25.10.1875 Finanslära
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
Finanslära.
H. T.Höstterminen 1875.
11te Föreläsn.Föreläsningen
25 Okt.oktober 75.
Sista afdelningen af domänerna: statens bergverk och
fabriker. Förut talat om det olämpliga i att staten utöfvar närings-
verksamhet. Likaväl som om jordbruket, och ännu mera, gäller detta
om fabriker. Utveckla närmare.tillagt Dessa kunna ock svårligen exploiteras genom utarren-
dering. – Adam Smith den första som bestämdt och ovilkorligt ut-
talat sig mot närings bedrifvande ss.såsom inkomstkällatillagt för statens rstruket. En del tyska förfnförfattningar
bibehåller sådant bland regalerna. – Dock kan det anses inom
finansvetenskapen numerastruket obestridt, att staten icke bör och ickestruket kan bedrifva
industriel näring. – Om bergverk bör dock skildt yttras.
Begsbruk gemensamt med skogsbruket att grundvilkor för mycken annan produktion.
Många stater ega och bedrifva ännu sådana. Detta sin rot i
det förflutna – bergstillagtregalet. Ädla metlermetaller, jern, koppar, bly, etc. salt, stenkoltillagt i marginalen – statens höghetsrätt till alla sådana: äfven vår ekono-
miska rättsutveckling visar – inventeringssystemet. – Äfven ha stater i nyare tider
enkom förvärfvat sig bergverk. – Ursprungligen lämpligt. Fordrade mycket
kapital och arbetskraft som regenten disponeradetillagt . Associationsväsendet icke utvecklad. – På hög
ekonomisk utveckling ändra sig detta – Staten jemförelsevis låg netto-
vinst. Preussen 1871: 15struket Omk.Omkring 52 miljmiljoner. mark brutto, 11 miljmiljoner. netto uti
saltet. Österrike betydliga tillskott, Ryssland: 4 miljmiljoner rub.rubel brutto, 279 000
rub.rubel netto. Enskstrukettillagt Regel: sälja såsnart erhålles ett pris hvar
ränta högre än staten erhållit sjelf. – Förklarligt, ty enskilde bedrifva
bättre.
Af fabriker ansluta sig till bergverken jernverk: mest masugnar.
I Tyskland ganska mycket. Säljas mer och mer. Dessa emellertid
verkliga domäner, ty beräknade blott på vinst.
Annorlunda med öfriga qvarvarande statsfabriker: 2 slag: mönster-
verk: gobelin, porslin, konstgjuteristruket glasbruk, klädesfabriktillagt. Numera obehöfliga, enär privata
äfven i smak täfla fullt. Inbringa föga. – Andra slag, mili-
tära, vapenfabriker, pappersbruk. Ändamålet icke vinsten, utan
ett särskildt statsegendomstruketändamåltillagt, tillgodoseende med just sådan vara, som
|2|
den behöfver. Och dock äfven häri mer och mer privat-
industrin anlitad. T. ex. Ryssland: krut hålla på bli fri
näring. Marin- o. artilleri väsendet. Askeysvårtytt et Bode stora
leveranser. Skeppsbyggnad. England der storleverantör af krigsvara.
Framhålla hvarföre icke löna sig: spekulativa omtänksamheter
saknas. Teckna huru en fabrikant i våra dagar måste
funktionera.
Exempel Preussen: porslinsfabrik 155 000 ThlrThaler brutto, blott
10 tusen netto. Preussiska Sjöhandelsinstitutet, fabriker till värde
af 4¼ miljmiljoner ThlrThaler (linne spinneri etc.) netto 19 000! Baiern
porslin, tillskott. Der t. o. m. statsbryggerier! Sachsen i Meissen
ofta tillskott, obetydl.obetydlig vinst – medan Rörstrand t. ex. 20 % netto.
Mynttillverkning lämplig för staten, men endast för att alltid
kraftg garanti för mynten. Kan vara rätt vinstgifvande
men detta vanl.vanligen lika ur rent industriel synpunkt, utan
emedan monopol, och myntningspligt eller slagskatt.
DfreDärför icke lämpligt att behandlas bland monopolerstruket domänertillagt.
Regel: Att förstruket i finansielt ändamål, d. ä.det är för att bereda
staten inkomst anlägga industriella verk, kan och bör icke
komma i fråga. I Finland numera inga statsfabriker.tillagt i marginalen Olämpligt och lönlöst, dessutom kan det ha
sans för enskilda industrier. – För andra special ändamål
kan det möjligen vara af nåde. Om t. ex. stater behöfva
en artikel ss.såsom kanoner, och enskilda icke producera den, eller
om icke vill bero af möjlighet att få från andra länder – Skeppastruket
I alla domäner staten = privat egare. Fiscus och bär
i rättegången ss.såsom privat part. [...]oläslig/saknad text
Nu till öfrig inkomstgifvande egendom, som icke att
härföras till domäner, emedan icke fastighet, och icke den
historiska grunden härför.
Kommunikations anstalter:
Jernvägen. Demonstrera. Kan vara direkt vinst. T. ex.
Belgien 84 milj.miljoner brutto 40 milj.miljoner netto, full räntatillagt på kapitalet
1 600 verst stats- 1 700 privatbana. – Huru i Finland. – Sverige
Men derhos den indirekta finansvinsten af jernvägen genom
ökad trafik. – Princip: om staten anlägga jernvägen så är det icke för
att göra vinst, utan för att skapa kommunikation.
Kanaler
Kapitaler
Amortiv fond.
Donatorer.
Privaträttig äfven
detta.tillagt i marginalen
Finanslära.
H. T.Höstterminen 1875.
11te Föreläsn.Föreläsningen
25 Okt.oktober 75.
Sista afdelningen af domänerna: statens bergverk och fabriker. Förut talat om det olämpliga i att staten utöfvar näringsverksamhet. Likaväl som om jordbruket, och ännu mera, gäller detta om fabriker. Utveckla närmare. Dessa kunna ock svårligen exploiteras genom utarrendering. – Adam Smith den första som bestämdt och ovilkorligt uttalat sig mot närings bedrifvande ss.såsom inkomstkälla för staten. En del tyska förfnförfattningar bibehåller sådant bland regalerna. – Dock kan det anses inom finansvetenskapen obestridt, att staten icke kan bedrifva industriel näring. – Om bergverk bör dock skildt yttras. Begsbruk gemensamt med skogsbruket att grundvilkor för mycken annan produktion.
Många stater ega och bedrifva ännu sådana. Detta sin rot i det förflutna – bergsregalet. Ädla metlermetaller, jern, koppar, bly, etc. salt, stenkoltillagt i marginalen – statens höghetsrätt till alla sådana: äfven vår ekonomiska rättsutveckling visar – inventeringssystemet. – Äfven ha stater i nyare tider enkom förvärfvat sig bergverk. – Ursprungligen lämpligt. Fordrade mycket kapital och arbetskraft som regenten disponerade. Associationsväsendet icke utvecklad. – På hög ekonomisk utveckling ändra sig detta – Staten jemförelsevis låg nettovinst. Preussen 1871: Omk.Omkring 52 miljmiljoner. mark brutto, 11 miljmiljoner. netto uti saltet. Österrike betydliga tillskott, Ryssland: 4 miljmiljoner rub.rubel brutto, 279 000 rub.rubel netto. Regel: sälja såsnart erhålles ett pris hvar ränta högre än staten erhållit sjelf. – Förklarligt, ty enskilde bedrifva bättre.
Af fabriker ansluta sig till bergverken jernverk: mest masugnar. I Tyskland ganska mycket. Säljas mer och mer. Dessa emellertid verkliga domäner, ty beräknade blott på vinst.
Annorlunda med öfriga qvarvarande statsfabriker: 2 slag: mönsterverk: gobelin, porslin, glasbruk, klädesfabrik. Numera obehöfliga, enär privata äfven i smak täfla fullt. Inbringa föga. – Andra slag, militära, vapenfabriker, pappersbruk. Ändamålet icke vinsten, utan ett särskildt statsändamål, tillgodoseende med just sådan vara, som|2| den behöfver. Och dock äfven häri mer och mer privatindustrin anlitad. T. ex. Ryssland: krut hålla på bli fri näring. Marin- o. artilleri väsendet. Askeysvårtytt et Bode stora leveranser. Skeppsbyggnad. England der storleverantör af krigsvara.
Framhålla hvarföre icke löna sig: spekulativa omtänksamheter saknas. Teckna huru en fabrikant i våra dagar måste funktionera.
Exempel Preussen: porslinsfabrik 155 000 ThlrThaler brutto, blott 10 tusen netto. Preussiska Sjöhandelsinstitutet
Preußische Seehandlungsgesellschaft, fabriker till värde af 4¼ miljmiljoner ThlrThaler (linne spinneri etc.) netto 19 000! Baiern porslin, tillskott. Der t. o. m. statsbryggerier! Sachsen i Meissen ofta tillskott, obetydl.obetydlig vinst – medan Rörstrand t. ex. 20 % netto.
Mynttillverkning lämplig för staten, men endast för att alltid kraftg garanti för mynten. Kan vara rätt vinstgifvande men detta vanl.vanligen lika ur rent industriel synpunkt, utan emedan monopol, och myntningspligt eller slagskatt.
DfreDärför icke lämpligt att behandlas bland domäner.
Regel: Att i finansielt ändamål, d. ä.det är för att bereda staten inkomst anlägga industriella verk, kan och bör icke komma i fråga. I Finland numera inga statsfabriker.tillagt i marginalen Olämpligt och lönlöst, dessutom kan det ha sans för enskilda industrier. – För andra special ändamål kan det möjligen vara af nåde. Om t. ex. stater behöfva en artikel ss.såsom kanoner, och enskilda icke producera den, eller om icke vill bero af möjlighet att få från andra länder –
I alla domäner staten = privat egare. Fiscus och bär i rättegången ss.såsom privat part.
Nu till öfrig inkomstgifvande egendom, som icke att härföras till domäner, emedan icke fastighet, och icke den historiska grunden härför.
Kommunikations anstalter:
Jernvägen. Demonstrera. Kan vara direkt vinst. T. ex. Belgien 84 milj.miljoner brutto 40 milj.miljoner netto, full ränta på kapitalet 1 600 verst stats- 1 700 privatbana. – Huru i Finland. – Sverige Men derhos den indirekta finansvinsten af jernvägen genom ökad trafik. – Princip: om staten anlägga jernvägen så är det icke för att göra vinst, utan för att skapa kommunikation.
Kanaler Kapitaler Amortiv fond. Donatorer. Privaträttig äfven detta.tillagt i marginalen