1859 Fågeln och pojken
Finsk text
Poika ja lintu
Lintu lauloi ihanasti
riemuansa julki,
poika nuori rivakasti
alta puun kun kulki.
Somasti soi sävelkieli
viattoman, vapaan;
pojalla taas raisu mieli
kurittoman tapaan.
Kiveen tarttui, katsoi maaliin
puussa korkealla.
Voi, hän saikin pienen saaliin
linnun surmaamalla.
Original (transkription)
|1|
Der Vogel und der Knabe
Ein kleiner, netter Vogel sass
Hoch auf dem Baum und sang.
Ein muntrer Bursch trieb seinen Spass
Dort unten auf dem Gang!
Das Vöglein sang so hübsch und mild,
So sanft, so unschuldsvoll; –
Der Knabe aber der war wild
Und lärmte da recht toll.
Am Ende nahm er einen Stein
Und fand im Baum sein Ziel.
Oh weh, er traf das Vögelein,
Das todt herunterfiel.
Fågeln och pojken
En liten, trevlig fågel satt
Högt uppe i ett träd och sjöng.
En glad pojke hade roligt
Där nere på gången!
Den lilla fågeln sjöng så fint och milt
Så mjukt, så oskuldsfullt; –
Men pojken var vild
Och stojade rätt ordentligt.
Till slut tog han upp en sten
Och hittade ett mål i trädet.
O ve, han träffade den lilla fågeln,
Som föll död ned.