ett ändamåls-
enligt medel för att uppbära en konsumtionsskatt. (Alla andra
frågor om monopolet hör till Nation.ekon.Nationalekonomin [...]oläslig/saknad text destruket)
Fin.monop.Finansmonopolet att anses ss.såsom en upbördsform hvilken kan upphävas
såsnart en bättre upstår. – Fin. mon.Finansmonopolet i denna betydelse ännu
en vigtig ställning bland indir.indirekta skatterna. Huruvida rationell
kan dock med skäl betviflas.

Denna form att upbära konsumskatt är nu sådan, att staten
förbehållit sig uteslutande rätt att till förbrukning tillverka och försälja
vissa varor. Beskattningen sålunda att staten höjer försälj.försäljnings priset
utöfver hvad prod.produktions kostnad och vanlig affärstillagtvinst skulle fordra
Allt hvad konsumenten derutöfve betalar är skatt. – Det måste
medges att lätt debeterad och upburen. Debit.Debiterat prisbestämning,
upburet vid försälj. Men äfven många olägenheter. Hvarje monopol
utesluta privat industrin i beträffande brancher. DgeDärigenom försvinna
äfven den i privat industrin liggande förmåga att g.genom konkurrens
nedsätta produkters pris eller att förbättra deras qualitet. G.Genom
rättighet att bestämma priset staten alltid söker att ej lida ngnnågon
förlust g.genom näringars bedrifvande. Sål.Således felas väsentligt motiv
för varornas förbättrande. – Och erfarenhet visa att staten producera
dyrt, privata alltid billigare. Alltså när statsmonopol
får konsumenten icke blott betala skatter, det som staten
behålla utan dessutom mera än varan vore värd. Samma
varor, producerade af enskilda skulle vid lika hög skatt kunna
säljas billigare. – Slutligen märkes mycket dyrt att hindra in-
smuggling af god och billig vara (t. ex. tobak i Frankrike). Dessa
gunder tala emot sådan beskattn.beskattnings from – och borde vara
hållbara.

Förnämsta föremålen salt och tobak.
Salt sssåsom näringsmedel i första klass – oundgängligt,
liksom säd – Beredningen, oftast inskränkt till vissa lokaler,
(bergverk, hafsstränder) kan lätt öfvervakas, – derföre, och emedan
stor åtgång, tidigt ett statens inkomstmedel. Saltskatten torde
få anses för äldsta af konsumskatterna. – När regeringen
engång betraktar ega regalrätt till bergverken, så blef möjligt
att utan ständerbevillning g.genom saltpris beskatta alla. Öfverskottet
|3| äfven bedrifs. kostn.bedriftskostnad syntes en närings- eller monopolvinst,
men var i sjelfa verket en skatt reveny på förbrukningen. Sålunda
uppstod saltskatt i länder der saltbergverk. – Det låg då
nära att utsträcka metoden på salt i allmhetallmänhet. – Tullen visade
enkel form, men kombinerade med monopol på försäljning.
Allehanda ändamålsvidriga och våldsburna åtgärder för
att uppdrifva inkomst så att mot sista seklets slut i stor
del af Europa saltskatten ansågs bland de mest tryckande,
och mest afskydda – I Frankrike före revolutionen.
De skilda provinserna olika regioner, berodde på privi-
legium och aftal med regeringen. I 11 provinser grande gabelle
62 cent.centimes per skålpund i andra lägre, andra åter fria, som hade
köpt denna frihet. Följden gränsbevakning mellan provinserna.
Smuggligen dock i mass, – förföljelser. Necker upp-
gifvit att årligen omk.omkring 3 500 öfverträdelser bestraffades.
Afskaffades 20 Mars 1790.

Hvad saltmonopolet nuförtiden angå, – så måste
ock förkastas. Utom att nödvändigt, så tyngd på obemedlade,
förklara hvarföre. – Också råvara för vigtiga industrier.
Före 1825 i England betydlig accis, aldrig monopol. Dock
undansnillades. Vida högre reveny gegenom låg tull.
Monopol finnas, med egen prod.produktion i Österrike, Preussen,
andra tyska, Spanien, Ryssland, Italientillagt – I Österrike anses ⅘ af
priset om skatt, i Preussen ⅔. –

Frankrike både tull och accis, om icke monopol. Fiskare
få fritt, likaså Holland, Belgien, Portugal. – Statistik.

Skandin.Skandinaviska länderna endast låg tull.

Tobak. – Njutningsmedel – teml.tämligen skadligt. – Mycket
lämpligt beskattningsföremål, ty frfrån inkomstöfverskott – kan vara
ganska rik källa. – I många stater g.genom finansmonopol.
England t. o. m. på sätt och vis, d. ä.det är är icke i vanlig form –
utan genom förbud att odla tobak, måste således
importeras, och dervid hög tull – Sådant ganska
lämpligt der icke tobak väl kan odlas. Svårare der den
växer. Tyskland tull och skildtillagt skatt på odlingen af tobak –
För resten monopol. Dyr beskattningsform emedan produktionen
af råämnet måste öfvervakas. I Frankrike bestämmas hur
|4| mycket och delas på departementen. Skörden tar regerigen efter
bestämdt pris. –

Monopolet förkastligt emedan dålig och för dyr
vara. – Accis och tull heldre. – I Finland var fråga 1867.
Accisen sådan emedan så olika qualiteter.

Statistik.

Öfriga finans-monopoler icke att okunnas: Kalender-
monopol, antiqueradt. Hos oss, öfverl.överlagd till universitetet.

Dokumentet i faksimil