10.4.1865 LM–Fredrik Idestam
Finsk text
Helsinki 10.4.1865
Kelpo ystävä!
Minun täytyy suoraan pyytää anteeksi sitä, etten tälläkään kertaa voi lähettää tarvittavaa summaa. Syynä on se, että minulta on huiputettu 600 markkaa, jotka jonkin aikaa sitten lainasin, ja jotka minun olisi pitänyt saada takaisin jo viime torstaina, mutta joita vakavasta karhuamisesta huolimatta ei vieläkään ole tullut. Pystyisin kyllä nykyään melkein mistä tahansa vippaamaan tuon summan, mutta ystäväni ovat nyt rahattomia ja entisten pankkiirieni perässä juokseminen ei nykyisessä tilanteessa olisi sopivaa – syistä jotka hyvin voit ymmärtää. Minua kuitenkin lohduttaa se oletus, että sinä voisit helposti Tampereella saada hankittua pienen summan. Paschan palaa 12. päivä, oletettavasti aarteita mukanaan. Jos sinulla on paperit kunnossa, voit silloin päästä pulasta. Jos tarvitset jonkun takaajan suhteen vastatakuita, niin minun takuideni luulisi nyt kelpaavan hyvin, ja kuten tiedät, olen mielelläni avuksi. Muuten minusta tuntuu kuin sinut olisi jonain päivänä ”odotettavissa” tänne Helsinkiin – ja jälleennäkeminen kiehtoo minua erityisesti. Sinä saat oppia tuntemaan minun Alexandrani ja näet itse kuinka onnellinen olen – ja päivä päivältä pikku morsiameni viehättää minua yhä enemmän. Odotan vain sinun ja Paschanin paluuta, jotta voin nähdä ystäväni pienellä iltapalalla.
Robert ja Torsten ovat nyt täällä onnittelukäynnillä. Eilen oli päivällinen meillä, tänään suuret illalliset anopin luona. Kihlaus on herättänyt suurta huomiota kaupungissa, – ja luonnollisesti monella taholla myös harmia ja kateutta. Mutta nyt olemme kai onnellisesti selviytyneet jatkuvien onnitteluiden kiirastulesta.
Hyvästi! Terveiset Marialle ja Törngrenille, äläkä ole surullinen vain tämän kerran vähemmän täsmällisen ystäväsi vuoksi
Leo M
Original (transkription)
|1|
HforsHelsingfors d. 10 April 65.
Heders vän!
Jag måste formligen be dig
om ursäkt för att jag äfven denna
gång icke kan skicka den nödiga
summan. Orsaken är den att jag blifvit
lurad på 600 mark, som jag för en tid
sedan lånade bort och redan förliden
thorsdag bordt återfå, men som oaktadt
allvarsam björning ännu ej influtit.
Visserligen skulle jag numera nästan
hvarsomhelst kunna uppvippa denna
summa; men vännerna äro f. n.för närvarande
panka och att löpa omkring hos
mina f. d.före detta bankirer, vill under nuvarande
|2|
förhållanden icke lämpa sig, – af skäl
som du nogsamt kan sentera.
Emellertid tröstar jag mig med den
förmodan att du kunnat i TforsTammerfors
lätteligen uppbring den ringa summan.
D. 12. återvänder Paschan, förmod-
ligen med skatter ombord. Har du
pappret i ordning, så blir du ju
då hulpen från klämmorna. Be-
höfver du hos någon af borgesmän-
nen en kontraborgen, så torde min
numera vara ganska acceptibel, och
som du vet står jag gerna till tjenst.
Det förefaller mig för öfrigt, som
skulle du endera dagen vara att ”emotse”
|3|
här i HforsHelsingfors, – och jag gläder mig syn-
nerligen åt detta återseende. Du får
då lära känna min Alexandra och
sjelf komma till insigt i, huru
lycklig jag är, – huru jag för hvar
dag blir mer och mer intagen af
min lilla fästmö. – Jag väntar
blott på din och Paschans ankomst,
för att få se vännerna på en liten
aftonrisp.
Robert och Torsten är f. n.för närvarande här på
gratulation. Igår middag hos oss, i
dag grand diner hos svärmor. –
Att förlofningen väckt stort uppseende
i staden – och på många håll äfven
harm och smärta, är naturligt. Men
|4|
numera torde vi ha lyckligen genom-
gått de oändliga gratulationernas
skärseld.
Addio! Helsa Maria och
Törngren – och var ej ledsen på
din, blott denna gång icke punktlige
Leo M
HforsHelsingfors d. 10 April 65.
Heders vän!
Jag måste formligen be dig om ursäkt för att jag äfven denna gång icke kan skicka den nödiga summan. Orsaken är den att jag blifvit lurad på 600 mark, som jag för en tid sedan lånade bort och redan förliden thorsdag bordt återfå, men som oaktadt allvarsam björning ännu ej influtit. Visserligen skulle jag numera nästan hvarsomhelst kunna uppvippa denna summa; men vännerna äro f. n.för närvarande panka och att löpa omkring hos mina f. d.före detta bankirer, vill under nuvarande|2| förhållanden icke lämpa sig, – af skäl som du nogsamt kan sentera.
Emellertid tröstar jag mig med den förmodan att du kunnat i TforsTammerfors lätteligen uppbring den ringa summan.
D. 12. återvänder Paschan, förmodligen med skatter ombord. Har du pappret i ordning, så blir du ju då hulpen från klämmorna. Behöfver du hos någon af borgesmännen en kontraborgen, så torde min numera vara ganska acceptibel, och som du vet står jag gerna till tjenst.
Det förefaller mig för öfrigt, som skulle du endera dagen vara att ”emotse”|3| här i HforsHelsingfors, – och jag gläder mig synnerligen åt detta återseende. Du får då lära känna min Alexandra och sjelf komma till insigt i, huru lycklig jag är, – huru jag för hvar dag blir mer och mer intagen af min lilla fästmö. – Jag väntar blott på din och Paschans ankomst, för att få se vännerna på en liten aftonrisp.
Robert och Torsten är f. n.för närvarande här på gratulation. Igår middag hos oss, i dag grand diner hos svärmor. – Att förlofningen väckt stort uppseende i staden – och på många håll äfven harm och smärta, är naturligt. Men|4| numera torde vi ha lyckligen genomgått de oändliga gratulationernas skärseld.
Addio!
it. Adjö! Helsa Maria och Törngren – och var ej ledsen på din, blott denna gång icke punktlige
Leo M