12.4.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
20. luento 12. huhtikuuta.
3. luku. Vaurauden ja tuotannon vaihtosuhde sekä käsitteitä
aiheet, joita tässä luvussa tullaan käsittelemään.
Olin määritellyt kansantaloustieteen sinä tieteenalana, joka selvittää, miten vauraus syntyy, miten sitä vaihdetaan, jaetaan ja käytetään. – Edelleen määrittelin vaurauden = kaikki hyödylliset tai miellyttävät asiat, jolla on vaihtoarvoa – tai ne kaikki sellaisia lukuun ottamatta, jotka voidaan saada ilman työtä ja uhrauksia.
Palvelut:
Tuotannosta siirrymme nyt vaihtoarvoon, jossa käsitteet arvo ja hinta ovat ensisijaisina tutkimuksen kohteena.
§ 1. Vaihdosta saatava tuotto.
Aikaisemmin on jo edellytetty: kyse on työnjaosta, kaupasta tuottavan työn haarana, joka omistautuu erityisesti vaihdosta saatavan tuoton välittämiseen.
Ilmeistä on, ettei tuottavan työn kehitys olisi ollut mahdollista siitä vaiheesta, jolloin jokainen vielä teki työtä yksinään tai ryhmänä perheitä kommunismissa,tillagt i marginalen ja sai hädin tuskin itse tyydytetyksi alkeelliset ruoan, vaatteiden, asumisen tarpeensa, siihen vaiheeseen, jolloin jokainen työntekijä voi omistautua erikoisalalleen ja myös saavuttaa siinä täysimääräisen taidon, ellei olisi tapahtunut keskinäistä tavaranvaihtoa toisen tuotteesta toisen tuotteeseen, ensin välittömästi, sittemmin kaupan välityksellä.
Tässä on huomattava, että tavaranvaihto edellyttää omistusoikeutta. Minun omistamani sinun omistamaasi vastaan. Referoi, mitä aikaisemmin puhuttiin omistamisen merkityksestä tuotannolle. Tässä voidaan kosketella kysymystä: Onko tämä tuotteiden vaihtosysteemi apuna yksilön onnen saavuttamisessa? Lisääkö se hänen hyvinvointiaan?
Otetaanpa esimerkki omasta maastamme: Uudisraivaaja Kuusamon erämaissa – ja pieni käsityöläinen, olkoonpa vaikka puuseppä Helsingistä. Edellisellä on 1 000 tynnyrinalaa maata. Hän on saanut valtiolta siihen lain myöntämän uudisraivaajan avustuksen, ja siten hänellä on ollut leipää itselleen ja läheisilleen ensimmäisinä kovina aikoina, jolloin oli rakennettava koti, raivattava peltoja, ojitettava, äestettävä, kannettava, kylvettävä jollekin pienelle peltotilkulle. Sitten hän on alkanut saada vähän tuottoa suuresta uudisraivaajan tilastaan: hän saa omaa leipää, maitoa, kalaa. Mutta hän tarvitsee myös muuta: suolaa, rautaa, nauloja, vaihtovaatteita; – tai työkaluja näiden valmistamiseen. Miten vaikeaa. On monta virstaa [...]oläslig/saknad text metsän läpi ja vuoren yli lähimpään kylään ja vieläkin enemmän kaupunkiin. Jalan tai hevosella kesällä, reellä talvella hän voi päästä sinne: silloin hän saa tarvittavansa. Mutta huolimatta ankarasta työstään, huolimatta laajoista maistaan ja mannuistaan, hyvästä kalasaaliistaan, metsästään, – hän elää karua, köyhää elämää, jonka täyttää miltei kokonaan selviäminen, nälkäkuoleman välttäminen, – kunnes on rakennettu teitä, tullut naapureita, kylä tullut lähemmäksi, hänen tuotteittensa vaihtamisen toisiin mahdollistava maalaiskauppa tullut lähemmäksi, ja on alkanut muodostua yhteisö muiden kanssa. Hän on kuitenkin saanut aikaisemmin apua valtiolta.tillagt i marginalen Silloin alkaa sarastaa vähäinen sivistyksen kajo – jne. Entä sitten helsinkiläinen puuseppä? Hän ei valmista itse sitä, mitä hän tarvitsee ruoakseen tai pukeakseen ylleen ym. mutta mitä kaikkea hän voi muitta mutkitta saada vaihdetuksi työnsä tuloksia vastaan: Kaikenlaisia vaatteita [...]oläslig/saknad text on tarjolla, milloin hän vain haluaa. Uudisraivaajalta ja hänen vaimoltaan kului kenties 40 työpäivää saada lampaanvilla muunnetuksi vaatteeksi: Puuseppä voi ostaa 50 päivän palkallaan vaikka koko vaatekerran ompelematta itse yhtään ainoa neulanpistoa. Eikä hänen ole tarvinnut sitä varten käsitellä minkäänlaista villaa. Miten tilanne [...]oläslig/saknad text siitä kehittyy.tillagt i marginalen Edelleen osalla vuoden tuloja hän saa itselleen: hyvää ja vahvaa ruokaa ja juomaa, jota hänelle on tarjolla kaikissa mahdollisissa paikoissa. Sokeria, kahvia. Hän menee ulos: kulkee pitkin siistittyjä katuja, – ostaa sikareita kadunkulmasta. Hänen oma tuotantonsa on ollut laadukasta, hän ansaitsee niin paljon, että voi käydä teatterissa tai kansannäyttämöllä, – ainakin kansankirjastossa tai kuuntelemassa luentoa. Tai lähteä kesällä maalaisilmaan: nousta höyrylaivaan tai junaan. –
Lapset koulussa. Mikä tieto, mikä koulutuksen sukupolvi tässä lapsille avautuukaan.tillagt i marginalen
Eikö ole ihmeellistä, että joillakin tuoleilla, pöydillä, sängyillä, jotka hän on valmistanut, hänelle on tarjolla niin monenlaisia asioita? – Ja eikö ole samoin kaikkien muidenkin ihmisten kohdalla? Että he saavat enemmän hyvitystä kuin antavat. Näin on laita tässä yhteiskuntaelämässä, joka on rakentunut palvelujen ja tuotteiden vaihdosta saatavan tuoton pohjalle, mutta joka samalla myös aina saa ottaa vastaan menneeltä ajalta perintönä suuren määrän vaurautta.
”Yhteiskunnallisen mekanismin täytyy tietenkin olla erittäin mielekäs, erittäin vahva, koska se johtaa siihen omanlaiseensa tulokseen, että jokainen ihminen, hänkin, jonka kohtalo on asettanut kaikkein vaatimattomimpaan asemaan, voi saada elämässään yhtenä päivänä enemmän tyydytystä antavaa, kuin mitä hän olisi voinut itse tuottaa vuosisatojen aikana”, sanoo Bastiat.
(Eikä tätä kuitenkaan ole saanut aikaan mikään valtion monimutkainen toimenpide. Vaan ihmisen oma oikeutettu etu. Valtion tehtävä on vain antaa oikeusturva.) –
Yksilöille hyöty vaihtotaloudesta = kyky ostaa, mitä he tarvitsevat – on yhtä ilmeistä kuin eri valtioillekin. De Tracyn esimerkki Ranskasta, sen sisämaan eristyksissä olevista osista, joissa viljeltävät lajikkeet eroavat toisistaan, kun kyse on viljelysmaasta, laidunmaasta tai metsäseuduista. Kärsimystä oli kaikenlaista, väestöä vähän, tuotantoa vähänlaisesti. Tästä selvittiin, kun ryhdyttiin tuottamaan sellaista, jolla on arvoa. ”Silloin saan kaiken, mitä tarvitsen, ja mitä en itse pysty tuottamaan”.
§ 2. Arvo ja hinta
Tästä oli usein aikaisemmin kysytty: onko kaikki hyödyllistä? Kyllä kaikki sellainen on hyödyllistä, joka ei ole muutenkin kaikkien käytettävissä kuten ilma.
Ilmaa tällä seudulla oli ja se oli hyvää – ei ilmalla ole suurta arvoa. (Parantolapaikkakunnat?)
Arvo = kahden keskenään vaihdettavissa olevan palvelun välinen suhde (Bastiat.)
Tämä siis ensimmäisenä määritelmänä.
Palvelut = tuote, [...]oläslig/saknad text
Hyötyarvo, – vaihtoarvo – ostoarvo – hintaero.
Arvo on kahden eri asian välinen suhde. Aina ei voi olla arvon yleistä nousua tai laskua, mutta hintojen kyllä. Hinta on se rahan määrä, joka ilmaisee tuotteen tai asian kulloisenkin ajankohdan arvon. Arvo on suhteellinen, hinta absoluuttinen.
Selitä tänään Mill.tillagt i marginalen
Arvon ja hinnan välinen vaihtelu. – Tämä asetetaan sen arvon mukaan. – Korkea hinta, alhainen hinta.
Tuotteen harvinaisuus tai ylitarjonta – tämä vaikuttaa arvoon riippumatta tuotteen hyvyydestä ja hyödyllisyydestä.
Rauta on paljon hyödyllisempää kuin timantit, joskin arvoltaan vähäisempi. Leipä on hyödyllisempää kuin ananas – mutta kuitenkin halvempaa. Arvon arvioiminen rahassa ottaa huomioon vallitsevan hinnan. –
Miten yleensä arvo tiedetään, jos hinta on etukäteen kiinteästi määrätty.tillagt i marginalen
Laki kysynnästä ja tarjonnasta.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 1880.
Nation. ekon.Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 1880.
20de FöreläsnFöreläsningen
12 April.
3 kap.kapitlet Värde och pris ärostruket Rikedoms och produktions utbyte samt begrepptillagt
de
ämnen detta kap.kapitel skall behandla.
Den 1a § måste dock sysselsätta med produkternas
utbyte).struket Jag hade defin.definierat nation. ekonnationalekonomi ss.såsom den vetenskap
som utreder huru rikedom frambringas, utbytes, fördelas
och förbrukas. – Vidare def.definierat rikedom = alla nyttiga
eller angenäma ting, som hafva ett bytesvärde – eller
alla dodito utom dem som kunna fås utan arbete och upp-
offring.
tjenster:tillagt i marginalen
Från produktion komma vi nu till utbytet, hvarvid
begreppet värde och pris skola framstå ss.såsom de väsent-
ligaste föremål för undersökningen.
§ 1. Utbyte.
Redan förutsatt i det föregående: i fråga
om arbetets delning, i fråga om handeln ss.såsom den branch af
prod.produktivt arbete som särskildt egna sig åt utbytens förmedling.
Uppenbart är, att det produktiva arbetets utvecklig före det
stadium då enhvar, arbetande isoleradt för sig, eller familje-
grupper i kom-
munismtillagt i marginalen med nöd kan sjelftillagt
tillfredsställa sina primitiva behof, [...]oläslig/saknad text af föda, kläder, bohag, – till
det då hvarje arbetare kan egna sig åt sin speciella branch och också
ernå full skicklighet, icke skulle varit möjlig utan ett utbyte
af den enas alster mot den andras, först omedelbart sedan
gegenom handelns bemedling, kommit till stånd.
Här att uppmärksamma: bytet förutsätta egenderätt: mitt emot
ditt. Referera till hvad förut om egandets betydelse för produk-
tionen.
Här må den fråga beröras: bidraga detta system af byten till
individens lycka? Ökar det hans välstånd?
Låt oss taga ett exexempel fr.från eget land: nybyggare i Kuusa-
mos ödemarker – en liten handtverkare, låt vara snickare
i HforsHelsingfors. Den förra har 1 000 tlandtunnland jord. Han har fått af
staten deri lag medgifva nybyggarhjelp och dermed haft bröd för
sig och de sina under den första hårda tiden, då det gällde att bygga
hem, rödja ängar dika upp, gräfta, bärasvårtytt, beså någon
åkerlapp. Så har han börjat få ngnnågon afkastning fr.från sitt stora
nybygarhemman: han får eget bröd, mjölk, fisk. Men han behöfva
äfven annat: salt, jern, spik, kläde byttsvårtytttillagt; – eller redskap för att till-
verka dessa. Hvilken svårighet. verstsvårtytttillagt Det är många [...]oläslig/saknad text öfver skog och berg
till närmaste by, än mer till staden. Till fots eller häst om sommaren,
per släde om vinter kan han komma dit: då får han dessa nödvändiga.
|2|
ochstruket Men trots hans hårda arbete, trots hans vidsträkta jord
med vidasvårtytt ängsmark, hans goda fiske, hans skog, – lefver har
ett kargt, fattigt lif, nästa uteslutande upptaget att vinna bergning,
undgå hungersdöden, – tills vägar uppstått, grannar kommit,
en by närmat sig, en landthandel kommit närmare tillgänglig
till utbyte af hans alster med andra blifvit möjligt och be-
fattat sig mera i ett samhälle med andra. Han har dock af staten
förut haft hjelp.tillagt i marginalen Då anlända äfvensvårtytt
ringa stråkensvårtytt af bildningens ljus – etcetcetera. Men snickaren i HforsHelsingfors.
Han tillverka intet som han sjelf behöfva hvarken föda eller kläder m. m.
Men hvad allt kan han sig utan omvägarsvårtytt få tillbyta sig för sittsvårtytt
arbetes alster: Kläder [...]oläslig/saknad text af alla slag stå till buds närhelst
han det önska. Nybygaren och hans hustru behöfde använda kanske
40 arbetsdagar, för att få fårens ull förvandlad till plagg: Snickaren
kan för 50 dagars lön ha full omgång kläder, utan att sjelf göra
ett nålstyng. Och hvilken ull ha ej derför varit i verksamhet.
Hvad [...]oläslig/saknad text saker
varda.tillagt i marginalen
Vidare för en del af års inkomst få sig: god och kraftig föda och
dryck han till buds på all möjlig ställe. Socker kaffe.
Han gå ut: eklärerade gator, – cigarer i gathörn.
Har hans egen produktion skett med skicklighet, förtjena han
så mycket, att han kan besöka teater eller folkkonst, – i alla
fall folkbibliotek eller föreläsningtillagt. Eller om sommar landtluft: stiga på en
ångbåt, eller bantåget. – Är det icke fredsstruket
Barn i skola. Hvilken
kunskap, hvilken bildnin-
gens generationsvårtytt öppna
sig här ej för barn.tillagt i marginalen
Är det ej förundeligt, att för några stolar, bord, sängar, som
han tillverka så många saker skola stå honom till buds? –
Och är det ej så med alla andra menskor? Att de erhålla
större valuta än de gifva. Det är så i detta samhällslif
bygdt på utbyte af tjenster och produkter, men som tillikasvårtytt
städsesvårtytt af en förgångensvårtytt tid mottaga i arf ett mått af rikedom.
”Visst måste den sociala mekanismen vara mycket
fögstruket sinnrik, mycket mäktig, då den leda till detta egen-
domliga resultat att hvarje menniska, äfven den som ödet
ställt på den mest anspråkslösa plats, kan erhålla mer
tillfredsställelse på en dag, än han sjelf skulle kunna producera
under sekler.” säger Bastiat.
(Och dock icke ngnnågon statens konstiga åtgärd, som skapat detta.
Men menskan välförestadesvårtytt egna intresse. Endast statens rätts-
skydd.) –
Gagnet för individen af att kunna byta sig till = köpatillagt hvad de behöfva –
är lika evident för de skilda länderna. – De Tracys exempel
om Frankrike, inland och isoleradsvårtytt, och inre der de sädes.svårtytt via adersvårtytt
bete- och skogs trakt skilda fr.från hvarandra. Lidande på all hvissvårtytt.
ringa befolkning, ringa produktion. – Öfverkomsvårtytt detta: producera något af värde, så hvarje
få allt hvad jag behöfvasvårtytt och icke sjelf producera.
§ 2. Värdet och pris.
Härå ofta förut fråga: allt nyttigt?
Nog allt nyttigt, som icke stå enhvar tillhanda sssåsom luft.
Luften i denna trakt var och godsvårtytt – icke luften bärsvårtytt ej
högt värde. (Helsoorter?).
Värdet = förhållande mellan tvenne tjenster, som
utbytas mot hvarandra (Bastiat.
Detta sssåsom preliminär defindefinition.
tjenster = pro-
dukt,
[...]oläslig/saknad texttillagt
Nyttjovärde, – bytesvärde – köpvärde –
skilnad på pris.
Värdet äro förhållande mellan skilda ting. Det kan
ej finnas allmallmän stegring eller fall i värde men väl
i prisen. Priset är det i peningar uttryckta värdet
för tiden. Värdet relativt, priset absolut.
Utmärka idagsvårtytt
Milltillagt i marginalen
Förvandling mellan värde och pris. – Detta sättes
under dess värde. – – Högt pris, lågt pris.
Rarhet och öfverflöd af en produkt – inverka häraf
på värdet, oberoende af godhet och nyttighet.
Jernet mycket nyttigare än diamanter, nu dock mindre
värd. Brödet nyttigare än ananas – men docksvårtytt.
Värdets uppskattning i pengar tar hänsyn till rådande pris. –
Huru öfverhufvud
kännedom om pris på
förhand har fixeratssvårtytt.tillagt i marginalen
Lagen om anbud och efterfråga.
Nation. ekon.Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 1880.
20de FöreläsnFöreläsningen
12 April.
3 kap.kapitlet Rikedoms och produktions utbyte samt begrepp
de ämnen detta kap.kapitel skall behandla.
Jag hade defin.definierat nation. ekonnationalekonomi ss.såsom den vetenskap som utreder huru rikedom frambringas, utbytes, fördelas och förbrukas. – Vidare def.definierat rikedom = alla nyttiga eller angenäma ting, som hafva ett bytesvärde – eller alla dodito utom dem som kunna fås utan arbete och uppoffring.
tjenster:tillagt i marginalen
Från produktion komma vi nu till utbytet, hvarvid begreppet värde och pris skola framstå ss.såsom de väsentligaste föremål för undersökningen.
§ 1. Utbyte.
Redan förutsatt i det föregående: i fråga om arbetets delning, i fråga om handeln ss.såsom den branch af prod.produktivt arbete som särskildt egna sig åt utbytens förmedling.
Uppenbart är, att det produktiva arbetets utvecklig före det stadium då enhvar, arbetande isoleradt för sig, eller familjegrupper i kommunismtillagt i marginalen med nöd kan sjelf tillfredsställa sina primitiva behof, af föda, kläder, bohag, – till det då hvarje arbetare kan egna sig åt sin speciella branch och också ernå full skicklighet, icke skulle varit möjlig utan ett utbyte af den enas alster mot den andras, först omedelbart sedan gegenom handelns bemedling, kommit till stånd.
Här att uppmärksamma: bytet förutsätta egenderätt: mitt emot ditt. Referera till hvad förut om egandets betydelse för produktionen. Här må den fråga beröras: bidraga detta system af byten till individens lycka? Ökar det hans välstånd?
Låt oss taga ett exexempel fr.från eget land: nybyggare i Kuusamos ödemarker – en liten handtverkare, låt vara snickare i HforsHelsingfors. Den förra har 1 000 tlandtunnland jord. Han har fått af staten deri lag medgifva nybyggarhjelp och dermed haft bröd för sig och de sina under den första hårda tiden, då det gällde att bygga hem, rödja ängar dika upp, gräfta, bärasvårtytt, beså någon åkerlapp. Så har han börjat få ngnnågon afkastning fr.från sitt stora nybygarhemman: han får eget bröd, mjölk, fisk. Men han behöfva äfven annat: salt, jern, spik, kläde byttsvårtytt; – eller redskap för att tillverka dessa. Hvilken svårighet. verstsvårtytt Det är många [...]oläslig/saknad text öfver skog och berg till närmaste by, än mer till staden. Till fots eller häst om sommaren, per släde om vinter kan han komma dit: då får han dessa nödvändiga.|2| Men trots hans hårda arbete, trots hans vidsträkta jord med vidasvårtytt ängsmark, hans goda fiske, hans skog, – lefver har ett kargt, fattigt lif, nästa uteslutande upptaget att vinna bergning, undgå hungersdöden, – tills vägar uppstått, grannar kommit, en by närmat sig, en landthandel kommit närmare tillgänglig till utbyte af hans alster med andra blifvit möjligt och befattat sig mera i ett samhälle med andra. Han har dock af staten förut haft hjelp.tillagt i marginalen Då anlända äfvensvårtytt ringa stråkensvårtytt af bildningens ljus – etcetcetera. Men snickaren i HforsHelsingfors. Han tillverka intet som han sjelf behöfva hvarken föda eller kläder m. m. Men hvad allt kan han sig utan omvägarsvårtytt få tillbyta sig för sittsvårtytt arbetes alster: Kläder [...]oläslig/saknad text af alla slag stå till buds närhelst han det önska. Nybygaren och hans hustru behöfde använda kanske 40 arbetsdagar, för att få fårens ull förvandlad till plagg: Snickaren kan för 50 dagars lön ha full omgång kläder, utan att sjelf göra ett nålstyng. Och hvilken ull ha ej derför varit i verksamhet. Hvad [...]oläslig/saknad text saker varda.tillagt i marginalen Vidare för en del af års inkomst få sig: god och kraftig föda och dryck han till buds på all möjlig ställe. Socker kaffe. Han gå ut: eklärerade gator, – cigarer i gathörn. Har hans egen produktion skett med skicklighet, förtjena han så mycket, att han kan besöka teater eller folkkonst, – i alla fall folkbibliotek eller föreläsning. Eller om sommar landtluft: stiga på en ångbåt, eller bantåget. –
Barn i skola. Hvilken kunskap, hvilken bildningens generationsvårtytt öppna sig här ej för barn.tillagt i marginalen
Är det ej förundeligt, att för några stolar, bord, sängar, som han tillverka så många saker skola stå honom till buds? – Och är det ej så med alla andra menskor? Att de erhålla större valuta än de gifva. Det är så i detta samhällslif bygdt på utbyte af tjenster och produkter, men som tillikasvårtytt städsesvårtytt af en förgångensvårtytt tid mottaga i arf ett mått af rikedom.
”Visst måste den sociala mekanismen vara mycket sinnrik, mycket mäktig, då den leda till detta egendomliga resultat att hvarje menniska, äfven den som ödet ställt på den mest anspråkslösa plats, kan erhålla mer tillfredsställelse på en dag, än han sjelf skulle kunna producera under sekler.” säger Bastiat.
(Och dock icke ngnnågon statens konstiga åtgärd, som skapat detta. Men menskan välförestadesvårtytt egna intresse. Endast statens rättsskydd.) –
Gagnet för individen af att kunna byta sig till = köpa hvad de behöfva – är lika evident för de skilda länderna. – De Tracys exempel om Frankrike, inland och isoleradsvårtytt, och inre der de sädes.svårtytt via adersvårtytt bete- och skogs trakt skilda fr.från hvarandra. Lidande på all hvissvårtytt. ringa befolkning, ringa produktion. – Öfverkomsvårtytt detta: producera något af värde, så hvarje få allt hvad jag behöfvasvårtytt och icke sjelf producera.
|3|§ 2. Värdet och pris.
Härå ofta förut fråga: allt nyttigt? Nog allt nyttigt, som icke stå enhvar tillhanda sssåsom luft.
Luften i denna trakt var och godsvårtytt – icke luften bärsvårtytt ej högt värde. (Helsoorter?).
Värdet = förhållande mellan tvenne tjenster, som utbytas mot hvarandra (Bastiat.)tillagt av utgivaren
Detta sssåsom preliminär defindefinition.
tjenster = produkt, [...]oläslig/saknad text
Nyttjovärde, – bytesvärde – köpvärde – skilnad på pris.
Värdet äro förhållande mellan skilda ting. Det kan ej finnas allmallmän stegring eller fall i värde men väl i prisen. Priset är det i peningar uttryckta värdet för tiden. Värdet relativt, priset absolut.
Utmärka idagsvårtytt Milltillagt i marginalen
Förvandling mellan värde och pris. – Detta sättes under dess värde. – – Högt pris, lågt pris.
Rarhet och öfverflöd af en produkt – inverka häraf på värdet, oberoende af godhet och nyttighet.
Jernet mycket nyttigare än diamanter, nu dock mindre värd. Brödet nyttigare än ananas – men docksvårtytt. Värdets uppskattning i pengar tar hänsyn till rådande pris. –
Huru öfverhufvud kännedom om pris på förhand har fixeratssvårtytt.tillagt i marginalen
Lagen om anbud och efterfråga.