[6.]3.1879 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
22. luento
Suomen valtio-oikeus. III osa
4. luku – § 1 Kirkko ja uskonnot (jatk.)
Viimeksi puhuttiin Valtiopäiväjärjestyksen ja kirkkolain merkityksestä tässä kysymyksessä.
Valtiopäiväjärjestyksen § 14: Oikeus osallistua valitsijamies- tai valtiopäivämiesvaaliin aatelittomassa säädyssä on pykälissä 11, 12 ja 13 säädettyjen perusteiden mukaisesti jokaisella säätyyn kuuluvalla ja vaalipiirin alueella asuvalla suomalaisella miehellä, joka on tullut täysi-ikäiseksi, vaikka hän tunnustaisikin muuta kuin kristillistä oppia. – Valtiopäivämieheksi ei saa hyväksyä: sitä, joka ei tunnusta kristillistä oppia. Kirkkolaki 6. joulukuuta 1869 – § 6 – ks. vanhaa.
Analysoi tätä. Ennakointi. Sillä vaikka vuonna 1781 annettiin helpotusta omantunnonpakkoon, niin ei kuitenkaan julkisluonteisia kansalaisoikeuksia. – Aikaisemmin Valtiopäiväjärjestyksen § 14. Vain luterilaisilla ja reformoiduilla vaalioikeus, – keillä nyt? Myös kreikanuskoisilla, tämä on todellisuutta, sillä muilla ei vielä ole lain mukaan oikeutta perustaa julkista seurakuntaa; silti tietenkin, jos katolinen saa Suomen kansalaisuuden, niin hän voi saada vaalioikeuden. Juutalaiset eivät saa kansalaisoikeutta, joten lakia ei voi heihin soveltaa.
Kirkkolain § 6. Mutta mihin sitten muut? Niin ei voi tapahtua menettämättä osaa kansalaisoikeuksista.
Luonteenomaista nykyiselle asemalle.
Oleellisinta on kirkkolaki.
- § 7. – Senaatin yleisistunnossa kysymykset lohkomisesta s. 254.
- § 10 taloudelliset
- § 14 kokonaisuus
- § 15
- § 16
- § 17
Nimitykset – osittain tuomiokapituli, osittain Keisari ja Säädyt, Hallitusmuodon § 10.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 79.
4 kap.kapitlet –
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79.
22a FöreläsnFöreläsningen
Finl.Finlands statsrätt. III Afdeln.Avdelningen
4 kap.kapitlet –
§ 1 KkanKyrkan och religionen, forts.fortsättning
Senast om betydelsen af 14 §struket L. O.Lantdagsordningen och K LagenKyrkolagen
i denna fråga.
14 § L. O.Lantdagsordningen: berättigad att deltaga i val af elektor
eller landtdagsman i ofrälse stånd är, med iakt-
tagande af de i 11, 12 och 13 §§ stadgade grunder, hvar
och en till ståndet hörande och inom valdistriktet
bosatt finsk man, som till myndig ålder kommen
är, äfven om han bekänner annan än den kristna
läran. – Valbar ickestruket SsSåsom landtdagsman få ej
godkännas: den som ej bekänna kristen lära.
KkolagenKyrkolagen 6 Decdecember 1869 – § 6 – se gamla.
Analysera detta. Anticipation. Ty ehuru
1781 lättat samvetstvånget, så icke medborgerliga
rättigheter af officiel natur. – Före 14 § L OLantdagsordningen. Endast
luteraner och reformerta valrätt, – hvilka nu?
Äfven greker, detta det faktiska, ty andra ännu icke
enligt lag bilda offentlig församling; dock visserl.visserligen om
katolik vinna finsk medborgarerätt, så kan han ha
valrätt. Judar icke få medborgarerätt altså ej
tillämpning.
K KKyrkolagen § 6: Men hvart skola de öfriga?
Det kan ej ske utan förlust af en del medborgerliga
rättigheter.
Karakteristik af nuvarande ställ-
ningen.
Det väsentligaste af kkanskyrkans ffattningförfattning
- § 7. – Senatens plenum frågor om klyfning
p.sidan 254. - 10. finansiella
- § 14 helhet
- 15
- 16
- 17
Utnämning – dels Domkapitel, dels
K. o St.Kejsaren och Storfursten 10 § R FRegeringsformen.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 79.
22a FöreläsnFöreläsningen
Finl.Finlands statsrätt. III Afdeln.Avdelningen
4 kap.kapitlet –
§ 1 KkanKyrkan och religionen, forts.fortsättning
Senast om betydelsen af L. O.Lantdagsordningen och K LagenKyrkolagen i denna fråga.
14 § L. O.Lantdagsordningen: berättigad att deltaga i val af elektor eller landtdagsman i ofrälse stånd är, med iakttagande af de i 11, 12 och 13 §§ stadgade grunder, hvar och en till ståndet hörande och inom valdistriktet bosatt finsk man, som till myndig ålder kommen är, äfven om han bekänner annan än den kristna läran. – SsSåsom landtdagsman få ej godkännas: den som ej bekänna kristen lära. KkolagenKyrkolagen 6 Decdecember 1869 – § 6 – se gamla.
Analysera detta. Anticipation. Ty ehuru 1781 lättat samvetstvånget, så icke medborgerliga rättigheter af officiel natur. – Före 14 § L OLantdagsordningen. Endast luteraner och reformerta valrätt, – hvilka nu? Äfven greker, detta det faktiska, ty andra ännu icke enligt lag bilda offentlig församling; dock visserl.visserligen om katolik vinna finsk medborgarerätt, så kan han ha valrätt. Judar icke få medborgarerätt altså ej tillämpning.
K KKyrkolagen § 6: Men hvart skola de öfriga? Det kan ej ske utan förlust af en del medborgerliga rättigheter.
Karakteristik af nuvarande ställningen.
|2|Det väsentligaste af kkanskyrkans ffattningförfattning
Utnämning – dels Domkapitel, dels K. o St.Kejsaren och Storfursten 10 § R FRegeringsformen.