2.11.1875 Finanslära

Finanslära

H.T.Höstterminen 1875.
14^de Föreläsn.Föreläsningen
2 Nov.november

Förut nämnt att Sveriges Bank Riksens Ständers Bank i Sverigetillagt en af de gamla, inrättad af Palm-
struch 1656. Tanken på bankinrättningen fanns redan hos Gustaf Adolf.
Ja han hade i Kgl. M^tKungliga Majestäts punkter till Borgerskapet i Stockholm uttalat
den tanken att en bank borde finnas i hvar stad eller åtminstone i de
förnämsta städerna, för att bereda näringars rörelsekapitel. Begärde
deröfver Borgerskapets yttrande. Likaså Axel Oxenstjerna. Men det blef ej
af. 1656 erbjöd sig Johan Palmstruch, bördig från Riga och Commiss
i Commers Collegium att inrätta. Han erhöll jemte participanter 30 Nov.november 56
uteslutande privil.privilegier att i Stockholm och andra städer inrätta Vexel- och
Lånebanker. – Stora sjötullsmedlen skulle insättas och gå genom
banken. Skild realrealisation. 16 Decbrdecember s.samma år förordnad, af vinsten ½ till
kronan, ¼ Stockholms stad och ¼ bankbolaget. Så högt taxades
monopolet. Intet stadgadt om kapitalet. Snart dock obestånd.
Orsakerna dertill: myntet af koppar, som högst vexlande till
värde; – för lång lånetid: 1 år 6 veckor. Kris 1661 som afstyrdes
genom uppfinningar och utgifning af kreditsedlarna, kreditivsedlar
som de hastruket kallades. Blefvo snart begärliga. Åberopades af
Law 1716 ss.såsom föredöme. Likaså 1664 obestånd, troligen derför
att förmyndare reger.regeringen eller enskilda dess ledamöter fått företräd-
ningar utan pant. Reger.Regeringen förband sig inom natt och år inlösa
sedlarne. Palmstruch dömdes 1668 sina privil.privilegier och lifvet för-
lustig. Ständerna tillfrågade om banken skulle åter upprättas? Bön-
derna förklarade sig ej vilja ha ngtnågot med Banco att skaffa, men de
öfriga 3 ständer ville banken försvara, beskydda och handhafva och
öfverlemnads förty till St^naStänderna att om banken förordna och besluta.
Ordningen för rikets Ständers bank 22 Sept.september 1668. 2^eTvenne bestånds-
delar. Depositions och vexelbank – Lönebank. Inga kreditsedlar
skulle få utges. Men 1701 öppnades s. k. transporträkning. Transport
sedlar = depositionsbevis utan räntatillagt som kunde ofverlåtas men blott med
åtecknad transport. Således = obequema sedlar. Utsläpptes
för mycket för utvidgad lånerörelse. 1745 fanns 7 400 000 daler
silfvermynt sedlar mot 400 000 metallisk kassa. Många slags
operationer för att styra kursen. Förgäfves. 1762 sedlar 44 miljmiljoner
daler silfvermynt. Vid 1778 års riksdag beslöts realisation d. ä.det är intas mot silfvertillagt, som
ock en tid gick ordentligt. Men 1789, för krigets skuld, inrättades
riksgäldskontoret. Men detta icke blott förvaltade skulden utan gjorde
ock skuld genom att utgifva sedlar i massa. Således nytt konkurrerande
pappersmynt, som efter 10 år sjunkit 50 %. Ny realisation, beslut
|2| 1800, då banken förband sig inlösa 15 000 000 riksgälds sedlar
med 33⅓ % rabatt. Rubbades g.genom 1808 års krig och de följande.
Omsides sedantillagt 1834 åter silfverutvexling. Men i GL.Grundlagen 72 § R. F.Regeringsformen hade
ingått stadgandet att bankens sedlar må som mynt i riket god-
kännas (och med silfver inlösas). – Ren statsbank, men styres
af St^naStänderna allena, genom 12 fullmäktige. Sedel emission = England
30 miljmiljoner utöfver metalliska kassan. Ständ^naStänderna allena rätt att utge
sedlar som för mynt i Riket må erkännas. – Diskontkontor
hade inrättats i Göteborg, Malmö och Åbo 1803.

I Danmark fanns
statsbank fr.från 1773 (hade
öppnats 1737 af enskilda bolag men
gräfts genom för stora förskotter till
staten). Kongl.Kongelig Kurantbank
utsläppte sedan enormt, 1812
var det 142 miljmiljoner, föllo till ¹/₁₆.
Riksbanken inrättades 1813.
Fond: 1^a inteckn.inteckningen i all fastighet
till 6 % af dess värde. 1818
redan nationalbank, privat med sedelmonopol!tillagt i marginalen

Finlands Bank. Vexel- Låne- och Depos.Depositions kontoret i
Storfurstendömet Finland 12 Dec.December 1811 på Borgå Ständernas initia-
tiv. Helt och hållet statsbank. Primitiva kapitalet 1 miljmiljon rubel. Utgaf småsedlar.tillagt Var då
lika med 2 miljmiljoner rubel i banko assignassignationer. – Realisation 1840. Banken
omorgoniserades. 3½ bankorubbankorubel = 1 silfver. Sedelutgifningsrätt å 3, 5, 10
och 25 rub.rubel silfver. Dessa sedlar inlösbara i silfver, men förklarades
sjelfva gångbara i alla liquider. – Banken åtog jemväl att, i tstruketmohn
af dess tillgångar, invexla alla för öfrigt i Kejsardömet utgifna mynt
och sedelslag.

Till Reger^nsRegeringens disposition nedsättas i Banken alla Finlands Stats-in-
komster, sedan i hvarje Landtränteri quarhållits hvad till Länets stat
och särskilda utgifter finnes anslaget.

Man torde icke kunna påstå att Reger.Regeringen missbrukat sin ställning till
banken, vare sig i afs.avseende å sedelutgifning eller annars. Men möjligen att
skötseln icke nog affärsmessig. Från 1840 goda konj.konjunkturer till orient.orientaliska kriget.
För ryska sedlarnas skuld måste invexl.inväxlingen af bankens egna upphöra.
Derpå det svåra decenium i kurserna, som erhöll sitt slut g.genom Mynt-
reformen 3 Nov.November 65. – Endast silfvermynt lagl.laglig betaln.betalnings medel. Ryska sedlarnes
gångbarhet borta. – Följande märkliga årtal för Banken 1867, då banken
på grund af nåd för 9 Dec.December öfverlemnades till St^naStänderna, att genom deras
bankfullm.bankfullmäktige förvaltas, för såvidt gällde bankens egna fonder, näml.nämligen primitiva
och hypoteks. – Statsverkets fonder ock fortfarande af direktdirektionen. Vidare utveckling
genom nya regl.reglement af 26 Juli 75 och förord.förordning af s. d.samma dag, hvarigenom Statsverkets
fonder helt och hållet skiljas. – Banken dock för statslånens räntor och utlottning.

Alltså nu ställd på samma point som Rikets Ständers Bank i Sverige.

I alla fall en statsbank. Bankens kapital är landets. Bankens vinst kan
af St^naStänderna för statens ändamål disponeras. – Afskiljandet från finans-
förvaltningen rationelt, emedan vigtigt för landet att icke ens skymten af misstanke
må kunna ega rum derom, att statsverkets affärer intrång på Bankverksamheten.
och myntsäkerhet sålunda rubbas.

Sammanfattning. Sedelns
betydelse. Bankensstruket vid rea-
lisation under pari. Hvarför
sedlar kunna gå äfven om ointäckta.tillagt i marginalen

Sedlarnas värde
i fhållandeförhållande till
skatterna. Således
ett finansinstresse
för staten.tillagt i marginalen

Det principiella: Helst privatinstitut, emedan bankförodningen fordra det affärssinne, som
icke hos statens embetsmän med säkerhet. Montgomerys förslag 67.tillagt Men skulle det vara, så är det rätt som i Sverige och Finland.
Sedelmonopol eller fri sedelutgrättsedelutgivningsrätt omtvistad. Kan bero på traditionella gifna fhållandenförhållanden. Förnämsta stället
för det förra att kontrolla lättare. Men bör ock vara sträng. Nära monopolet stå England, Preussen, Finland. Såsnart
icke enahanda lag omstruket för privatbankerstruket alla banker Sedelstycks. – Vidare regel för Statsbank: att
finansväsendet icke får låna eller operera annorlunda än ss.såsom vanlig kund. Stora direkta lån farliga. Förmedling
af statslån deremot rationelt. Statsbanken bör icke vara en gren af finansförvaltning utan en myndighet för sig.
Och icke spekulera. Ty detta
kan blott enskilda affärsmän, bara
kriser. Icke ens aktie-
bank.tillagt i marginalen

Börde ännu genomgå
Amerika, var måhändastruket kolossalttillagt
utgifvande af pappersmynt
från 1861 eller 62. Ännu
icke greenbacks fullt in-
dragna. Detta rent tvångs-
lån, icke operativa gemgenom
bank. 2½ miljstruket3 milliardertillagt vid
krigets slut.tillagt i marginalen

I Amerika fanns Unionsbank
men afskaffades 36. – Alla möj-
liga system – I Finland 1 bank
på 450 000 invånare. – I Unionen
1 på 25 000.tillagt i marginalen