16.4.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
23. luento 16. huhtikuuta
Kuvaile, millaiseksi meidän uusin puutavarakonjunktuurimme muodostui.
Edelleen tuotantokustannuksia koskeva tapaus voi olla virheellinen, liian korkea, myös luonnollinen hinta voi olla epäonnistunut – silloin ei ajan myötä auta edes suojatulli.
Taitamattomuus ja laiskuus.tillagt i marginalen
Hukkaan heitettyä työtä? – liian vähän koneita, liian pienet tilat tai liian kalliit rakennukset, – kallis luotto.tillagt i marginalen
Huomattavaa: Ei ole tarpeen todella muuttaa kysyntää ja tarjontaa. Riittää, että on todettu tämä mahdollisuus. Löydetty uusi kone, joka moninkertaistaa työtehon samoilla työvoimakustannuksilla. Sellaisen tavaran hinta laskee heti. Tieto suurista Pietarissa saatavissa olevista viljavarastoista estää raaka-aineen hinnannousun Suomessa, kun tämä on tullut julki. Tieto saamatta jääneistä syksyn suolalasteista ohjaa Suomessa hintaa, vaikka sitä estävä määrällinen tilanne on tiedossa.
Mitä vapaammin kauppa voi toimia kulkuyhteyksien hyvän kehityksen tukemana, sitä enemmän se pyrkii saamaan aikaan normaalihintojen muodostumista ja säilymistä = luonnollinen arvo = oikein määritelty tuotantokustannus. – Markkinahinta, pörssihinta, – vähittäishinta.
Miten tendenssi kohti luonnollista arvoa vaikuttaa kunkin yksittäisen maan tuotantoon = keskitytään ennen muuta sellaisiin tuotannonhaaroihin, joita siellä voidaan edullisesti tarvita.
Erityistapauksia, jotka vaikuttavat tuotantokustannuksiin:
Ennen muuta verotus: Välittömät verot, jos ne ovat elinkeinoveroja, voivat olla epäedullisia. Välilliset eli kulutusverot vaikuttavat tässä parhaiten. Ne lisäävät tuotteen hintaa. Mikä asioiden erottaminen on tässä tarpeen? Lähemmin vapaakauppaa koskevassa luvussa. Tässä siis, että kyseessä on kustannushinta. Esim. kahvi ja tupakka. Arvo ei ole korkeampi mutta hinta on noussut; Näin saadaan aikaan, ettei verotus näy niin selvästi. Verotuksellisuus ei koske nyt meitä. Verotustoimenpiteet voivat olla teollisuudelle tuhoisia.
Työpalkan ja voiton lisäävää vaikutusta tuotantokustannuksiin ja arvoon on täällä jo kosketeltu, mutta tässä yhteydessä se saa oman erillisen lukunsa.
Rahalaitos ja luottolaitos vaikuttavat sekä tuotantokustannuksiin että hintoihin, mutta siitä seuraavaksi erillisessä §:ssä, – samoin kuin vapaakaupastakin.
Nyt yhteenveto siitä, mitä on sanottu arvosta ja hinnasta.
1) Arvo on suhteellinen käsite – suhde tuotteiden ja palvelusten välillä, joita vaihdetaan tai voidaan vaihtaa keskenään. Kun ilmoitetaan jonkin asian arvo, se tapahtuu aina vertaamalla sitä muihin asioihin tai rahaan. Siksi ei koskaan tapahdu kaiken arvo nousua tai laskua yhdellä kertaa, jokaisen arvonnousun on vastattava arvon alenemista.
2) Jonkin tuotteen, jonkin palvelun arvo tiettynä aikana, tietyissä ja määrätyissä konkreettisissa olosuhteissa rahassa ilmoitettuna on sen hinta. Tämä riippuu tarjonnasta ja kysynnästä. Edellinen – saatavissa oleva määrä, – jälkimmäinen = määrä, joka on mahdollista markkinoida. Tarjonnan nousu laskee hintaa, kysynnän nousu nostaa sitä. Kysyntä vaihtelee kuitenkin hinnan mukaan, samoin palvelujen tarjonta. Uudelleenjärjestely syy ja seuraus.
3) Hinta ei aina ole ilmaus todellisesta arvosta. Sen määräävät tuotantokustannukset – normaaleissa tuotanto-olosuhteissa. Miten siis pyritään saattamaan hinnat vastaamaan tuotteen luonnollista arvoa.
Nämä kysymykset saavat selvyyttä, kun käsitellään jatkossa rahalaitosta ja vapaakauppaa.tillagt i marginalen
4) Harvinaisuus ja monopoli eivät nosta kohteen todellista arvoa, mutta toki sen hintaa, koska tarjontaa on vähän.
5) Kun samalla tavaralla on ollut erilaisia valmistuskustannuksia, sen hinta määräytyy kalliimman mukaan (halvemman valmistaja saa myynnistä suuremman voiton) kunnes tarjonta ylittää kysynnän, jolloin hinta laskee.
6) Tuotantokustannukset käsittävät korvauksen työstä ja pääomasta sekä voiton, jotka yleensä ovat samat kuin korvaus tehdaslaitosyrityksen työstä. – Arvoltaan samanlaisilla asioilla olisi yleensä pitänyt olla samanlaiset tuotantokustannukset, olivat ne muutoin miten erilaisia hyvänsä.
7) Tuotantokustannuksien kohdalla tapahtunut hinnanlasku aiheuttaa voiton rahallisen vähenemisen, samoin pääoman koron ja työstä saatavan korvauksen supistumisen. Vaikuttaa myös tuotantoa vähentävästi. Mitä suurempi osuus kiinteää pääomaa, sitä tuntuvampi on sellainen hinnanlasku, ja sitä vaikeampaa vähentää tai lopettaa; mitä suurempi osuus liiketoiminnassa on käyttöpääomaa, sitä helpompaa on laskun korvaaminen.
8) Vapaa kilpailu tuottajien välillä edistää hinnanlaskua, jota kuluttajien lukumäärän kasvu hillitsee siinä määrin, kuin sitä on. Säännönmukaisesti tendenssi on hinnanlaskuun, jota ei huomata kovin paljon vain sen vuoksi, että myös hinnan mittarina toimivan rahankin arvo laskee. Valmistuskustannusten aleneminen on kaiken läpikäyvä piirre.
9) Mitä vapaampi kauppa, sitä tasaisemmiksi hinnat vakiintuvat.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
23 Förel.Föreläsningen
16 April.
Beskrif huru vår senaste träkonjunktur
gestaltat sig.
Ytterligare ett fall tillverkningskostnader kan vara
oriktig, för hög, äfven det naturliga priset
misslyckad – då hjelpa intet, i längden icke ens
skyddstull.
Oskicklighet och
lättja.tillagt i marginalen
Bortkastadt arbete?
– för litet maskiner
för ringa omfattning
eller för dyrbar an-
läggning, – dyr kredit.tillagt i marginalen
Att märkas: icke nödigt att verklig
förändring i anbud och efterfrågan. Nog, att möj-
ligheten konstaterad. – Ny maskin upptäckt
som skall mångdubbla effekten af lika arbetskostnad.
Genast faller priset å sådan vara. – Vetskap
att stora spanmålsförråd disponibla i
Petersburg hindra rågprisets stigande i Finland,
sedan de haft komunikation. Vetskap om
uteblifven saltlaster på hösten i Finland styra
priset, ehuru förhindrande qvantitetens fhållandeförhållande
till.
Ju friare handeln kan operera, understödd
af goda utveckl.tillagtutvecklade komunikationer, desto mer sträfva den
att åstadkomma och bibehålla normalpriser
= naturliga värdet = riktigtillagt produktionskostnad. –
Marknadspris,
börspris, – detaljpris.tillagt
Huru tendensen
till naturligt värde
verkar på hvarje
skildt lands pro-
duktion = man [...]oläslig/saknad text
egnar sig framförallt åt
sådana produktions-
grenar, som der med
fördel kunna behöfvas.tillagt
Speciella fall, som verka på produktions-
kostnad:
Beskattningen, framförallt: Direkta skattar, om de äro
näringsskatter, kunnatillagt
kreditväsendet.struket vara ogynsamma. De indirekta eller
konsumtionsskatterna verka härvid mest. De fördyra
varan. Hvilken urskiljning härvid af nöden. Närmare
i kapitlet om frihandel. Här blott att sålunda ett kostnads-
pris. Ex.Exempel kaffe och tobak. Värdet ej högre, men priset upp-
drifvet; hvarmed
[...]oläslig/saknad text vinns att beskatt-
ningen ej härmed så tydligt.
Det finansiela angår oss
ej här.tillagt
Beskattningsåtgärder kunna
vara minerande för industrin.tillagt
Arbetslönens och vinsten ss.såsom ingredierad i
produktionskostnaden och värdet, här berörts, men
härsvårtytt få sitt skilda kapitel.
Myntväsendet och kreditväsendet skörsvårtytt inverkansvårtytt på
såväl produktionskostnad som pris, men derom
härnäst i skildtstruket kapitelstruket §, – likaså om frihandel.
Nu en samfattning af hvad om värde och pris
anfört.
1). Värdet relativt begrepp – förhållandet mellan
produkter, tjenster som utbytas eller kunna utbytas mot
hvarandra. När man anför en saks värde, sker det alltid genom
komparation med andra saker eller mynt. Derför aldrig stegring eller sänkning
af allt värde på engång, hvarje värdestegring måste motsvara värdeminskning.
2o) Ett föremåls, en tjensts värde för tiden, för viss art
under vissa konkreta förhållanden, uttryckt i pengar är
dess pris. Detta beror på anbud och efterfrågan. Den förra –
qvantiteten som är tillgänglig, – senare = qvantiteten som kan afsättas.
Anbudets stegring sänker prist, stegring af efterfrågan höjer det.
Efterfrågan variera dock efter priset, anbudet af tjenster likaså.
Omordningsvårtytt orsak och verkan.
3o) Priset ej alltid uttryck af verkliga värdet. Detta
betingasvårtytt af produktionskostnad – under normala tillverkningssvårtytt
förhållande. Hurudeles sträfva att bringa prisen till öfverens-
stämmande med naturliga värdet.
Dessa frågor skall
vinna i klarhet genom
vidare behandling af pengväsendesvårtytt
och frihandelsvårtytt.tillagt i marginalen
4o) Rarhet och monopol höja icke ett föremåls verkliga
värde, men väl dess pris genom anbudets ringhet.
5o) När samma vara haft olika tillverkningskostnad, bestämas
dess [...]oläslig/saknad text pris af den dyrare (såldes med större
vinst för tillverkaren af den billiga) tills anbudet öfver-
stiga efterfrågan, då priset faller.
6o) Produkt.Produktions kostnad omfatta ersättning för arbete och
för kapital samt vinst, hvilka i allmhtallmänhet lika med
ersättning för företagsbrukssvårtytt arbetet. – Ting af lika värde
böra öfverhufvud haft lika prod.produktions kostnad, huru olik de än eljes är.
7o) Prisfall under produktionskostnad medför finanssvårtytt reduktionsvårtytt af
vinsten, så af kapitalränta och arbetsersättning. – Verka ock minskning
i produktion. – Ju större anpart fasta kapitalet, desto
kännbarare sådant prisfall och svårare att minska eller upphöra; ju större anpart
rörliga, sssåsom i handelnsvårtytt, desto lättare att ombyta fall.
8o) Den fria täflan
mellan producenter bidraga
till prisfall, som hejdas i
den mon konsumenternas antal
tillväxa. Enligt regeln
tendens till prisfall, som
endast derför ej märka så
mycket att prismätar
myntet äfven faller.
Reduktion af tillverk-
ningskostnad är genomgå-
ende drag.tillagt
9o) Ju friare handeln
desto jemnare etablera
sig prisen.tillagt
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
23 Förel.Föreläsningen
16 April.
Beskrif huru vår senaste träkonjunktur gestaltat sig.
Ytterligare ett fall tillverkningskostnader kan vara oriktig, för hög, äfven det naturliga priset misslyckad – då hjelpa intet, i längden icke ens skyddstull.
Oskicklighet och lättja.tillagt i marginalen
Bortkastadt arbete? – för litet maskiner för ringa omfattning eller för dyrbar anläggning, – dyr kredit.tillagt i marginalen
Att märkas: icke nödigt att verklig förändring i anbud och efterfrågan. Nog, att möjligheten konstaterad. – Ny maskin upptäckt som skall mångdubbla effekten af lika arbetskostnad. Genast faller priset å sådan vara. – Vetskap att stora spanmålsförråd disponibla i Petersburg hindra rågprisets stigande i Finland, sedan de haft komunikation. Vetskap om uteblifven saltlaster på hösten i Finland styra priset, ehuru förhindrande qvantitetens fhållandeförhållande till.
Ju friare handeln kan operera, understödd af goda utveckl.utvecklade komunikationer, desto mer sträfva den att åstadkomma och bibehålla normalpriser = naturliga värdet = riktig produktionskostnad. – Marknadspris, börspris, – detaljpris.
Huru tendensen till naturligt värde verkar på hvarje skildt lands produktion = man egnar sig framförallt åt sådana produktionsgrenar, som der med fördel kunna behöfvas.
Speciella fall, som verka på produktionskostnad:
Beskattningen, framförallt: Direkta skattar, om de äro näringsskatter, kunna vara ogynsamma. De indirekta eller konsumtionsskatterna verka härvid mest. De fördyra varan. Hvilken urskiljning härvid af nöden. Närmare i kapitlet om frihandel. Här blott att sålunda ett kostnadspris. Ex.Exempel kaffe och tobak. Värdet ej högre, men priset uppdrifvet; hvarmed vinns att beskattningen ej härmed så tydligt. Det finansiela angår oss ej här. Beskattningsåtgärder kunna vara minerande för industrin.
|2|Arbetslönens och vinsten ss.såsom ingredierad i produktionskostnaden och värdet, här berörts, men härsvårtytt få sitt skilda kapitel.
Myntväsendet och kreditväsendet skörsvårtytt inverkansvårtytt på såväl produktionskostnad som pris, men derom härnäst i skild §, – likaså om frihandel.
Nu en samfattning af hvad om värde och pris anfört.
1). Värdet relativt begrepp – förhållandet mellan produkter, tjenster som utbytas eller kunna utbytas mot hvarandra. När man anför en saks värde, sker det alltid genom komparation med andra saker eller mynt. Derför aldrig stegring eller sänkning af allt värde på engång, hvarje värdestegring måste motsvara värdeminskning.
2o) Ett föremåls, en tjensts värde för tiden, för viss art under vissa konkreta förhållanden, uttryckt i pengar är dess pris. Detta beror på anbud och efterfrågan. Den förra – qvantiteten som är tillgänglig, – senare = qvantiteten som kan afsättas. Anbudets stegring sänker prist, stegring af efterfrågan höjer det. Efterfrågan variera dock efter priset, anbudet af tjenster likaså. Omordningsvårtytt orsak och verkan.
3o) Priset ej alltid uttryck af verkliga värdet. Detta betingasvårtytt af produktionskostnad – under normala tillverkningssvårtytt förhållande. Hurudeles sträfva att bringa prisen till öfverensstämmande med naturliga värdet.
Dessa frågor skall vinna i klarhet genom vidare behandling af pengväsendesvårtytt och frihandelsvårtytt.tillagt i marginalen
4o) Rarhet och monopol höja icke ett föremåls verkliga värde, men väl dess pris genom anbudets ringhet.
5o) När samma vara haft olika tillverkningskostnad, bestämas dess pris af den dyrare (såldes med större vinst för tillverkaren af den billiga) tills anbudet öfverstiga efterfrågan, då priset faller.
6o) Produkt.Produktions kostnad omfatta ersättning för arbete och för kapital samt vinst, hvilka i allmhtallmänhet lika med ersättning för företagsbrukssvårtytt arbetet. – Ting af lika värde böra öfverhufvud haft lika prod.produktions kostnad, huru olik de än eljes är.
7o) Prisfall under produktionskostnad medför finanssvårtytt reduktionsvårtytt af vinsten, så af kapitalränta och arbetsersättning. – Verka ock minskning i produktion. – Ju större anpart fasta kapitalet, desto kännbarare sådant prisfall och svårare att minska eller upphöra; ju större anpart rörliga, sssåsom i handelnsvårtytt, desto lättare att ombyta fall.
8o) Den fria täflan mellan producenter bidraga till prisfall, som hejdas i den mon konsumenternas antal tillväxa. Enligt regeln tendens till prisfall, som endast derför ej märka så mycket att prismätar myntet äfven faller. Reduktion af tillverkningskostnad är genomgående drag.
9o) Ju friare handeln desto jemnare etablera sig prisen.