15.1.1869 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Laitiala 15. tammikuuta 1869.
Rakas ystävä!
Vaikka minulla ei olekaan erityistä syytä kirjoittaa sinulle, tunnen silti tarvetta kirjoittaa, koska siihen vielä tarjoutuu tilaisuus, kun rakennusmestari on nyt palaamassa Hämeenlinnaan. Sen voin ainakin kertoa, että matkamme sujui onnellisesti, että täällä kaikki on hyvin ja olemme kuin herran kukkarossa. Nukuin ensimmäisenä yönä runsaat 9 tuntia, ja olen tänään ollut enimmäkseen ulkosalla.
Vain kaksi asiaa on harmittanut minua, se, että lehmät lypsävät surkeasti, koska yksikään niistä ei ole vielä vasikoinutfr, – ja että olut maistuu vielä liian tuoreelta.
Töitä on tehty innokkaasti, ja laitoksessa näyttää vallitsevan järjestys.
Lienee tuskin tarpeen mainita, että täällä on kaunista myös talven lumipeitteen alla.
”Ja talon tänne kun rakentaa vois, Kanssa eukkoni ihanaa ois!”
Halauksia Celylle ja sinulle itsellesi lähettää paras ystävänne
L. M
Original (transkription)
Laitiala d. 15 Jan.Januari 69.
Älskade vän!
Ehuru jag icke har någon
speciel anledning att skrifva
dig till, känner jag dock behof
deraf, då just tillfälle erbjudes
med byggmästaren som nu
skall återvända till ThusTavastehus.
Det kan jag åtminstone be-
rätta, att vår resa gick lyck-
ligt, att här allt står väl till
och att vi må som perla i guld.
Jag sof första natten runda
9 timmar och har idag varit mest
ute i det fria.
Endast två saker ha förargat
mig i att kuddorna mjölka
eländigt emedan ingen af dem
|2|
ännu accoucheradt, – och att
ölet ännu smakar för färskt.
Arbeterna ha gått med ifver
och ordning tyckes råda i för-
rättningen.
Att här är vackert äfven
under vinterns snötäcke
behöfver jag knappt nämna.
”Och, du som kunde få bygga
och bo,
Lefva här med sin gumma
i ro!”
Krama Cely och dig sjelf
från Er bästa vän
L. M
Laitiala d. 15 Jan.Januari 69.
Älskade vän!
Ehuru jag icke har någon speciel anledning att skrifva dig till, känner jag dock behof deraf, då just tillfälle erbjudes med byggmästaren som nu skall återvända till ThusTavastehus. Det kan jag åtminstone berätta, att vår resa gick lyckligt, att här allt står väl till och att vi må som perla i guld. Jag sof första natten runda 9 timmar och har idag varit mest ute i det fria.
Endast två saker ha förargat mig i att kuddorna mjölka eländigt emedan ingen af dem|2| ännu accoucheradtfr. kalvat, – och att ölet ännu smakar för färskt.
Arbeterna ha gått med ifver och ordning tyckes råda i förrättningen.
Att här är vackert äfven under vinterns snötäcke behöfver jag knappt nämna.
”Och, du som kunde få bygga och bo, Lefva här med sin gumma i ro!”
Krama Cely och dig sjelf från Er bästa vän
L. M