27.9.1875 Finanslära
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
Allm.Allmän Finanslära.
H. T.Höstterminen 1875.
3 Föreläsn.Föreläsningen
27 Sept.september 75.
Kort rekapitulation af statsutgifternas indelning.
Ännu andra indelningar kunde möjligen uppställas. Dessa an-
gifna emellertid de väsentliga synpunkter, som vid finansiel
betraktelse te sig.
Härvid kan synas somtillagt vore i finansiel kännande nog
att om statsutgifterna uppställa följande sats: alla
de utgifter som nödvändigtvis måste göra för upp-
rätthållandet och betryggandet af statens tillvaro
måste af nationen bestridas. Beredandet af tillgångar
härtill skall ega rum gernastruket äfven om känna betungande.
Men för alla sådana statsbehof, som endast är nyttiga
gäller regeln: sträng sparsamhet, noggrannt afvä-
gande huruvida icke nationens beskattn.beskattnings förmåga
derigenom för myckt anstränges.
Torde nog återvända till denna sats. Men finans-
läran icke en sådan spekulativ branche, som konstrueras
à priori. Den bygger sina teorier äfven och framförallt
på erfarenhetens grund, – komparativt.
Bör ocksåtillagt jemföras nu statsbudgeterna, för att de till för hvilka
ändamål statsutgifter ske, under hvilka titlar upp-
förda, – deras inbördes relationer och hvad om dem
ur finansiel synpunkt d. ä.det är med hänsyn till nödvänd.nödvändighet
nytta eller lyx – permanens eller tillfällighet är att iakt-
tagas.
Dock först om betydelse af ordet budget. – I dess nu-
varande betydelse af engelskt ursprung. Men lär här-
stamma fr.från gmltgammalt franskt bougette, som ännu i Norman-
die nyttjas för läderbörs, läderpung. I Engl.England gafs detta
namn åt den lädersäck, l.läder portföljtillagt, hvari de handlhandlingar som angingo statens
inkomster och utgifter, uppfördes till parlament. – Från att
beteckna omslaget, kom att beteckna innehållet, ss.såsom ofta sker,
och statsbudgeten blef det tekniska uttrycket för den statsakt
genom hvilken fastställdes hvilka utgifter staten får göra under
|2|
närmaste finansperiod och hvilka inkomster dertill an-
visats – d. ä.det är den af redbtredbarhet för närmaste tidrymdtillagt fastställda statshushållningsplan.
Kan gälla 1 år – kalenderår eller annan tid – eller ock flera
år, om repres.representationen ej årligen sammanträder. – I svenska ordet
riksstat – betecknas egentlegentligen blott utgiften. Hos oss statsförslag. Utsträckt budget äfven till städers och kommuners samt enskildas hhållningsplanerhushållningsplaner.tillagt
Framdeles till närmare framställnframställning af budgetens in-
rättning – när statens räkenskapsväsende. – Nu utgifter.
JfresJemföres civilis.civiliserade staternas utgifts budgeter.
1o) Öfverheten – i monark.monarkiska stater civillista.
Hit äfven kostn.kostnader för riksdagen, enär lagstift.lagstiftande makten den
högsta. – Ministère, statsråd, senat – statskontroller. Utgifter förstruket att upprätthålla hvad sjelfva förf.författningen bestämma.tillagt
2o) Lagskipningen och rättsvården – domstolar, fängelser.
3o) Inrikes ärenden i egentl.egentlig mening: 1o)tillagt i ordningens upprätt-
hållande genom polis, – exekut.exekutiv myndighet, – s. k. landt-
regeringar, – 2o)tillagt helsovården, – fattigvården – d. ä.det är omsorgen
om medborgarnas fysiska väl. – 4o) näringarne
5o) Kommunik.Kommunikations väsendet och allm.allmänna arbeten.
4o) Kult och undervisning.
5o) Landets försvar g.genom landt- och sjöstyrka.
6o) Utrikes ärenden.
7o) Kommunikation och allm.allmänna arbeten.struket
8o) Finansväsendet – skatten,tillagt statsskulden.
Granskning punktvis.
1o) Regentlyx. Stora och små stater – Kan bero ock på
privatförmögenhetens storlek – republiken billigare, men
detta naturl.naturligtvis icke afgör.afgörande synpunkt. Naturligtvis värdighet
upprätthållas. – I Finland borde betalas mer till Storfursten. Nödvändiga – lyx kan dock insmyga sig. Omvändt bör dock alltid ta hänsyn till monarkiska statsidén.tillagt
Om repres.representationen skall arvoda, icke en finansiel fråga. Fi-
nansiell detta: anses förhandvarande fhållandeförhållande kräfva
honorering, så visst är detta en af de vigtigaste statsutgifter.
I Finland orätt, att olika och ståndsutgift, – en in-.
konsequens ss.såsom förut framhållit.
2o) otvifvel.otvifvelaktigt nödvändigt – dock fängelselyx möjlig, domare böra vara ekon.ekonomiskt oberoende,tillagt
här får icke finans förv.förvaltningen vara njugg af jemförelse med
andra läror. Ordinarie.tillagt
3o) Mångfald under hvilka olika synpunkter. – Ut-
gifterna för säkerheten nödiga, – men öfverdrifva polis
farlig. Går man häri för långt, förkastligt både ur
politisk och finansiel synpunkt. – Forvaltning och
embeten nödiga. Men i denna tit.titel återspegla sig de
andra, förklara ... här kan lyx af statsinblandning
nog visa sig.
Helsovården – till viss grad nödv.nödvändig statsuppgift – farsoter,
karantän, – vaccination – omsorg att läkare finnas –
eller hospitaler – särskildt veneriska. – Här ofta extra-
ordinarie utgifter – Fattigvård. Är icke detta enskild?
Rationelt att lägga på kommunerna, dock enl.enligt allmän
norm.
Näringarne. Här de mesta kontroverser. Fria sjelf-
verksamheten aldrig undertryckas eller missledas. – Men
huru vigtigt för staten. Alla hinders undanrödjande
är principen. – Speciell statshushållnstatshushållnings synpunkt att
tillämpas. Och här möjligt temasvårtytt produktiv. – Fack-
skolan – Premie, subvention m. m. förbättring. Princip: staten bör göra blott hvad, under bestående fhållandeförhållande nödigt för att möjliggöra näringslifvets kraftiga uppblomstring. – Icke statsindustri, – men befordran af enskild. Icke gegenom protektion, men genom grundvilkorens etablerande.tillagt
Kommunik.Kommunikation – Post – telegr.telegraf nödv.nödvändigt helst t. v.tillsvidare statens.
Jernvägar – de olika åsigterna härom. Kanaler dodito.
Extraordinarie utg.utgifter förekomma här ofta. Erfarenhet
i Finland. – Andra länder.
4o) Kult och underv.undervisning skön konst. – Botten- eller
folkskola – Obligator.Obligatorisk förutsätter att staten tar
omhänder eller befaller kommun. I detta fall dock
seminarier.
5o) Försvaret nödvändig – öfverdriften. Här mest
strid.
6o) Utrikes. Förut mycken lyx. – Nödvändiga
och permanenta.
7o) Finansväsendet. – Omfattande.
Finans minister har icke att pröfva allt. – Hvarje
departement uppgör sitt. Men han jemför dessa
inbördes och med summa. Sedan gallrar
riksdagen. Utstryka nyttiga, men aldrig nödvändiga.
Sparsamhetsprincipen. – Icke öfverdrift.
Alltså: nödvändiga. – Nyttiga. – lyx oegentligt.
Påståenden att staten bästa besparingsfond. –
Frankrike huru elastisk skattefrämja.
Finska budgetens galna uppställning.
|5|| Regenten | 124 000 | |
| 80 000 | ||
| 56 000 | 260 000 | |
| – | 1 218 438: 86struket | |
| Öfriga | ||
| Rättsvården | 5struket | |
| Justitiestaten | 592 227: 21. | |
| Fängelserna | 618 308: 20. | 1 210 535: 41struket |
| Inrikesförvaltn.Inrikesförvaltningen, i allmhetallmänhet | 3 854 531.– | |
| Milda stiftelser, allmallmänna ordn.ordningen och helsovården |
859 144 | |
| Diverse förv.förvaltnings kostn.kostnader | 974 623 | |
| Jordbr.Jordbruk, handel och näringar | 960 000 | |
| Jernvägar | 3 350 000 |
Allm.Allmän Finanslära.
H. T.Höstterminen 1875.
3 Föreläsn.Föreläsningen
27 Sept.september 75.
Kort rekapitulation af statsutgifternas indelning. Ännu andra indelningar kunde möjligen uppställas. Dessa angifna emellertid de väsentliga synpunkter, som vid finansiel betraktelse te sig.
Härvid kan synas som vore i finansiel kännande nog att om statsutgifterna uppställa följande sats: alla de utgifter som nödvändigtvis måste göra för upprätthållandet och betryggandet af statens tillvaro måste af nationen bestridas. Beredandet af tillgångar härtill skall ega rum äfven om känna betungande. Men för alla sådana statsbehof, som endast är nyttiga gäller regeln: sträng sparsamhet, noggrannt afvägande huruvida icke nationens beskattn.beskattnings förmåga derigenom för myckt anstränges.
Torde nog återvända till denna sats. Men finansläran icke en sådan spekulativ branche, som konstrueras à priori. Den bygger sina teorier äfven och framförallt på erfarenhetens grund, – komparativt.
Bör också jemföras nu statsbudgeterna, för att de till för hvilka ändamål statsutgifter ske, under hvilka titlar uppförda, – deras inbördes relationer och hvad om dem ur finansiel synpunkt d. ä.det är med hänsyn till nödvänd.nödvändighet nytta eller lyx – permanens eller tillfällighet är att iakttagas.
Dock först om betydelse af ordet budget. – I dess nuvarande betydelse af engelskt ursprung. Men lär härstamma fr.från gmltgammalt franskt bougette, som ännu i Normandie nyttjas för läderbörs, läderpung. I Engl.England gafs detta namn åt den lädersäck, l.läder portfölj, hvari de handlhandlingar som angingo statens inkomster och utgifter, uppfördes till parlament. – Från att beteckna omslaget, kom att beteckna innehållet, ss.såsom ofta sker, och statsbudgeten blef det tekniska uttrycket för den statsakt genom hvilken fastställdes hvilka utgifter staten får göra under|2| närmaste finansperiod och hvilka inkomster dertill anvisats – d. ä.det är den af redbtredbarhet för närmaste tidrymd fastställda statshushållningsplan. Kan gälla 1 år – kalenderår eller annan tid – eller ock flera år, om repres.representationen ej årligen sammanträder. – I svenska ordet riksstat – betecknas egentlegentligen blott utgiften. Hos oss statsförslag. Utsträckt budget äfven till städers och kommuners samt enskildas hhållningsplanerhushållningsplaner.
Framdeles till närmare framställnframställning af budgetens inrättning – när statens räkenskapsväsende. – Nu utgifter.
JfresJemföres civilis.civiliserade staternas utgifts budgeter.
1o) Öfverheten – i monark.monarkiska stater civillista.
Hit äfven kostn.kostnader för riksdagen, enär lagstift.lagstiftande makten den högsta. – Ministère, statsråd, senat – statskontroller. Utgifter att upprätthålla hvad sjelfva förf.författningen bestämma.
2o) Lagskipningen och rättsvården – domstolar, fängelser.
3o) Inrikes ärenden i egentl.egentlig mening: 1o) i ordningens upprätthållande genom polis, – exekut.exekutiv myndighet, – s. k. landtregeringar, – 2o) helsovården, – fattigvården – d. ä.det är omsorgen om medborgarnas fysiska väl. – 4o) näringarne 5o) Kommunik.Kommunikations väsendet och allm.allmänna arbeten.
4o) Kult och undervisning.
5o) Landets försvar g.genom landt- och sjöstyrka.
6o) Utrikes ärenden.
8o) Finansväsendet – skatten, statsskulden.
Granskning punktvis.
1o) Regentlyx. Stora och små stater – Kan bero ock på privatförmögenhetens storlek – republiken billigare, men detta naturl.naturligtvis icke afgör.afgörande synpunkt. Naturligtvis värdighet upprätthållas. – I Finland borde betalas mer till Storfursten. Nödvändiga – lyx kan dock insmyga sig. Omvändt bör dock alltid ta hänsyn till monarkiska statsidén.
Om repres.representationen skall arvoda, icke en finansiel fråga. Finansiell detta: anses förhandvarande fhållandeförhållande kräfva honorering, så visst är detta en af de vigtigaste statsutgifter.
I Finland orätt, att olika och ståndsutgift, – en in-. konsequens ss.såsom förut framhållit.
|3|2o) otvifvel.otvifvelaktigt nödvändigt – dock fängelselyx möjlig, domare böra vara ekon.ekonomiskt oberoende, här får icke finans förv.förvaltningen vara njugg af jemförelse med andra läror. Ordinarie.
3o) Mångfald under hvilka olika synpunkter. – Utgifterna för säkerheten nödiga, – men öfverdrifva polis farlig. Går man häri för långt, förkastligt både ur politisk och finansiel synpunkt. – Forvaltning och embeten nödiga. Men i denna tit.titel återspegla sig de andra, förklara ... här kan lyx af statsinblandning nog visa sig.
Helsovården – till viss grad nödv.nödvändig statsuppgift – farsoter, karantän, – vaccination – omsorg att läkare finnas – eller hospitaler – särskildt veneriska. – Här ofta extraordinarie utgifter – Fattigvård. Är icke detta enskild? Rationelt att lägga på kommunerna, dock enl.enligt allmän norm.
Näringarne. Här de mesta kontroverser. Fria sjelfverksamheten aldrig undertryckas eller missledas. – Men huru vigtigt för staten. Alla hinders undanrödjande är principen. – Speciell statshushållnstatshushållnings synpunkt att tillämpas. Och här möjligt temasvårtytt produktiv. – Fackskolan – Premie, subvention m. m. förbättring. Princip: staten bör göra blott hvad, under bestående fhållandeförhållande nödigt för att möjliggöra näringslifvets kraftiga uppblomstring. – Icke statsindustri, – men befordran af enskild. Icke gegenom protektion, men genom grundvilkorens etablerande.
Kommunik.Kommunikation – Post – telegr.telegraf nödv.nödvändigt helst t. v.tillsvidare statens. Jernvägar – de olika åsigterna härom. Kanaler dodito.
Extraordinarie utg.utgifter förekomma här ofta. Erfarenhet i Finland. – Andra länder.
4o) Kult och underv.undervisning skön konst. – Botten- eller folkskola – Obligator.Obligatorisk förutsätter att staten tar omhänder eller befaller kommun. I detta fall dock seminarier.
5o) Försvaret nödvändig – öfverdriften. Här mest strid.
|4|6o) Utrikes. Förut mycken lyx. – Nödvändiga och permanenta.
7o) Finansväsendet. – Omfattande.
Finans minister har icke att pröfva allt. – Hvarje departement uppgör sitt. Men han jemför dessa inbördes och med summa. Sedan gallrar riksdagen. Utstryka nyttiga, men aldrig nödvändiga.
Sparsamhetsprincipen. – Icke öfverdrift.
Alltså: nödvändiga. – Nyttiga. – lyx oegentligt.
Påståenden att staten bästa besparingsfond. – Frankrike huru elastisk skattefrämja.
Finska budgetens galna uppställning.
|5|