20.9.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Original (transkription)
Nationalekonomitillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1880
1a Förel.Föreläsningen
20 Sept.September
Nationalekonomins hufvudläror.
Återblick på det förut genomgångna. Nat. ekon.Nationalekonomi den
vetenskap som utreder huru rikedom frambringas, utbytes, fördelas och förbrukas.
Efter inledande framställning af nation. ekon.nationalekonomins syfte-
mål och dess ställning till andra vetenskaper – hvad med
rikedom bör förstås: alla nyttiga eller angenäma ting
som hafva ett bytesvärde – eller alla dylika ting, utom dem
som kunna fås utan arbete och uppoffring, – om egendom
eganderättens betydelse.
1a kap.kapitlet Produktionen. Framställa ett materielt föremål
med bytesvärde, icke skapa endast föremålentillagt. § 1. Vissa allm.allmänna vilkor vid produktion.
Arbete och någon materie hvari det tillämpas,
naturens medvekan dels ss.såsom arbetande dels genom
materialet. Menniskans arbete antingen intelligens eller ma-
terielt eller hvardera. – Kapitalets behöflighet, – be-
sparandet förråd af redskap och material. – § 2, Omedel-
bar och medelbar produktion – den förra framställa
alster hvilket såsom sådan tjena menskans behof,
den senare sådan som måste genomgå ytterliga för-
ädling. – Och visande här hvilken serie arbets-
process t. ex. brödet representerar.
§ 3 Arbetet – 1o) arbetets frihet (fordom trälar,) skrå-
väsende, reglementering och tvång, hvarifrån efterhand
emancipation: vår nya näringslag af 1879 – 2o)
arbetets förtillagtdelning och samverkan vid arbetet,
kooperation association. – Arbetsdelningens idé
och fördelar.
§ 4. Kapitalet = den del af redan framaldstrad,
besparad rikedom, som tjenar till produktion
af ny rikedom – – Kapitalets rol i produktionen
: skaffar alla vilkoren. – Industrin i ett land
begränsad af kapitaltillgång. – Kapitalet resultat af
sparandet – – Kapitalets uppgift icke att skrinläggas,
men att konsumeras i produktion för att sålunda
åter produceras. – Skilnaden mellan fast
kapital och rörligt kapital, – det förra användes
|2|
fortfarande i oförändrad form, – mark, begagnade
maskin, det senare bli fabrikatersvårtytt, produktion,
säljes, och dermed köpas ny råvara, betalas nya
arbetslöner. – Proportionen mellan fast och rörligt
kapital olika i olika länder och industrier. Ju
högre näringsverksamhet desto mer rörligt af värde
att skapas. – § 5. Om naturens medverkan i
produktionen. Fysiokratisk skola: jordens enda
källan till all rikedom: Ensidigtstruket Naturens be-
skaffenhet af afgörande betydelse vid industri. Menskan
lär sig allt mera tillgodosesvårtytt sig naturföremål och natur-
krafterna, med vetenskapens ledning. – § 6. De tre
faktorernas samverkan vid produktionen.
2 kapkapitlet. De olika slagen af produktion eller
af produktiva näringsgrenar.
§ 1. Indelning: jordbruket, – extraktiv industri,
förädlingsnäringar, – transportindustri – handeln.
§ 2 Jordbruket den näring som har
till sitt syfte att bringa jorden
till högsta möjliga alstringtillagt: frågorna om enskild ell.eller gemensam
egendom, – stor eller liten jordpossession, – de olika
arrendesystemen i skilda länder – Binäringartillagt – jordskattens in-
verkan. Konklusioner: vilkoren för att jordbruks-
näringen skall arbeta med framgång: bestämd, be-
gränsad, individens eganderätt, icke kommunism.
Staten trygga och skydda deras eganderätt. – Besitt-
ningsrätten enl.enligt legoaftal skall vara tryggad gegenom lag
och på bestämd icke för kort tid. – Stor eller liten
skala beror af såväl fysiska som afsättnings-
fhållandenförhållanden.
§ 3. Extraktiv industri den som taga naturföremål
sådan de äro: jagt, fiske, bergsbruk etcetcetera.
§ 4. Förädlingsnäringar bearbeta de af de båda
förra lemnade stoffen till föremål af nytta och
användbarhet för menskan. – Här arbetets delning
af största betydelse – befolkningens täthet vilkor
härför. – Stor skala och liten skala, fabrik, handtverk.
§ 5 Transportindustrins uppgift att så snabbt, säkert
och billigt som möjligt befordra produkter till alla
orter der de behöfvas – samt menskorna.
2 hufvudslag af vägartillagt: de af naturen gifna: [...]oläslig/saknad text vattendrag, – de
af menskan skapadestruket bearbetade: kanaler, jernväg,
landsväg, post, telegraftillagt. – Rörliga delar: djur – farkost,
vagnar.
Jernvägens betydelse, – post och telegrafen dostruket.
Statens eller enskilda byggensvårtytt?tillagt jastruket visade huruledes icke
en bestämd principiel skilnad mellan stats- och pri-
vatbanor, enär statens mellankomst ändå af nöden.
§ 6. Handeln = den gren af det produktiva
arbetet hvars uppgift är att förmedla mellan
producent och konsument. De olika slagen af
handel: gross- och kram – parti – minut, export,
importhandel, – kommissarier – – – bankväsende.
§ 7 slutligen visat de skilda produktionsgrenarnas
solidaritet.
3 kap.kapitlet Rikedomens eller produkternas utbyte
samt begreppen värde och pris och dermed samman
hängande omständigheter.tillagt
§ 1 Utbytet i allmänhettillagt, dess betydelse i afs.avseende å de menskliga
behofvens tillfredsställande. – Olyckan af isolering.
Bastiat: ”Visst måste den sociala mekanismen
vara mycket sinnrik, mycket mäktig, då den
leder till detta egendomliga resultat, att hvarje menniska,
äfven den som ödet stält på den mest anspråkslösa
plats, kan erhålla mera tillfredsställelse på en dag,
än den han sjelf skulle kunna producera under sekler.”
Blott man producerar något af värde, får man deremot
allt annat som man behöfver.
§ 2. Värde och pris. Värdet ett relativt begrepp,
fhållandetförhållandet mellan produkter, tjenster som utbytas
eller kunna utbytas mot hvarandra. När man anför
en saks värde, sker det alltid genom komparation
med andra saker eller mynt. DförDärför värdestegring på ett håll
alltid motsvarad af värdeminskning på annat.
Ett föremåls, en tjensts, värde för tiden, för viss ort,
under vissa fhållandenförhållanden, uttryckt i pengar är dess pris.
§ 3. Anbud och efterfrågan. – Anbud icke blott sjelfva
handlingen att utbjuda, utan den qvantitet som kan bli föremål
derför. – Efterfråga icke blott önskan att ega, utan denna
önska i förening med förmåga att köpa – alltså: den qvantitet
som kan finna afsättning. – Varornas pris bero på
anbud och efterfrågan, – dock äfven tvärtomstruket anbudets
stegring sänker priset, stegring af efterfrågan höjer det.
Konkurrenstillagt i marginalenstruket
§ 4. Produktionskostnader vidare en faktor, som
verkar härvid. Den är: ersättning för arbete och
kapital, det sista dels ränta på fast, dels restitution
af rörligt kapital. Derutöfver vinst. –
Prisets nedtryckning medför minskning af produktion, om
ock afstruket sträfvan att minska prod.produktions kostnader.
Varornas verkliga värde betingas af produktions-
kostnaden under normala tillverkningsfhållandenförhållanden.
Handeln sträfva att bringa prisen till öfverensstämmande med
naturliga, riktiga värden.
Rarhet och monopol höja icke ett föremåls verkliga
värde, men väl dess pris genom anbudets ringhet.
Den fria täflan konkurrenstillagt mellan producenter bidrager till
prisfall, som hejdas i den mon konsumenternas antal
stiger. Enligt regeln tendens till prisfall, som
endast derföre ej märkas så mycket, att prismätaren
myntet äfven faller. – Reduktion af tillverknkostnadtillverkningskostnad är
ett genomgående drag. – Ju friare handeln, desto
jemnare etablera sig prisen.
§ 5. Myntet = bytesförmedlaretillagt den vara, som är antagen och
lagligen bestämd till att tjena såsom uttryck för alla
andra varors prisstruket värde. – Visade hvarför guld och
silfver bäst fylla dessa vilkor. – Myntet en vara
hvars värde beror på enahanda faktorer som öfriga varor.
Bimetallismtillagt i marginalen
§ 6. Krediter = eger rum när en person som eger ett
disponibelt kapital, öfverlemnar detta åt en annan mot löfte om
dess återbetalande på aftalad tid. – Krediter skapas af kapital, som
öfverflyttar det, men verkar derigenom produktivt. Ensvårtytt, ofantlig betydelse-
fullt i utbytet
omsättningen af
rikedom.tillagt – Inbespara mynt
och styra sålunda varupriser. Form: vexlar, banksedlar, checker m. m.
Krediter verka på priser lika väl som myntet.
Ty ju mer kredit menskorna använda i sina affärer,
desto mer stiga efterfrågan på varor. Man använda
då både det mynt man har och det man framdeles
kan komma att ha.
Vidare behandlades kreditens utsträckning och hop-
dragning: spekulationer ända till svindel möjlig-
gjord genom krediten: Deraf handelskriserna.
Kreditväsende föremål för skild affärsgren, banken
hvarom dock ej ingick i i närmare utläggning, hän-
visande till Linder, Liljestrand – Consul. Senenil.svårtytt
Bankernas rol befordra sparsamhet, ochtillagt företagsamhet.
En blick på bankväsendet i Finland.
§ 7. Om öfverproduktion. Huruvida möjlig? I all-
mänhet ej mer för viss tid och viss lokal. – Handelns
uppgift att förekomma detta.
§ 8 Utbytets, handlares frihet. – Om forna skickensvårtytt
genom monopole, lands- och stadstullar, taxor,
yrkesrighandteringsvårtytt. – Prohibition – merkantil syn.
Skyddstullsystem.struket
Farhågor för stor import. Men export och import
reglera hvarandra ömsesides. Men hvarje produkt
utgör afsättning för annan produkt af samma värde.
Ökar exporten, så ökas importen och tvärtom.
En annan fråga är huru väl man använda de värden
som exporten tillföra. –
Nu protektion eller skyddstullsystem.
Argumenter för: 1o) Utan hindrande tullar skulle
utländig öfversvämma landet med sina produkter, – nation
bli köpare icke säljare. – Men detta förbjuder sig sjelf,
ty utländing vill ha betaldt, medlet derför är export.
2o) Tullarna utgöra kraftig uppmuntran för det nationella
arbetet: Men derigenom lätt få falska konstlade industrier,
eller ock indolens tillföljd af uteblifven täflan. Orättvist
mot konsumenter i dubbel mening: betala skatt till pro-
ducenter och måste genom skild skatt ersätta uteblifven
|6|
tullinkomst.
3o) Nyttigt att hos ett folk genom skydd acklima-
tisera vissa industrier, för att derigenom hinna få
behofven fyllda och ej bero helt och hållet af andra
nationers produktion. Mycket talarstruket synes tala
derför. Men hvad är rätta sättet? Icke skydds-
tullar, – men goda lagar, rättsordning och exekution,
näringsfrihet, respekt för individen, tekniska
skolor, komunikation, handelstraktater m. m.
Vårt egendomliga fhållandeförhållande genom föreningensvårtytt med
Ryssland.
Vi komma nu till KapKapitel 4 om
rikedomars fördelning. –
Nationalekonomitillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1880
1a Förel.Föreläsningen
20 Sept.September
Nationalekonomins hufvudläror.
Återblick på det förut genomgångna. Nat. ekon.Nationalekonomi den vetenskap som utreder huru rikedom frambringas, utbytes, fördelas och förbrukas.
Efter inledande framställning af nation. ekon.nationalekonomins syftemål och dess ställning till andra vetenskaper – hvad med rikedom bör förstås: alla nyttiga eller angenäma ting som hafva ett bytesvärde – eller alla dylika ting, utom dem som kunna fås utan arbete och uppoffring, – om egendom eganderättens betydelse.
1a kap.kapitlet Produktionen. Framställa ett materielt föremål med bytesvärde, icke skapa endast föremålen. § 1. Vissa allm.allmänna vilkor vid produktion.
Arbete och någon materie hvari det tillämpas, naturens medvekan dels ss.såsom arbetande dels genom materialet. Menniskans arbete antingen intelligens eller materielt eller hvardera. – Kapitalets behöflighet, – besparandet förråd af redskap och material. – § 2, Omedelbar och medelbar produktion – den förra framställa alster hvilket såsom sådan tjena menskans behof, den senare sådan som måste genomgå ytterliga förädling. – Och visande här hvilken serie arbetsprocess t. ex. brödet representerar.
§ 3 Arbetet – 1o) arbetets frihet (fordom trälar,) skråväsende, reglementering och tvång, hvarifrån efterhand emancipation: vår nya näringslag af 1879 – 2o) arbetets fördelning och samverkan vid arbetet, kooperation association. – Arbetsdelningens idé och fördelar.
§ 4. Kapitalet = den del af redan framaldstrad, besparad rikedom, som tjenar till produktion af ny rikedom – – Kapitalets rol i produktionen: skaffar alla vilkoren. – Industrin i ett land begränsad af kapitaltillgång. – Kapitalet resultat af sparandet – – Kapitalets uppgift icke att skrinläggas, men att konsumeras i produktion för att sålunda åter produceras. – Skilnaden mellan fast kapital och rörligt kapital, – det förra användes|2| fortfarande i oförändrad form, – mark, begagnade maskin, det senare bli fabrikatersvårtytt, produktion, säljes, och dermed köpas ny råvara, betalas nya arbetslöner. – Proportionen mellan fast och rörligt kapital olika i olika länder och industrier. Ju högre näringsverksamhet desto mer rörligt af värde att skapas. – § 5. Om naturens medverkan i produktionen. Naturens beskaffenhet af afgörande betydelse vid industri. Menskan lär sig allt mera tillgodosesvårtytt sig naturföremål och naturkrafterna, med vetenskapens ledning. – § 6. De tre faktorernas samverkan vid produktionen.
2 kapkapitlet. De olika slagen af produktion eller af produktiva näringsgrenar.
§ 1. Indelning: jordbruket, – extraktiv industri, förädlingsnäringar, – transportindustri – handeln.
§ 2 Jordbruket den näring som har till sitt syfte att bringa jorden till högsta möjliga alstring: frågorna om enskild ell.eller gemensam egendom, – stor eller liten jordpossession, – de olika arrendesystemen i skilda länder – Binäringar – jordskattens inverkan. Konklusioner: vilkoren för att jordbruksnäringen skall arbeta med framgång: bestämd, begränsad, individens eganderätt, icke kommunism. Staten trygga och skydda deras eganderätt. – Besittningsrätten enl.enligt legoaftal skall vara tryggad gegenom lag och på bestämd icke för kort tid. – Stor eller liten skala beror af såväl fysiska som afsättningsfhållandenförhållanden.
§ 3. Extraktiv industri den som taga naturföremål sådan de äro: jagt, fiske, bergsbruk etcetcetera.
§ 4. Förädlingsnäringar bearbeta de af de båda förra lemnade stoffen till föremål af nytta och användbarhet för menskan. – Här arbetets delning af största betydelse – befolkningens täthet vilkor härför. – Stor skala och liten skala, fabrik, handtverk.
|3|§ 5 Transportindustrins uppgift att så snabbt, säkert och billigt som möjligt befordra produkter till alla orter der de behöfvas – samt menskorna.
2 hufvudslag af vägar: de af naturen gifna: [...]oläslig/saknad text vattendrag, – de af menskan bearbetade: kanaler, jernväg, landsväg, post, telegraf. – Rörliga delar: djur – farkost, vagnar.
Jernvägens betydelse⊠ original:, –. Statens eller enskilda byggensvårtytt? visade huruledes icke en bestämd principiel skilnad mellan stats- och privatbanor, enär statens mellankomst ändå af nöden.
§ 6. Handeln = den gren af det produktiva arbetet hvars uppgift är att förmedla mellan producent och konsument. De olika slagen af handel: gross- och kram – parti – minut, export, importhandel, – kommissarier – – – bankväsende.
§ 7 slutligen visat de skilda produktionsgrenarnas solidaritet.
3 kap.kapitlet Rikedomens eller produkternas utbyte samt begreppen värde och pris och dermed samman hängande omständigheter.
§ 1 Utbytet i allmänhet, dess betydelse i afs.avseende å de menskliga behofvens tillfredsställande. – Olyckan af isolering.
Bastiat: ”Visst måste den sociala mekanismen vara mycket sinnrik, mycket mäktig, då den leder till detta egendomliga resultat, att hvarje menniska, äfven den som ödet stält på den mest anspråkslösa plats, kan erhålla mera tillfredsställelse på en dag, än den han sjelf skulle kunna producera under sekler.”
Blott man producerar något af värde, får man deremot allt annat som man behöfver.
§ 2. Värde och pris. Värdet ett relativt begrepp, fhållandetförhållandet mellan produkter, tjenster som utbytas eller kunna utbytas mot hvarandra. När man anför en saks värde, sker det alltid genom komparation med andra saker eller mynt. DförDärför värdestegring på ett håll alltid motsvarad af värdeminskning på annat.
|4|Ett föremåls, en tjensts, värde för tiden, för viss ort, under vissa fhållandenförhållanden, uttryckt i pengar är dess pris.
§ 3. Anbud och efterfrågan. – Anbud icke blott sjelfva handlingen att utbjuda, utan den qvantitet som kan bli föremål derför. – Efterfråga icke blott önskan att ega, utan denna önska i förening med förmåga att köpa – alltså: den qvantitet som kan finna afsättning. – Varornas pris bero på anbud och efterfrågan, – anbudets stegring sänker priset, stegring af efterfrågan höjer det.
§ 4. Produktionskostnader vidare en faktor, som verkar härvid. Den är: ersättning för arbete och kapital, det sista dels ränta på fast, dels restitution af rörligt kapital. Derutöfver vinst. –
Prisets nedtryckning medför minskning af produktion, om ock sträfvan att minska prod.produktions kostnader.
Varornas verkliga värde betingas af produktionskostnaden under normala tillverkningsfhållandenförhållanden. Handeln sträfva att bringa prisen till öfverensstämmande med naturliga, riktiga värden.
Rarhet och monopol höja icke ett föremåls verkliga värde, men väl dess pris genom anbudets ringhet.
Den fria täflan konkurrens mellan producenter bidrager till prisfall, som hejdas i den mon konsumenternas antal stiger. Enligt regeln tendens till prisfall, som endast derföre ej märkas så mycket, att prismätaren myntet äfven faller. – Reduktion af tillverknkostnadtillverkningskostnad är ett genomgående drag. – Ju friare handeln, desto jemnare etablera sig prisen.
§ 5. Myntet = bytesförmedlare den vara, som är antagen och lagligen bestämd till att tjena såsom uttryck för alla andra varors värde. – Visade hvarför guld och silfver bäst fylla dessa vilkor. – Myntet en vara hvars värde beror på enahanda faktorer som öfriga varor.
Bimetallismtillagt i marginalen
§ 6. Krediter = eger rum när en person som eger ett disponibelt kapital, öfverlemnar detta åt en annan mot löfte om dess återbetalande på aftalad tid. – Krediter skapas af kapital, som öfverflyttar det, men verkar derigenom produktivt. Ensvårtytt, ofantlig betydelsefullt i utbytet,tillagt av utgivaren omsättningen af rikedom. – Inbespara mynt och styra sålunda varupriser. Form: vexlar, banksedlar, checker m. m.
|5|Krediter verka på priser lika väl som myntet. Ty ju mer kredit menskorna använda i sina affärer, desto mer stiga efterfrågan på varor. Man använda då både det mynt man har och det man framdeles kan komma att ha.
Vidare behandlades kreditens utsträckning och hopdragning: spekulationer ända till svindel möjliggjord genom krediten: Deraf handelskriserna.
Kreditväsende föremål för skild affärsgren, banken hvarom dock ej ingick i i närmare utläggning, hänvisande till Linder, Liljestrand – Consul. Senenil.svårtytt
Bankernas rol befordra sparsamhet, och företagsamhet.
En blick på bankväsendet i Finland.
§ 7. Om öfverproduktion. Huruvida möjlig? I allmänhet ej mer för viss tid och viss lokal. – Handelns uppgift att förekomma detta.
§ 8 Utbytets, handlares frihet. – Om forna skickensvårtytt genom monopole, lands- och stadstullar, taxor, yrkesrighandteringsvårtytt. – Prohibition – merkantil syn.
Farhågor för stor import. Men export och import reglera hvarandra ömsesides. Men hvarje produkt utgör afsättning för annan produkt af samma värde. Ökar exporten, så ökas importen och tvärtom. En annan fråga är huru väl man använda de värden som exporten tillföra. –
Nu protektion eller skyddstullsystem.
Argumenter för: 1o) Utan hindrande tullar skulle utländig öfversvämma landet med sina produkter, – nation bli köpare icke säljare. – Men detta förbjuder sig sjelf, ty utländing vill ha betaldt, medlet derför är export.
2o) Tullarna utgöra kraftig uppmuntran för det nationella arbetet: Men derigenom lätt få falska konstlade industrier, eller ock indolens tillföljd af uteblifven täflan. Orättvist mot konsumenter i dubbel mening: betala skatt till producenter och måste genom skild skatt ersätta uteblifven|6| tullinkomst.
3o) Nyttigt att hos ett folk genom skydd acklimatisera vissa industrier, för att derigenom hinna få behofven fyllda och ej bero helt och hållet af andra nationers produktion. Mycket synes tala derför. Men hvad är rätta sättet? Icke skyddstullar, – men goda lagar, rättsordning och exekution, näringsfrihet, respekt för individen, tekniska skolor, komunikation, handelstraktater m. m.
Vårt egendomliga fhållandeförhållande genom föreningensvårtytt med Ryssland.
Vi komma nu till KapKapitel 4 om rikedomars fördelning. –