4.3.1866 Fredrik Idestam–LM
Finsk text
Helsinki 4. maaliskuuta 1866
Kelpo ystävä!
Sinun viimeisin tervetullut kirjeesi, joka tuli 20. helmikuuta tienoilla, on pitkään ollut vastaamatta. Mutta koska tiesin, että Törngren itse oli juuri aikeissa kääntyä sinun puoleesi akordinsa merkeissä, en halunnut mennä hänen edelleen vaan odottaa kunnes kaikki olisi suurin piirtein saatu järjestykseen. Niin, veli hyvä, niin surullisesti kävi sitten uutteralle isänmaanystävälle! Hän omisti puoli miljoonaa, jonka turvin hän olisi voinut elää rauhassa, mutta nyt hänen näköalansa ovat 15 vuoden rasittavan työn jälkeen sellaiset, että sitten kun suurin osa hänen omaisuudestaan on realisoitu, hänelle saattaisi jäädä sen verran, että sillä hän jonkin toimen ohella pystyisi elättämään itsensä ja perheensä. Todella masentava ajatus sille, joka on sidottu hänen toimiinsa niin monilla tavoin kuin minä.
Hän tosin elättelee vielä toivoa, mutta minä en usko, että tilanne enää tulisi edelläkuvattua paremmaksi. – Ainoa tässä kaikessa ilahduttava seikka on se, että yleisö näyttää suhtautuvan häneen hyvin myötätuntoisesti. Ja kokonaisuuden kannalta se tietää, että kaikki hänen yrityksensä ovat olleet yleisesti hyödyttäviä, vaikka hän onkin saanut uhrata suuria summia ennen kuin yritys on päässyt jaloilleen ja näin hän on vähitellen kuluttanut omaisuutensa. Yksityisessä elämässään hän ei ole koskaan uhrannut sen enempää kuin mitä vähäisin virkamieskin voisi tehdä. Ja hänen velkojansa, joista ¾ on tähän mennessä tavoitettu, ovat halukkaasti suostuneet akordiehdotukseen ja toivovat tietenkin itse saavansa omat rahansa takaisin. Jos vielä jäljelläolevienkin kanssa nyt käy niin, että luovutus voidaan välttää, niin luulen, että kaikki tulevat yhdestä kolmeen vuoden aikana tapahtuvan realisaation kautta saamaan omansa täysimääräisesti. – Mitä nimenomaan sinun Nokian takaamaan vaatimukseesi tulee, niin on tietysti mahdollisuus, että se kokonaisuudessaan pyyhitään yli. Mutta mitään tämän tarkempaa ei voi sanoa. Kaiken tietämäni perusteella tilan arvo sinällään näyttäisi olevan enintään 60 000 markkaa. Jos se kuitenkin myydään jollekulle, joka tarvitsee paljon vesivoimaa, niin siellä oleva koski on arvioitu 300 hevosvoimaksi tai ylikin, ja näin ollen voisi helposti käydä, että paikasta maksettaisiin 120 000. Muutoin minua ihmetyttää, miten Nyman olisi nähnyt 40 000 markkaan päätyvän arviontiasiakirjan. Sen mukaan mitä Atte sanoi Petitille, sitä ei olisi koskaan arvioitu. Forselles lienee sinulle kertonutkin Aten sanoneen myös, että koko kiinnityksessä on tapahtunut sekaannus niin että ne 20 000, jotka Atte oli saanut anopiltaan oli tarkoitus kiinnittää Nokiaan ja sinulle tulleet 30 000 Laukkoon, vaikka asia tehtiin päinvastaisella tavalla. En ole halunnut puhua Aten kanssa koko tästä sinun asiastasi, koska sinä olet kieltänyt, joten en voi taata tässä esitettyjen tietojen oikeellisuutta, mutta tällä tavoin Forselles asian minulle esitti. – Joka tapauksessa toivon hartaasti, että sinä tulet selviämään tästä jutusta sillä korkotappiolla, joka sinulle kolmen vuoden aikana kertyy. Atte-parka, jonka täytyy suorittaa sitotumuksensa. Kiitan vielä kerran ystävällisestä tarjouksestasi, että Aten kaatuessa sinä lainaisit minulle ne rahat, jotka olisin häneltä saamassa. Mutta kun nyt olen selvitellyt tarkemmin meidän keskinäistä tilannettamme niin luulen, ettei minun tarvitse tarttua tarjoukseesi – ainakaan siinä määrin kuin ensin arvelin. Koska hän on jo viime vuonna siirtänyt minun hänelle laatiman velkakirjan Wasaststjernalle, joka näin on siirtynyt heidän väliseksi luotoksi, minun saldoni hänellä on supistunut 2 500 markkaan ja toivon saavani sen summan suoritettuna – ellei muuten niin sinun avullasi, jos he sallivat. Mitä niihin 4 000 markkaan tulee, jotka niin kiltisti lupasit minulle lainata, niin niiden kanssa voin turvallisesti odottaa siihen asti kunnes palaat. Vekseli, jonka kattamiseen sitä tahaa lähinnä tarvitsisin, lankeaa vasta kesäkuun lopussa ja minä voin niin ollen hankkia tarvittavan summan sen jälkeen kun sinä olet toukokuun lopussa palannut. Jos kuitenkin jotain painostavaa tarvetta ilmenisi sitä ennen, niin pyydän sinulta lupaa käyttää sinun vekseliäsi, tietenkin sinun aiemmin antamasi suostumuksen puitteissa, jotta selviäisin sellaisesta äkillisestä tilanteesta, jollaista nyt ei ole lainkaan näköpiirissä.
Onnitteluni siitä, että Wallen on muistanut sinua kysymyksessä täkäläisen kunnallispormestarin viran ehdokkaista. On todella vaikea kuvitella paikkaa, jossa saisi paremmin käytännön kokemusta osassa niistä asioista, joiden kanssa olet tähän asti teoreettisesti työskennellyt. Sinulle voisi siten monessa suhteessa olla suurta hyötyä, jos olisit muutaman vuoden ajan tuossa virassa. Mutta - mutta, kuinka paljon epämiellyttäviä asioita se toisikaan mukanaan. – Kunnallispormestari ei nimittäin ole oikeastaan muuta kuin kaupungin koko talouden esimies, majoitusasioiden, palotoimen, puhtaanapidon, ja näissä asioissa on mahdotonta täyttää kaikkien toivomuksia. Olen siksi kanssasi täysin samaa mieltä siinä, että olisi ehkä parempi, jos saisit tällaisen viran vasta 4-5 vuoden kuluttua, jolloin sinun olisi kokeneempana helpompi hallita asioita ja hoitaa niitä sen mukaisesti kuin miten sinun mielestäsi pitäisi tehdä.
Omista asioistani voin kertoa iloisen uutisen, että tehtaani on vihdoinkin toiminnassa. Muutaman viikon ajan olen työskennellyt hiljakseen ja saanut varsin kaunista tavaraa. Nyt täytyy vain saada sille menekkiä, ja jos minun sinne aikomani matka toteutuu niin kuin näyttäisi lupaavan, niin voisin toivoa myös tässä suhteessa tyydyttäviä tuloksia. Olisi totta vieköön hauskaa, jos kaikki sujuisi hyvin ja tästä saisi pienen lisätulonlähteen, jolla voisi kattaa elinkustannuksissa ja velanmaksuissa muuten syntyvän vajauksen. Kotielämä menee hiljakseen ja rauhallisesti. Pikku vaimoni samoin kuin prinsessa ovat olleet terveitä ja tyytyväisiä, ja mitä voisi mies enempää toivoa. Ei tarvinne siksi lisätä, että näissä oloissa työskentelen iloisin mielin tulevaisuuden eteen. Kunpa nyt kaikki vain kehittyisi odotusten mukaisesti!
Lähetän sinulle terveiset tänne kokoontuneilta liigalaisilta. Ukko Plato kuljeskelee yhä ja miettii kandidaatin tutkintoa, mutta siihen se taitaa tältä lukukaudelta jäädäkin, sillä rokko ja muut pienemmät vaivat estävät häntä opiskelemasta. – Wiftenberg aikoo lujasti tänä keväänä tehdä kirjallisen työn, jotta hän voisi syksyllä suorittaa tuomarintutkinnon. – Ågren vaikuttaa iloiselta ja tyytyväiseltä etenkin nyt, kun tärkeä hopeanvaihto on uskottu hänelle ja hän on omien sanojensa mukaan irtisanonut näyttelijättärsuhteensa. – Frans ja Kalle B. ovat entisellään ja puurtavat kumpikin ankarasti saadakseen maastaan mahdollisimman hyvän tuoton – samalla kuitenkin säilyttäen vanhan tutun huumorinsa. Ja nyt hyvästi, sinä kelpo ystävä. Sydämelliset terveiset Alexandralle ja kirjoita pian uskolliselle ystävällesi
Fredrik Im:lle
”Politiikasta” olisi paljonkin sanottavaa, mutta se on kaikki niin kuohuttavaa ja epäilyttävää, että jätän sen nyt seuraavaan kertaan.
Original (transkription)
|1|
Helsingfors d.den 4 Mars 1866.
Heders Vän!
Ditt senaste välkom-
na bref, som omkring den 20 Februari
ingick, har nog länge förblifvit obesva-
radt. Men då jag visste att Törngren
just stod i begrepp att sjelf vända
sig till Dig angående sitt accord
ville jag ej förekomma honom, utan
uppskjuta dermed tills allt någotså-
när hunnit rangeras. – Ja – kära
bror så ängsligt har det nu slu-
tats med den driftige fosterlands-
vännen! Ifrån att ha egt en half
million, den han i lugn kunnat
lefva med, står han nu der
efter ett 15-årigt ansträngt ar-
bete med utsigt om att, sedan
större delen af hans egendom rea-
liserats, möjligen ega qvar så
mycket att det, jemte någon be-
fattning, kan lifnära honom och
hans familj. – I sanning en
nedslående tanke för den som
med så många band som jagtillagt är fästad
vid allt hvad honom rörer.
|2|
Visserligen hyser han sjelf godt
hopp ännu, men jag tror nu-
mera icke att det någonsin
kan blifva bättre än hvad jag
ofvan antydt. – Det enda, som
vid allt detta gläder en, är
att allmänheten dock hyser
stort deltagande för honom.
Och i det hela – den känner
ju också att allt hvad han
företagit haft en allmänt nyt-
tig karaktär, ehuru han fått
offra stora summor innan
företaget kommit i godt stånd
och sålunda småningom för-
stört sin förmögenhet. Ty på
sitt privata lif har han då
alldrig uppoffrat mer än den
minsta tjensteman kunnat göra.
Också hans fordringsegare,
¾ af dem äro tills dato vidtal-
ta, hafva med beredvillig-
het ingått på accordförslaget
och hoppas naturligen sjelfva
äfven sålunda kunna erhålla
sina pengar åter. Går nu den
återstående delen ännu in der-
på, så att cession kan undvi-
kas, tror äfven jag att alla,
|3|
genom en, under tre år skeende,
realisation, skola erhålla sitt
fulla belopp. – Hvad specielt
angår din genom Nokia garan-
terade fordran torde visst möj-
lighet förefinnas att den hel
och hållen derur kan utgå. Men
något bestämdare är omöjligt
att påstå. Enligt allt hvad jag
kunnat erfara är nemligentillagt egendomen
i och för sig icke värd mer än
högsttillagt omkring 60 000 Mark. Blefve den
dock försåld till någon som
vore i behof af en större vatten-
kraft – der finnas ett fall
om 300 eller kanske mer häst-
krafter – kunde lätt hända
att stället blefve betaldt med
120 000 M.Mark – För öfrigt förvå-
nar det mig huru Nyman skulle
sett ett på 40 000 M.Mark sin belöpan-
desvårtytt värderingsinstrument öfver egen-
domen. Ty enligt hvad Atte för
Petiten skulle omnämnt har
den alldrig blifvit värderad.
Såsom Forselles troligen redan
berättat för Dig hade Atte äfventillagt sagt
honom att en confusion dessutom
vid hela inteckningen egt rum,
|4|
ithy att de 20 000 RbRubel, hvilka
Atte har af din svärmor, skullestruket
varit ämnade att i Nokia in-
tecknas och de 30 000 som fallit
på din hand i Laukko, ehuru
saken utförts tvärtom.
Emedan jagtillagt icke velat tala med
Atte om hela denna dintillagt ange-
lägenhet, då Du ju nekat mig
göra det, kan jag docktillagt ej garan-
tera dessa uppgifters riktighettillagt, men
så har Forselles för mig
omtalat saken. – I hvarje
fall hoppas och önskar jag dock
uppriktigt att Du skall gå ifrån
affären med endast den ränte-
förlust, som Du nu undertillagt dessa tre år
kommer att vidkännas. Ja – stac-
kars, beklagansvärda Atte, som
nödgas underlåta att uppfylla
sina förbindelser! –
För ditt vänskapsfulla an-
bud att i händelse af Attes fall
försträcka mig de medel, jag
hade af honom, tackar jag ännu
en gång uppriktigt. Men sedan
jag numera närmare tagit notis
om ställningen oss emellan finner
jag att jag måhända icke behöfver
|5|
taga ditt godhetsfulla löfte i
anspråk – åtminstone icke i så-
dan grad jag först förmodat. Ge-
nom att han sedan i fjol trans-
porterat den af mig till honom
utfärdade skuldsedeln på Wasa-
stjerna, hvilken sålunda ingått
i liqvid dememellan, har mitt
saldo hos honom minskats till
omkring 2 500 Mark och hoppas
jag att den summan längre framtillagt – om icke
annorlunda så med din tillhjelp
om de tillåter – skall kunna blifva
honorerad. – Hvad beträffar
de 4 000 Mark åter, som Du varit
så god och lofvat försträcka
mig, kan jag tryggt vänta på demtillagt
tills Du återvänder, – Den vexel,
för hvars betäckande jag huf-
vudsakligen behöfver dem, är
först i slutet af Juni förfallen
och kan jag således ännu
efter din i Maj skeende hem-
komst bida migtillagt hinna erhålla summan.
Skulle likväl någonting särdeles
presserande derförinnan förekom-
ma ber jag Dig om tillåtelse att
få begagna din accept, natur-
ligtvis i enlighet med ditt förut
|6|
gjorda medgifvande, för afhjel-
pandet af en sådan, för ögonblicket
ingalunda förutsedd, omständig-
het. –
Till att af Wallen ha blif-
vit ihågkommen vid fråga om
besättandet af politieborgmästare-
tjensten härstädes gratulerar jag Dig.
En lämpligare plats för vinnandet
af praktisk erfarenhet i en del
af de saker du hittils theore-
tiskt sysslat med torde väl svår-
ligen kunna utfinnas. I mån-
ga afseenden kunde således vara
af stor nytta för Dig att under
några år innehafva denna befatt-
ning. – Men – men hvilken mängd
af obehagligheter åtföljer icke
densamma. – Ty svårligen kan
ju en politieborgmästare anses
annorlunda än som föreståndare
för communens hela hushåll såsom inqvartering, brandverk, reningsvårtytttillagt
och att dervidlag kunna gå
allas önskningar till mötes
torde vara ren omöjlighet: –
Jag instämmer derför fullkomligt
med Dig utitillagt att det vore bättre att först
efter 4 à 5 år erhålla en sådan
plats, då Du med mera erfaren-
|7|
het lättaretillagt kunde styra och ställa ef-
ter din uppfattning af huru
det borde vara. –
I afseende å mina an-
gelägenheter kan jag meddela Dig
den glada underrättelsen att min
fabrik nu ändteligen är i gång. Se-
dan några veckor har jag arbe-
tat smått och erhållit ganska
vacker vara. Nu gäller endast
att skaffa afsättning och omtillagt denna
min, för sådant ändamål hit
ner företagna, resa utfaller efter
hvad den lofvar, kan jag hop-
pas att också i detta hänseen-
de blifva nöjd. – Roligt vore
det minsann om allt ginge bra
och man sålunda finge en
liten inkomstkälla, ur hvilken
man kunde fylla de annars
uppkomande bristerna i lefnads-
kostnader och skuldafbetalningar.
Vårt husliga lif förflyter
lugnt och stilla. Lilla hustru min
har likasom äfven prinsessan vår
varit frisk och nöjd och hvad
kan man mera önska sig. Att
jag under sådana förhållanden med gladt
mod arbetar för framtiden
|8|
behöfver jag derföre heller icke
tillägga. Måtte nu allt bara
gestalt sig efter förväntan! –
Ifrån de här församlade
ligisterna kan jag helsa Dig . – Pla-
to gubben går allt ännu och funde-
rar på kandidatexamen, dervid det
likväl äfventillagt för denna termin torde stanna, eme-
dan han af koppor och andra
mindre åkommor varit förhindrad
att sysselsätta sig med studier. – Wif-
tenberg har för bestämd afsigt
att i vår göra skrifningen undan
för att i höst kunna absolvera
domarexamen. – Ågren tyckes
glad och nöjd, isynnerhet nume-
ra sedan den vigtiga silfver
utvexlingen blifvit honom an-
förtrodd, och har enligt egen
utsago brutit sin aktrisför-
bindelse. – Frans och Kalle B
åter äro sig lika och bråka
hvardera träget med att draga
den största möjliga revenu om
hvar sin torfva – allt under
bibehållande likvissttillagt af sitt gamla väl-
kända humör. –
Och nu farväl, Du heders vän.
Helsa hjertligen till Alexandra och
skrif snart några rader till din trofaste
Fredrik Im
I ”politiken” vore mycket att berätta men som det allt är af upprörande
och vidlyftig
art uppskjuter jag dermed till härnäst. –
Helsingfors d.den 4 Mars 1866.
Heders Vän!
Ditt senaste välkomna bref, som omkring den 20 Februari ingick, har nog länge förblifvit obesvaradt. Men då jag visste att Törngren just stod i begrepp att sjelf vända sig till Dig angående sitt accord ville jag ej förekomma honom, utan uppskjuta dermed tills allt någotsånär hunnit rangeras. – Ja – kära bror så ängsligt har det nu slutats med den driftige fosterlandsvännen! Ifrån att ha egt en half million, den han i lugn kunnat lefva med, står han nu der efter ett 15-årigt ansträngt arbete med utsigt om att, sedan större delen af hans egendom realiserats, möjligen ega qvar så mycket att det, jemte någon befattning, kan lifnära honom och hans familj. – I sanning en nedslående tanke för den som med så många band som jag är fästad vid allt hvad honom rörer.|2| Visserligen hyser han sjelf godt hopp ännu, men jag tror numera icke att det någonsin kan blifva bättre än hvad jag ofvan antydt. – Det enda, som vid allt detta gläder en, är att allmänheten dock hyser stort deltagande för honom. Och i det hela – den känner ju också att allt hvad han företagit haft en allmänt nyttig karaktär, ehuru han fått offra stora summor innan företaget kommit i godt stånd och sålunda småningom förstört sin förmögenhet. Ty på sitt privata lif har han då alldrig uppoffrat mer än den minsta tjensteman kunnat göra. Också hans fordringsegare, ¾ af dem äro tills dato vidtalta, hafva med beredvillighet ingått på accordförslaget och hoppas naturligen sjelfva äfven sålunda kunna erhålla sina pengar åter. Går nu den återstående delen ännu in derpå, så att cession kan undvikas, tror äfven jag att alla,|3| genom en, under tre år skeende, realisation, skola erhålla sitt fulla belopp. – Hvad specielt angår din genom Nokia garanterade fordran torde visst möjlighet förefinnas att den hel och hållen derur kan utgå. Men något bestämdare är omöjligt att påstå. Enligt allt hvad jag kunnat erfara är nemligen egendomen i och för sig icke värd mer än högst omkring 60 000 Mark. Blefve den dock försåld till någon som vore i behof af en större vattenkraft – der finnas ett fall om 300 eller kanske mer hästkrafter – kunde lätt hända att stället blefve betaldt med 120 000 M.Mark – För öfrigt förvånar det mig huru Nyman skulle sett ett på 40 000 M.Mark sin belöpandesvårtytt värderingsinstrument öfver egendomen. Ty enligt hvad Atte för Petiten skulle omnämnt har den alldrig blifvit värderad. Såsom Forselles troligen redan berättat för Dig hade Atte äfven sagt honom att en confusion dessutom vid hela inteckningen egt rum,|4| ithy att de 20 000 RbRubel, hvilka Atte har af din svärmor, varit ämnade att i Nokia intecknas och de 30 000 som fallit på din hand i Laukko, ehuru saken utförts tvärtom. Emedan jag icke velat tala med Atte om hela denna din angelägenhet, då Du ju nekat mig göra det, kan jag dock ej garantera dessa uppgifters riktighet, men så har Forselles för mig omtalat saken. – I hvarje fall hoppas och önskar jag dock uppriktigt att Du skall gå ifrån affären med endast den ränteförlust, som Du nu under dessa tre år kommer att vidkännas. Ja – stackars, beklagansvärda Atte, som nödgas underlåta att uppfylla sina förbindelser! –
För ditt vänskapsfulla anbud att i händelse af Attes fall försträcka mig de medel, jag hade af honom, tackar jag ännu en gång uppriktigt. Men sedan jag numera närmare tagit notis om ställningen oss emellan finner jag att jag måhända icke behöfver|5| taga ditt godhetsfulla löfte i anspråk – åtminstone icke i sådan grad jag först förmodat. Genom att han sedan i fjol transporterat den af mig till honom utfärdade skuldsedeln på Wasastjerna, hvilken sålunda ingått i liqvid dememellan, har mitt saldo hos honom minskats till omkring 2 500 Mark och hoppas jag att den summan längre fram – om icke annorlunda så med din tillhjelp om de tillåter – skall kunna blifva honorerad. – Hvad beträffar de 4 000 Mark åter, som Du varit så god och lofvat försträcka mig, kan jag tryggt vänta på dem tills Du återvänder, – Den vexel, för hvars betäckande jag hufvudsakligen behöfver dem, är först i slutet af Juni förfallen och kan jag således ännu efter din i Maj skeende hemkomst bida mig hinna erhålla summan. Skulle likväl någonting särdeles presserande derförinnan förekomma ber jag Dig om tillåtelse att få begagna din accept, naturligtvis i enlighet med ditt förut|6| gjorda medgifvande, för afhjelpandet af en sådan, för ögonblicket ingalunda förutsedd, omständighet. –
Till att af Wallen ha blifvit ihågkommen vid fråga om besättandet af politieborgmästaretjensten härstädes gratulerar jag Dig. En lämpligare plats för vinnandet af praktisk erfarenhet i en del af de saker du hittils theoretiskt sysslat med torde väl svårligen kunna utfinnas. I många afseenden kunde således vara af stor nytta för Dig att under några år innehafva denna befattning. – Men – men hvilken mängd af obehagligheter åtföljer icke densamma. – Ty svårligen kan ju en politieborgmästare anses annorlunda än som föreståndare för communens hela hushåll såsom inqvartering, brandverk, reningsvårtytt och att dervidlag kunna gå allas önskningar till mötes torde vara ren omöjlighet: – Jag instämmer derför fullkomligt med Dig uti att det vore bättre att först efter 4 à 5 år erhålla en sådan plats, då Du med mera erfaren|7|het lättare kunde styra och ställa efter din uppfattning af huru det borde vara. –
I afseende å mina angelägenheter kan jag meddela Dig den glada underrättelsen att min fabrik nu ändteligen är i gång. Sedan några veckor har jag arbetat smått och erhållit ganska vacker vara. Nu gäller endast att skaffa afsättning och om denna min, för sådant ändamål hit ner företagna, resa utfaller efter hvad den lofvar, kan jag hoppas att också i detta hänseende blifva nöjd. – Roligt vore det minsann om allt ginge bra och man sålunda finge en liten inkomstkälla, ur hvilken man kunde fylla de annars uppkomande bristerna i lefnadskostnader och skuldafbetalningar. Vårt husliga lif förflyter lugnt och stilla. Lilla hustru min har likasom äfven prinsessan vår varit frisk och nöjd och hvad kan man mera önska sig. Att jag under sådana förhållanden med gladt mod arbetar för framtiden|8| behöfver jag derföre heller icke tillägga. Måtte nu allt bara gestalt sig efter förväntan! –
Ifrån de här församlade ligisterna kan jag helsa Dig. – Plato gubben går allt ännu och funderar på kandidatexamen, dervid det likväl äfven för denna termin torde stanna, emedan han af koppor och andra mindre åkommor varit förhindrad att sysselsätta sig med studier. – Wiftenberg har för bestämd afsigt att i vår göra skrifningen undan för att i höst kunna absolvera domarexamen. – Ågren tyckes glad och nöjd, isynnerhet numera sedan den vigtiga silfver utvexlingen blifvit honom anförtrodd, och har enligt egen utsago brutit sin aktrisförbindelse. – Frans och Kalle B åter äro sig lika och bråka hvardera träget med att draga den största möjliga revenu om hvar sin torfva – allt under bibehållande likvisst af sitt gamla välkända humör. –
Och nu farväl, Du heders vän. Helsa hjertligen till Alexandra och skrif snart några rader till din trofaste
Fredrik Im
I ”politiken” vore mycket att berätta men som det allt är af upprörande och vidlyftig art uppskjuter jag dermed till härnäst. –