1878 Jakob Estlander–LM
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
Bäste Broder!
Tack för sist. Jag lofvade i P.burgPetersburg
arbeta för den astronomiska kallelse-
frågan och har gjort det, samt vill nu
redogöra derför. På min första framställ-
ning fann Indrenius det aldeles natur-
ligt, men frågade hvilka hinder som satte
sig deremot. Derpå svarade jag hufvud-
sakligen statuterna föreskrift huru förfaras
skall när en profession skall besättas, hvil-
ken föreskrift således måste för tillfället
upphäfvas. Detta menade han skulle för
etttillagt tillfälletstruket sådant som dettatillagt icke möta några svårigheten alls.
Derefter utlade jag för honom, huru vigtig
platsen är och huru gärna vetenskapsmän
toge emot observatorier, der de ochstruket kunde arbe-
ta som egna herrar, i synnerhet då sådana plat-
ser icke funnes allt för många i Europa.
Vidare huru omöjlig de enda inhemska sökan-
den är och sluteligen huru berömd Gyldén
blifvit på senaste åren, samt sluteligen att
han sannolikt kunde fås, om han finge
lika stor lön här, som i Sverige. Allt
detta sankterar han och resonerade öpp-
nare och friare än jag trodde honom kun-
na göra. Kunna vi nu således drifva den
saken i genom i HforsHelsingfors, så går den som en
dans här. Ja jag tror till och med att vice
kanslers utlåtande icke skall hafva
mycket att betyda om det blefve ogynsamt.
Men då det nu är möjligt att det häri-
från dunstar ut hvad vi tänka göra,
så mycket mer som jag äfven talat med
|3|
Hellin om saken, så är det nödigt att skyn-
da på den der hemma. Fabritii förklaring har
ju kommit in och ingenting bör hindra att
omedelberligen taga saken före. (Öfver Faksfakultetens
improbatur kan ju ej ngtnågot besvär föras ock således
finns der heller ingen besvärstid). Tag den nu under
dina vingars skugga och drif på den; här går
den nog. Indrenius frågade om vitillagt tänkt på huru
det bristande i Gyldéns lön skulle fåstillagt och om vi
talat med Molander om saken, men natur-
ligtvis är detta en cura posterior blott vi
få tillåtelse att inleda underhandlingarna.
I afseende å det nordiska naturforskar-
mötet synes saken möta mindre svårig-
heter än jag trodde. Om vi ännu första dagar-
na af Juni, då det är fred och Kejsaren är
på bättre humör, önska ett sådant möte
så har jag löfte om man skall hos
Kejsaren göra förfrågan derom.
Jag kommer just från middag hos Stjern-
vall-Wallén och är tung i hufvudet
|4|
annars skulle jag sända dig en längre
epistel, nu måste jag sluta och begifva mig
af till bangården och hämta min fru som stannade
qvar i Wiborg. Helsa Montgomerie och andra be-
kanta och framför min helsning till din Fru
samt lef väl.
Din vän och broder
J. A. Estlander
Lördagsaftonen.
Jag skall i morgon på middag till Indrenius
och der skall jag ytterligare söke insinuera
att han ej i Astronomie frågan skall fästa sig
vid Palméns yttrande, emedan det kanhända att
det dikteras af sonen. Jag hörde ngtnågot sådant af
Hellén i dag, men låt dette vara oss emellan.
Idem.
Bäste Broder!
Tack för sist. Jag lofvade i P.burgPetersburg arbeta för den astronomiska kallelsefrågan och har gjort det, samt vill nu redogöra derför. På min första framställning fann Indrenius det aldeles naturligt, men frågade hvilka hinder som satte sig deremot. Derpå svarade jag hufvudsakligen statuterna föreskrift huru förfaras skall när en profession skall besättas, hvilken föreskrift således måste för tillfället upphäfvas. Detta menade han skulle för ett tillfälle sådant som detta icke möta några svårigheten alls.
|2|Derefter utlade jag för honom, huru vigtig platsen är och huru gärna vetenskapsmän toge emot observatorier, der de kunde arbeta som egna herrar, i synnerhet då sådana platser icke funnes allt för många i Europa. Vidare huru omöjlig de enda inhemska sökanden är och sluteligen huru berömd Gyldén blifvit på senaste åren, samt sluteligen att han sannolikt kunde fås, om han finge lika stor lön här, som i Sverige. Allt detta sankterar han och resonerade öppnare och friare än jag trodde honom kunna göra. Kunna vi nu således drifva den saken i genom i HforsHelsingfors, så går den som en dans här. Ja jag tror till och med att vice kanslers utlåtande icke skall hafva mycket att betyda om det blefve ogynsamt. Men då det nu är möjligt att det härifrån dunstar ut hvad vi tänka göra, så mycket mer som jag äfven talat med|3| Hellin om saken, så är det nödigt att skynda på den der hemma. Fabritii förklaring har ju kommit in och ingenting bör hindra att omedelberligen taga saken före. (Öfver Faksfakultetens improbatur kan ju ej ngtnågot besvär föras ock således finns der heller ingen besvärstid). Tag den nu under dina vingars skugga och drif på den; här går den nog. Indrenius frågade om vi tänkt på huru det bristande i Gyldéns lön skulle fås och om vi talat med Molander om saken, men naturligtvis är detta en cura posterior
lat. senare fråga, senare angelägenhet blott vi få tillåtelse att inleda underhandlingarna.
I afseende å det nordiska naturforskarmötet synes saken möta mindre svårigheter än jag trodde. Om vi ännu första dagarna af Juni, då det är fred och Kejsaren är på bättre humör, önska ett sådant möte så har jag löfte om man skall hos Kejsaren göra förfrågan derom.
Jag kommer just från middag hos Stjernvall-Wallén och är tung i hufvudet|4| annars skulle jag sända dig en längre epistel, nu måste jag sluta och begifva mig af till bangården och hämta min fru som stannade qvar i Wiborg. Helsa Montgomerie och andra bekanta och framför min helsning till din Fru samt lef väl.
Din vän och broder
J. A. Estlander
Lördagsaftonen.
Jag skall i morgon på middag till Indrenius och der skall jag ytterligare söke insinuera att han ej i Astronomie frågan skall fästa sig vid Palméns yttrande, emedan det kanhända att det dikteras af sonen. Jag hörde ngtnågot sådant af Hellén i dag, men låt dette vara oss emellan.
Idem
lat. Densamme.