16.4.1875 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1875
33. luento 16. huhtikuuta
Esitetyt kansalaisoikeudet ovat sellaisia, että niiden tunnustamisesta riippuu, toteutuvatko yksilönvapaudet valtiossa vai eivät. Ne viittaavat vapauteen. Nyt meidän on katsottava, miten täällä meillä on toisen yksilöä koskevan aseman laita suhteessa valtiovallalta edellytettyyn oikeusvaatimukseen, - kansalaisten tasa-arvon, joka on toki tietyssä määrin implisiittisesti läsnä kaikkien yleisten kansalaisoikeuksien olemassaolossa.
Liberté, egalité, fraternité! Pystymme ymmärtämään tämän sanan aiheuttaman ihastuksen aristokraattisen hallinnon ylilyöntien jälkeen.tillagt i marginalen
Miten usein onkaan tasa-arvon vaatimusta vastaan sanottu, että egalité on pelkkää teoreettista fantasiaa, joka ei voi koskaan toteutua, idea, joka on ristiriidassa historian todistuksen ja luonnonlain kanssa, joista erilaisuus näkyy koko ajan. Äly ja tyhmyys, sivistys ja alkukantaisuus, rikkaus ja köyhyys, mahti ja riippuvuus, suuruus ja vähäisyys, voima ja heikkous, koko ajan tulee esiin vastakohtaisuuksia, jotka eivät milloinkaan lopu, ja joiden välillä esiintyy loputtomia aste-eroja. Mitä hyötyä silloin on tästä tasa-arvopuheesta?
Väitteissä on toki perää. Mutta ne ampuvat yli maalin. Sillä oikeudellinen tasa-arvon vaatimus ei sisällä unelmaa siitä, että yleinen tasapäistäminen tapahtuisi, minkä jälkeen kaikki ihmiset olisivat yhtä merkittäviä tai yhtä vähäpätöisiä persoonallisuuksia. Oikeuden näkökulmasta ymmärretään kansalaisten tasa-arvolla vain, etteivät lait saa jakaa kansakuntaa luokkiin, joilla on erilaiset oikeudet.
Tasa-arvo lain edessä, on tästä ensimmäinen ja oleellinen momentti. Tämä on meillä periaatteessa ja pääasiassa tunnustettu. – Tuomarinvalan vannoessaan tuomari lupaa sekä korkeammissa että alemmissa oikeuksissa, että hän kohtelee kaikissa tuomioissaan oikein niin köyhiä kuin rikkaitakin. Korkea ja alhainen, herra ja palvelija, pohatta ja proletaari saavat luottaa siihen, että saavat yhtä täydellisen suojan oikeuksilleen, olivat ne sitten yleisiä kansalaisoikeuksia, siten kaikille valtion jäsenille yhteisiä, tai poliittisia tai yksityisoikeudellisia.
Hallitusmuodon §:ssä 2, jota olen niin usein siteerannut, on tasa-arvoisuus lain edessä tunnustettu. Yhdistys- ja Vakuuskirjan momentissa 2 sanotaan, että kaikki ovat yhtä vapaita alamaisia ja siksi kaikkien tulee nauttia Lain suojaa samoin oikeuksin.
Prokuraattorin ohjeiden §:ssä 1 kehotetaan valvomaan, että vaikka virkamies miten hyvin ja kunnollisesti täyttäisi velvollisuutensa, niin on huolehdittava siitä, ettei kukaan korkea eikä alhainen, rikas tai köyhä joudu kärsimään saamatta hänelle kuuluvaa oikeutta.tillagt i marginalen
Oli instituutti, joka vastusti tätä perustuslain mukaisesti tunnustettua periaatetta. Se oli aateliston forum privilegiatum. Oli poikkeus tasa-arvosta lain edessä, kun kokonaisella yhteiskuntaluokalla oli itsellään erilainen instanssijärjestys, kaikissa heitä koskevissa tapauksissa heidät oli asetettu ikään kuin kaikkien alioikeuksien yläpuolelle, jotka käsittelivät tapauksesta riippumatta vain rälssittömien asioita. Tämä on nykyisin kumottu Keisarillisella asetuksella 4. marraskuuta 1867, jossa asianomaista tuomioistuinta määrättiin ottamaan kaikenlaiset aatelismiehiä koskevat tapaukset käsiteltäviksi.
2) Yhtäläinen pääsy kaikenlaisiin julkisiin kouluihin. (Aikaisemmin aatelistolla oli etuoikeus kadettikuntaan pääsyssä.) Tässä suhteessa on nykyisin demokraattinen periaate – ei myöskään köyhillä ole esteitä sinne pääsylle, joskin rajoitetut vapaaoppilaspaikat ovat jossain määrin ristiriidassa sen kanssa.tillagt i marginalen
Tätä periaatetta vastaan ei ole se, että on olemassa sellainen erityistuomioistuin kuin Suomen sotaylioikeus. Siellähän on kysymys sotilasammatin erityislakien soveltamisesta.
Nykyaikaisiin valtiosääntöihin on otettu tämä periaate. 3) Yhtäläinen pääsy valtion palvelukseen ja virkoihin taitojen ja ansioiden mukaan.
Yksi Ranskan vallankumouksen aikaansaannoksista.tillagt i marginalen
Aristokratialla etusija Kustaa II Aadolfin kuninkaanvakuutuksen mukaisesti.tillagt i marginalen
Vuoden 1720 Hallitusmuodon §:ssä 40 sanottiin: ”Kaikkien virkojen täyttämisessä on ensi sijassa otettava huomioon henkilölle karttunut kokemus ja ansiot, jotka ovat osoittautuneet opiskelun, sotatointen ja monien hyödyllisten tieteiden kautta ylentämisen arvoisiksi. Erityisesti kuitenkin otetaan huomioon, ettei vastaavia tehtäviä tule antaa aivan tottumattomille, joilla ei ole kokemusta näistä asioista, vaan jokainen ylennetään hänen luonnollisen taipumuksensa ja kokemuksensa mukaan siten, että virkoihin kelvolliset henkilöt niihin määrätään. Ei myöskään kenenkään hankkima jalosukuisuus, suosio ja arvonanto anna hänelle pääsyä sellaisiin toimiin ja virkoihin, joihin hänellä ei ole mitään taitoa, ja vieläkin vähemmän saa siirtää sivuun henkilöä alhaisemman säädyn tai syntyperän vuoksi, kun hänet muutoin todetaan virkaan taitavaksi ja tehtävän arvoiseksi.” Siten siis syntyperää huomioon ottamatta. Tästä huolimatta sisälsi Ritarikunnan ja Aateliston saamien 3 vuotta/mies etuoikeuksien § 2 sen, että Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa haluaa täyttää Valtakunnan neuvoston ja korkeiden virkojen paikat syntyperäisillä ruotsalaisilla miehillä ja Ritarikuntaan ja Aatelistoon kuuluvilla alamaisilla. – Nämä ristiriitaiset säädökset sovitettiin siten, että ennen kuin joku tuli kysymykseen tällaiseen virkaan valittaessa, hänet aateloitiin. Aatelisto on jo sinänsä virkamieshierarkian seurausta. Samanlaisia ristiriitaisuuksia on vuoden 1772 Hallitusmuodon §:ssä 10: Kaikkiin näihin virkoihin on päästävä vain taidon ja kokemuksen kautta suosioon tai syntyperään katsomatta, ellei löydy niitä, joihin taitavuus voidaan yhdistää. § 4. – Valtioneuvosto vain Aatelistosta, Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 4 täynnä samanlaista ristiriitaisuutta. Hallituskonseljin säännöt 18. elokuuta 1809 sanovat, että sen jäsenistä on puolet aatelistosta, ½ rälssittömistä. Rälssittömästä voi siten tulla Senaattori, ja onkin tullut. Puuttuu vain ministerivaltiosihteeri ja hänen varamiehensä. Samoin Kenraalikuvernööri, mikäli hän on suomalainen, tillagt i marginalenminkä vuoksi voidaan Yhdistys- ja Vakuuskirjan §:n 4 perusteella sanoa, että hänet on valittava aateliston keskuudesta. – Ja kun katsotaan maamme yhteiskunnallisia olosuhteita, on tunnustettava, niistä saadaan vain vähän tukea käsitykselle, että tärkeiden virkojen tulisi olla varattuja pelkästään Aatelistolle.
4) Yhdenvertaisuus velvollisuuksissa valtiota kohtaan. Tämäkin on yksi vuoden 1789 periaatteista, mutta sitä on täällä sovellettu jo paljon aikaisemmin. Vielä on kuitenkin joitakin poikkeuksia, esim. pappien ja aatelismiesten kaupunkitalojen ja jopa erilaisten maanluontojen osalta. Viimeksi mainittu on kuitenkin tasoittunut aikojen saatossa. Reaaliset, vakituiset verot, kiinnitysten luonne.tillagt i marginalen Sääntönä kuitenkin, että kaikki verot, joista päätetään, koskevat jokaista heidän varojensa mukaan. Enää ei veroteta tiettyä yhteiskuntaluokkaa erikseen. Karta sigillata: talonpojat puolet: Muutettu 1878.tillagt i marginalen Selitä: myös esim. kuulutustodistus jne. erihintaisia. Tämä on eräänlainen progressiivinen maksu, jonka tarkoitus on kohdistua ihmisiin tasaisemmin suhteessa heidän omaisuuteensa. Kuntauudistuskin tasa-arvon hengessä.
Sotilasjärjestelmän epätasa-arvosta, huom. kun ruotuväkiarmeija lakkautettiin. Nyt muutettu. Suuri armeija nähdään nyt henkilökohtaisena palvelusvelvollisuutena säätyyn katsomatta.tillagt i marginalen
Lain edessä on nyt nämä neljä samanarvoisuutta – pääsy kouluihin – pääsy kaikkiin valtion virkoihin, kunhan hankkii itselleen yksilölliset pätevyydet, - kaikkien yhtäläinen velvollisuus maksaa veroja ja osallistua yleisiin kuluihin, - joissa oikeudellista tasa-arvoperiaatetta pääasiassa toteutetaan.
- Sitten 5) poliittinen tasa-arvo.tillagt i marginalen
On kuitenkin selvää, ettei sitä voi täysin toteuttaa siellä, missä on säätyjen etuoikeuksia. Käsitellään kohta sitä, millaisia niistä meillä on vielä jäljellä. Tosiasia kuitenkin on, että valikoidut säätyetuoikeudet ovat meidän päivinämme yleensä kadonneet kuin kevätauringossa sulava lumi, ja se on vahvistanut oikeustietoisuutta maassamme.
Poliittisen tasa-arvon perimmäinen sanonta on suffrage universel. Mutta mahdollisuus tulla valituksi kansan edustajaksi ei voi olla sen kiistattomampaa kuin mahdollisuus päästä korkeaan virkaan. Molemmat edellyttävät yksilöllisiä ominaisuuksia, joita mikään laki ei voi koskaan muokata. – Kysymystä edustamisesta olemme jo aikaisemmin käsitelleet ja pohtineet, millä lailla, Aateliston itsestäänselvyyttä lukuun ottamatta, poliittista tasa-arvoa ei ole kuitenkaan täysin väheksytty. Kaikkien säätyjen äänioikeuden ehdot eivät ole niin vaikeita, etteikö niitä voitaisi kussakin säädyssä täyttää. Poliittiset oikeudet eivät välttämättä ole yleisten kansalaisoikeuksien kanssa identtisiä. On kyse vain siitä, että kaikilla kansalaisilla pitää olla mahdollisuus edellisten hankkimiseen. Tämä on tasa-arvoa. – Edelleen on huomattava, että valtiopäivien neljän säädyn oikeudet ovat nykyään yhtäläiset. Tässä on tavallaan selvempi ilmaus poliittisesta tasa-arvosta kuin siellä, missä vain herrat päättävät.
Original (transkription)
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1875.
33 FöreläsnFöreläsningen
16 April.
De framställda medborgerlig rättigheterna sådana
att af deras erkännande beror om individuella
friheten är i staten förverkligad eller icke. De
hänföra sig till friheten. Vi ha nu att se
till huru det förhåller sig hos oss med ett annat
individens ställning till statsmaktens betingade
rättsanspråk, – den medborgerliga jemlikheten,
hvilken ju implicit
till en viss grad ligga
i tillvaron af allatillagt allm.allmänna
medborgerl.medborgerliga rättighetertillagt.
Liberté, egalité
fraternité! Man
kan fatta tjusningen
af detta ord, efter
den aristokratiska
regimens öfver-
drifter.tillagt i marginalen
Huru ofta har det icke gentemot yrkandet på
egalité blifvit sagdt, att denna är en teo-
retisk fantasi, som aldrig kan förverkligas, en
idé, som står i strid med menskligstruket historiens
vittnesbörd ja med naturlagen, som ständigt
visa olikhet. Snille och enfald, bildning och råhet,
rikedom och fattigdom, makt och beroende,
storhet och ringhet, styrka och svaghet, se der
kontrasternastruket som ständigt förekommit och
aldrig skola upphöra och mellan hvilka
oändliga gradaliansersvårtytt
förekommatillagt. Hvartill tjenar då detta
tal om jemlikhet?
Invändningarna saknar icke all befogenhet. Men
skjuta öfver målet. Ty det rättsliga yrkandet
på jemlikhet innebär icke fantasin att entillagt allmän
nivellering skall ega rum, efter hvars genom-
förande alla menniskor vore lika betydande eller
lika obetydliga personligheter. Från rättens synpunkt
förstår man med medborgerlig jemlikhet blott
att lagarna icke skola indela nationen i olika berättigadetillagt
allas likhet inför lagen.struket
klasser.tillagt
Dettastruket Likheten inför lagen, är härvid det första
och väsentliga momentet. Det är hos oss i prin-
cip och hufvudsak erkändt. – Vid domare-
edens afläggande lofvar domaren såväl i
högre som lägre rätter att han skall i alla domar
|2|
rätt göra ej mindre de fattiga än de rika. Hög och
låg, herre och tjenare, furstestruket magnattillagt och proletär, hafva
att påräkna lika fullständigt skydd för sina
rättigheter, vare sig att dessa äro allmänna medbor-
gerliga, således för alla statsmedlemmar gemen-
samma, eller politiska eller privaträttsliga.
I 2 § R F.Regeringsformen den af mig så ofta citerade, ligger
likheten inför lag erkänd. 2 mommomentet F o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten att alla
äro lika fria undersåtar och derföre under
Lagens hägn alla böra njuta lika rätt.
§ 1 i Prok. instrukProkuratorsinstruktionerna
tillse att huru väl en tjenste-
man redeligen uppfyller
sin skyldighet, så att icke
ngnnågon hög eller låg, rik
eller fattig må i sin
tillständiga rätt blifva
lidande:tillagt i marginalen
Det fanns ett stadgandestruket instituttillagt som stridde mot den
sålunda grundlagsenligt erkända principen. Det
var adelns forum privielgiatum. Upp-
häfdesstruket Det var ett afsteg från likheten inför lag,
då en hel samhällsklass hade för sig en annan
instansordning, i alla dem rörande mål var
ställd liksomsvårtytt öfver alla underrätter, oaktadt måletsvårtytt
enahanda som ofrälsemäns. Detta numera
upphäfvdt genom nåd.nådiga förordningen 4 Novnovember 1867
angdeangående behörig domstol för upptagande af hvarje-
handa mål rörande frälsemän.
2o) Lika tillträde till
offentl.offentlig skola af alla
slag. (Förut adeln före-
träde i kadettkåren.)
I detta hänseende
numera demokratiska
principen. – Icke
heller fattiga hindrade
ehuru begränsade fri-
platser till en viss grad
strida deremot.tillagt i marginalen
Emot principen strider icke, att specialdomstol
sådan som Öfverkrigsdomstol. Detta gäller ock
tillämpning af speciella lagar för krigareyrket.
I moderna konstitutioner hartillagt upptagits denna princip.
2struket3tillagto) Lika tillträde till statens tjenster och em-
beten i mon af skicklighet och förtjenst.
Ett af franska
revolutionens resul-
tat.tillagt i marginalen
Aristokratiens försteg
enl.enligt Gust II Adolfs
konungaförsäkran.tillagt i marginalen
I 40 § af 1720 års R F.Regeringsform hette det: ”Vid alla
embetens besättning bör förnämligast anses per-
sonernes bepröfvade erfarenhet och förtjenst hvilka
genom studier, krigsförrättningar och flere nyttige vetenskaper
gjort sig till befordran värdige, men särdeles iakttages att
|3|
inge till alldeles ovane och med deras ämnen ej
öfverensstämmande sysslor måge antagas, utan hvar
och en befordras efter dess naturliga böjelse och erfarenhet,
så att duglige personer till tjensterna förordnas; ej heller
må någons förvärfvade höghet, gunst och anseende gifva
en eller annan insteg i sådana sysslor och embeten, hvartill
han ingen skicklighet hafver, mindre må ngnnågon för ringare
stånd eller härkomst förskjutas, när han eljest till tjensten be-
pröfvas vara skicklig och värdig.” – Således utan af-
seende å börd. Detta oaktadt innehöll R. o. A.Ridderskapet och adeln 3 år/man
utfärdade privilegier § 2tillagt att K. MtKunglig Majestät vill besätta Riksens
råds och högre angelägna embeten med infödde svenske
män och undersåtar af R. o. ARidderskapet och adeln. – Dessa motstridiga
stadganden förliktes derigenom, att innan ngnnågon kom i fråga
till slikt embete, adlades han. Adelskapet en följd
redan af anparten i tjenstemannahierarkin. Enahanda
motsägelser i 1772 års R. F.Regeringsform: § 10: Till alla dessa
tjenster skall endast skicklighet
och erfarenhet föra, utan
afseende på gunst eller
födsel, då de ej med
skicklhetskicklighet förknippade
finnas.tillagt etc (p. 8)struket § 4. – Riksråd blott af Adeln,
F. o. S. AFörenings- och säkerhetsakten. § 4 inom sig enahanda motsägelse.
Reglem. för Reg. konseljenReglementet för Regeringskonseljen 18 Aug.augusti 1809 säga att
hälften adel ½ ofrälse, af dess ledamöter. Ofrälse
kan således bli Senator, och har blifvit det. Återstår
blott min.statssekr.ministerstatssekreteraren och hans adjoint Samt Genr. guv.Generalguvernören i fall finnetillagt i marginalen, hvarom man
på grund af 4o mom.momentet F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten kan säga, att bör utses
bland adeln. – Och se vi på de sociala förhål-
landena i vårt land, måste vi erkänna, att
desamma föga lemna stöd för en uppfattning sådansvårtytt
somsvårtytt vigtiga tjenster förbehållande åt Adeln allena.
3struket4tillagto) Likhet i skyldigheters utgörande till
staten. Äfven detta en af 1789 års principer
men långt förut tillämpad här. Ännu finnas
|4|
dock några undantag, t. ex. prester och adelsmäns
gårdar i städerna etcstruket och att sjelfva jorden olika
naturer. Detta sistnämnda dock sig utjemnat under
tidernas längd. Real skatter, be-
ständiga, karakteren
af inteckningar.tillagt i marginalen Regeln dock att alla skatter som
beslutas drabba alla och enhvar i mon af
deras tillgångar. Man beskattar ej mera viss
samhällsklass skildt. Karta sigillata: bönderna
hälften: Ändradt 1878.
Tillstrukettillagt i marginalen förklara: äfven under t. ex. lysnings-
attest etcetcetera olika. Det är ett slags progressiv taxa,
just för att drabba jemnare i förhållande till förmö-
genhet. Kommunalreform ock i jemlikhetsanda.
Till olikheter hör militär systemet, nb.nota bene när
indelta uppställde.
Nu förändradt. Det
storasvårtytt militär anses nu
ss.såsom personlig tjenstskyldighet
utan hänsyn till stånd.tillagt i marginalen
Det är nu dessa trestruket fyratillagt Likhet inför lagen
– tillträde till skolor – tillgång för alla till statens embeten blott han förskaffar sig de individuela qvalifikationernatillagt, – allas
lika skyldighet att skatta och bidraga till det allmännatillagt, – hvari den rättsliga
jemlikhetsprincipen hufvudsakligen förverkligas.
– Sedan 4o) den politiska
jemlikheten.tillagt i marginalen
Att densamma icke kan sammanståstruket vara fullt genomförd dertillagt stånds
privilegier finnas, är dock tydligt. Hvad af
sådana qvarfinna hos oss skall snart afhandlas.
Att de exklusiva ståndsprivilståndsprivilegierna i allmänhet i våra
dagar försvunnit för att upstyrkasvårtytt rättsmedvetandet
liksom snön smälter bort för vårsolen, är dock
ett faktum.
Den politiska jemlikhetens yttersta sats, är
suffrage universel. Men chancen att bli
vald till representant kan ej vara mera gifven
än den att bli hög embetsman. Förutsätter de
individuella egenskaper, hvilka lagen aldrig kan modesvårtytt-
lera. – I fråga om representationen förut afhandlat
huruledes, med undantag af Adelns sjelfskrifvenhet, den politiska
jemlikheten icke är alldeles tillbakasatt. Vilkoren för valrätt
i alla stånd är ej desto svårare än att de af enhvar kunna ernås.
De politiska rättigheterna
icke nödvändigtvis identiska med de allmänna
medborgerliga. Det gäller
blott att det skall vara
för alla medborgare
möjligt att förvärfva
de förra. Detta är jemlik-
het. – Vidare att mär-
kas att landslagens
fyra stånd numera jemlika
i rättigheter.tillagt
Häri ligga på sätt och vis ett tydligare
uttryck af politisk jemlikhet
än der blott herrarna beslutasvårtytttillagt.
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1875.
33 FöreläsnFöreläsningen
16 April.
De framställda medborgerlig rättigheterna sådana att af deras erkännande beror om individuella friheten är i staten förverkligad eller icke. De hänföra sig till friheten. Vi ha nu att se till huru det förhåller sig hos oss med ett annat individens ställning till statsmaktens betingade rättsanspråk, – den medborgerliga jemlikheten, hvilken ju implicit till en viss grad ligga i tillvaron af alla allm.allmänna medborgerl.medborgerliga rättigheter.
Liberté, egalité,tillagt av utgivaren fraternité!
fr. Frihet, jämlikhet, broderskap! Man kan fatta tjusningen af detta ord, efter den aristokratiska regimens öfverdrifter.tillagt i marginalen
Huru ofta har det icke gentemot yrkandet på egalité
fr. jämlikhet blifvit sagdt, att denna är en teoretisk fantasi, som aldrig kan förverkligas, en idé, som står i strid med historiens vittnesbörd ja med naturlagen, som ständigt visa olikhet. Snille och enfald, bildning och råhet, rikedom och fattigdom, makt och beroende, storhet och ringhet, styrka och svaghet, se der kontraster som ständigt förekommit och aldrig skola upphöra och mellan hvilka oändliga gradaliansersvårtytt förekomma. Hvartill tjenar då detta tal om jemlikhet?
Invändningarna saknar icke all befogenhet. Men skjuta öfver målet. Ty det rättsliga yrkandet på jemlikhet innebär icke fantasin att en allmän nivellering skall ega rum, efter hvars genomförande alla menniskor vore lika betydande eller lika obetydliga personligheter. Från rättens synpunkt förstår man med medborgerlig jemlikhet blott att lagarna icke skola indela nationen i olika berättigade klasser.
Likheten inför lagen, är härvid det första och väsentliga momentet. Det är hos oss i princip och hufvudsak erkändt. – Vid domareedens afläggande lofvar domaren såväl i högre som lägre rätter att han skall i alla domar|2| rätt göra ej mindre de fattiga än de rika. Hög och låg, herre och tjenare, magnat och proletär, hafva att påräkna lika fullständigt skydd för sina rättigheter, vare sig att dessa äro allmänna medborgerliga, således för alla statsmedlemmar gemensamma, eller politiska eller privaträttsliga.
I 2 § R F.Regeringsformen den af mig så ofta citerade, ligger likheten inför lag erkänd. 2 mommomentet F o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten att alla äro lika fria undersåtar och derföre under Lagens hägn alla böra njuta lika rätt.
§ 1 i Prok. instrukProkuratorsinstruktionerna tillse att huru väl en tjensteman redeligen uppfyller sin skyldighet, så att icke ngnnågon hög eller låg, rik eller fattig må i sin tillständiga rätt blifva lidande:tillagt i marginalen
Det fanns ett institut som stridde mot den sålunda grundlagsenligt erkända principen. Det var adelns forum privielgiatum
lat. privilegiedomstolen. Det var ett afsteg från likheten inför lag, då en hel samhällsklass hade för sig en annan instansordning, i alla dem rörande mål var ställd liksomsvårtytt öfver alla underrätter, oaktadt måletsvårtytt enahanda som ofrälsemäns. Detta numera upphäfvdt genom nåd.nådiga förordningen 4 Novnovember 1867 angdeangående behörig domstol för upptagande af hvarjehanda mål rörande frälsemän.
2o) Lika tillträde till offentl.offentlig skola af alla slag. (Förut adeln företräde i kadettkåren.) I detta hänseende numera demokratiska principen. – Icke heller fattiga hindrade ehuru begränsade friplatser till en viss grad strida deremot.tillagt i marginalen
Emot principen strider icke, att specialdomstol sådan som Öfverkrigsdomstol. Detta gäller ock tillämpning af speciella lagar för krigareyrket.
I moderna konstitutioner har upptagits denna princip. 3o) Lika tillträde till statens tjenster och embeten i mon af skicklighet och förtjenst.
Ett af franska revolutionens resultat.tillagt i marginalen
Aristokratiens försteg enl.enligt Gust II Adolfs konungaförsäkran.tillagt i marginalen
I 40 § af 1720 års R F.Regeringsform hette det: ”Vid alla embetens besättning bör förnämligast anses personernes bepröfvade erfarenhet och förtjenst hvilka genom studier, krigsförrättningar och flere nyttige vetenskaper gjort sig till befordran värdige, men särdeles iakttages att|3| inge till alldeles ovane och med deras ämnen ej öfverensstämmande sysslor måge antagas, utan hvar och en befordras efter dess naturliga böjelse och erfarenhet, så att duglige personer till tjensterna förordnas; ej heller må någons förvärfvade höghet, gunst och anseende gifva en eller annan insteg i sådana sysslor och embeten, hvartill han ingen skicklighet hafver, mindre må ngnnågon för ringare stånd eller härkomst förskjutas, när han eljest till tjensten bepröfvas vara skicklig och värdig.” – Således utan afseende å börd. Detta oaktadt innehöll R. o. A.Ridderskapet och adeln 3 år/man utfärdade privilegier § 2 att K. MtKunglig Majestät vill besätta Riksens råds och högre angelägna embeten med infödde svenske män och undersåtar af R. o. ARidderskapet och adeln. – Dessa motstridiga stadganden förliktes derigenom, att innan ngnnågon kom i fråga till slikt embete, adlades han. Adelskapet en följd redan af anparten i tjenstemannahierarkin. Enahanda motsägelser i 1772 års R. F.Regeringsform: § 10: Till alla dessa tjenster skall endast skicklighet och erfarenhet föra, utan afseende på gunst eller födsel, då de ej med skicklhetskicklighet förknippade finnas. § 4. – Riksråd blott af Adeln, F. o. S. AFörenings- och säkerhetsakten. § 4 inom sig enahanda motsägelse. Reglem. för Reg. konseljenReglementet för Regeringskonseljen 18 Aug.augusti 1809 säga att hälften adel ½ ofrälse, af dess ledamöter. Ofrälse kan således bli Senator, och har blifvit det. Återstår blott min.statssekr.ministerstatssekreteraren och hans adjoint Samt Genr. guv.Generalguvernören i fall finnetillagt i marginalen, hvarom man på grund af 4o mom.momentet F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten kan säga, att bör utses bland adeln. – Och se vi på de sociala förhållandena i vårt land, måste vi erkänna, att desamma föga lemna stöd för en uppfattning sådansvårtytt somsvårtytt vigtiga tjenster förbehållande åt Adeln allena.
4o) Likhet i skyldigheters utgörande till staten. Äfven detta en af 1789 års principer men långt förut tillämpad här. Ännu finnas|4| dock några undantag, t. ex. prester och adelsmäns gårdar i städerna och att sjelfva jorden olika naturer. Detta sistnämnda dock sig utjemnat under tidernas längd. Real skatter, beständiga, karakteren af inteckningar.tillagt i marginalen Regeln dock att alla skatter som beslutas drabba alla och enhvar i mon af deras tillgångar. Man beskattar ej mera viss samhällsklass skildt. Karta sigillata: bönderna hälften: Ändradt 1878. tillagt i marginalen förklara: äfven under t. ex. lysningsattest etcetcetera olika. Det är ett slags progressiv taxa, just för att drabba jemnare i förhållande till förmögenhet. Kommunalreform ock i jemlikhetsanda.
Till olikheter hör militär systemet, nb.nota bene när indelta uppställde. Nu förändradt. Det storasvårtytt militär anses nu ss.såsom personlig tjenstskyldighet utan hänsyn till stånd.tillagt i marginalen
Det är nu dessa fyra Likhet inför lagen – tillträde till skolor – tillgång för alla till statens embeten blott han förskaffar sig de individuela qvalifikationerna, – allas lika skyldighet att skatta och bidraga till det allmänna, – hvari den rättsliga jemlikhetsprincipen hufvudsakligen förverkligas.
– Sedan 5original: 4o) den politiska jemlikheten.tillagt i marginalen
Att densamma icke kan vara fullt genomförd der stånds privilegier finnas, är dock tydligt. Hvad af sådana qvarfinna hos oss skall snart afhandlas. Att de exklusiva ståndsprivilståndsprivilegierna i allmänhet i våra dagar försvunnit för att upstyrkasvårtytt rättsmedvetandet liksom snön smälter bort för vårsolen, är dock ett faktum.
Den politiska jemlikhetens yttersta sats, är suffrage universel
fr. allmän rösträtt. Men chancen att bli vald till representant kan ej vara mera gifven än den att bli hög embetsman. Förutsätter de individuella egenskaper, hvilka lagen aldrig kan modesvårtyttlera. – I fråga om representationen förut afhandlat huruledes, med undantag af Adelns sjelfskrifvenhet, den politiska jemlikheten icke är alldeles tillbakasatt. Vilkoren för valrätt i alla stånd är ej desto svårare än att de af enhvar kunna ernås. De politiska rättigheterna icke nödvändigtvis identiska med de allmänna medborgerliga. Det gäller blott att det skall vara för alla medborgare möjligt att förvärfva de förra. Detta är jemlikhet. – Vidare att märkas att landslagens fyra stånd numera jemlika i rättigheter. Häri ligga på sätt och vis ett tydligare uttryck af politisk jemlikhet än der blott herrarna beslutasvårtytt.