10.10.1867 LM–Adolf Mechelin
Finsk text
Puotila 10. lokakuuta 1867
Hyvä Adolf-setä!
Sedän viimeisimmästä kirjeestä kiitollisena ehdin nyt vastata vain muutaman rivin ennen kuin lähetti kaupunkiin kohta lähtee.
Matkamme Tukholmasta oli varsin rankka, sadetta ja myrskyä koko ajan niin että melkein kaikki olivat sairaita, ei vähiten Alexandra. Emme ehtineet perille Helsinkiin lauantaina vaan meidän piti ankkuroitua yöksi Porkkalan luo. Sunnuntaiaamuna klo 8 olimme perillä ja kun muutaman tunnin päästä pääsimme tänne, täällä olivat kaikki terveinä. Pikku Cely otti vastaan meidät äänekkäästi huutaen ”Isä!,Äiti” Hän ol selvästi kasvanut ja kehittynyt sinä lyhyenä aikana, jonka olimme poissa.
Sen jälkeen minun on täytnyt toisinaan lähteä kaupunkiin kokouksiin ja asioille, mutta enimmäkseen olemme kuitenkin olleet täällä, jossa nyt tarvitaan kaikki voimat, kun sato on täälläkin jäämässä pienemmäksi kuin miesmuistiin on ollut. Sen sijaan, että rukiista on yleensä saatu ylijäämää, nyt syntyy noin 100 týnnyrin vajaus. Perunat ja kevätviljat ovat myös antaneet keskimääräistä vähemmän ja ovat osittain hallan vahingoittamia. Pulasta tulee todellakin kauhea, etenkin kun Pietari on vailla jauhoja, toistaiseksi.
Ottaen huomioon sen epämukavuuden ja hankaluudet, jotka matka Kattegatin kautta nyt voisi aiheuttaa, pyydän Setää esittämään Milille ja Almalle seuraavan matkasuunnitelman: Oslosta Arvikaan rautateitse, Arvikasta Karlstadiin diligenssillä postivaunulla, joka varataan sähkösanomalla Arvikan postimestarille viimeistään vuorokautta ennen lähtöä Oslosta. Sisarusten tulee antaa hieman juomarhaa heitä kyyditsevälle postinkuljettajalle ja on parasta, jos heillä on hieman voileipiä käsilaukuissaan. Jos Arvikan postivaunut tulevat päivänvalon aikaan Karlstadiin, heidän tulee mennä suoraan Kristinehamin höyrylaivaan, muussa tapauksessa postiljoonin tulee saattaa heidät yöpymään erään rouvan (Mörk, muistaakseni) luo, tai sitten hätätapauksessa Karlstadin hotelliin. Kristinehamnissa mennään laivalta suoraan asemalle ja kaupunginpalvelija tuo tavarat vaunuilla. Kristinehamnista saa lipun suoraan Tukholmaan. Matkakustannukset ovat yhteensä noin 40 riikintaaleria kummaltakin, siis yhteensä 80. Jos tyttöjen kassa ei riitä, pyydän Setää ystävällisesti antamaan heille sen vähän mitä jää puuttumaan. Tukholmassa heitä odottaa Poste restantessa vekseli, joka riittää oleskeluun siellä sekä kotimatkaan.
Lopetan nyt sydämellisiin terveisiin Sedälle, Fanny-tädille, lapsille sekä Milille ja Almalle, mihin myös Alexandra ja Adu yhtyvät. Pyydä tyttöjä pukeutumaan lämpimästi matkaa varten sekä kirjoittamaan minulle, minä päivänä he aikovat lähteä Tukholmasta.
Utsjoen kultavarat ovat olleet jo Senaatin keskusteltavina ja vuorihallitukselta on pyydetty lausunto niiden kaivamistavan suhteen. Tästä lisää seuraavassa.
Sedän uskollinen
Leo Mechelin
Original (transkription)
|1|
Botby den 10. Okt.Oktober 67.
Bästa Farbror Adolf!
Till tacksamt besvarande
af Farbrors senaste skrifvelse hin-
ner jag nu blott teckna några rader
emedan stadsbudet strax skall
afresa.
Vår öfverfart från Stockholm
var ganska svår, storm och regn rasade
hela tiden så att de flesta voro sjuka,
och ej minst Alexandra. Vi hunno
ej fram till HforsHelsingfors om lördagen, utan
lågo öfver natten för ankar vid Porkala.
Söndag morgon kl. 8 voro vi framme
och någon timme senare foro vi
hit, der vi funno alla friska. Lilla
Cely emottog oss med högljudda rop
af Pappa! Mamma! Hon hade
|2|
märkbart utvecklat och förkofrat
sig under den korta tid vi varit
borta.
Sendess har jag visserligen emellanåt
nödgats kuska till staden för sam-
manträden och affärer, men mest ha
vi dock varit härute, der nu all
energi tages i anspråk då skörden
äfven här blifvit klenare än den i
mannaminne varit. I stället för att
vanligen ha ett öfverskott af råg, ha
vi nu att fylla en brist af omkr.tillagt 100
tunnor. Poteter och vårsäd äfven under
medelmåttan och delvis frostskadadt.
Nöden blir verkligen förfärlig, isynnerhet
som PburgSankt Petersburg är renons på mjöl, tills-
vidare. –
Med afseende på de obehag och
svårigheter en resa öfver Kattegat
nu kunde medföra, ber jag Farbror
|3|
utstaka för Mili och Alma följande
resplan:
Från Stockholmstruket Kristianiatillagt till Arvika per
jernväg; från Arvika till Carlstad
prper diligens, som abonneras genom
telegram till postmästaren i Arvika
minst ett dygn före afresan från
Kristiania. Åt postiljonen som skjutsar
dem, böra systrarne ge litet dricks-
pengar, och bäst är om de medhafva
litet smörgåsar i piraten. Anländer
Arvika diligensen vid dagsljus till
Carlstad böra de strax gå ombord
på ångbåten till Kristinehamn, annars
måste de låta postiljonen lotsa sig
till nattqvarter hos en fru (Mörk, om
jag ej missminner mig) – eller ock, endast
i nödfall, på Carlstads hotel. I
Kristinehamn går man från ång-
båten direkte till bangården, och effekterna
|4|
forslas af stadsbud med vagn. Från
Kristinehamn fås biljett Direkte till
Stockholm. Hela resekostnaden blir
ungefär 40 rdlrriksdaler för hvardera eller
80 tillsammans. Skulle flickornas
kassor icke räcka till ber jag Farbror
ha godheten försträcka det lilla som
kan brista. I Stockholm skola
de finna sig till mötes (Hotel
Kung Carlstruket poste restante, en
vexel tillräcklig för vistelsen der och
hemresan.
Jag slutar nu med hjertlig hels-
ningar till tant Fanny, barnen, Mili
och Alma, hvaruti Alexandra och
Adu förena sig. Bed flickorna kläda
sig rätt varmt för resan, samt skrifva
till mig hvilken dag de erna afresa
från Stockholm.
Guldlagren i Utsjoki ha redan varit
föremål för Senatens öfverläggningar, och
bergsstyrelsens utlåtande om exploitations
sättet är infordradt. Derom mera härnäst.
Farbrors tillgifna
Leo M.
Botby den 10. Okt.Oktober 67.
Bästa Farbror Adolf!
Till tacksamt besvarande af Farbrors senaste skrifvelse hinner jag nu blott teckna några rader emedan stadsbudet strax skall afresa.
Vår öfverfart från Stockholm var ganska svår, storm och regn rasade hela tiden så att de flesta voro sjuka, och ej minst Alexandra. Vi hunno ej fram till HforsHelsingfors om lördagen, utan lågo öfver natten för ankar vid Porkala. Söndag morgon kl. 8 voro vi framme och någon timme senare foro vi hit, der vi funno alla friska. Lilla Cely emottog oss med högljudda rop af Pappa! Mamma! Hon hade|2| märkbart utvecklat och förkofrat sig under den korta tid vi varit borta.
Sendess har jag visserligen emellanåt nödgats kuska till staden för sammanträden och affärer, men mest ha vi dock varit härute, der nu all energi tages i anspråk då skörden äfven här blifvit klenare än den i mannaminne varit. I stället för att vanligen ha ett öfverskott af råg, ha vi nu att fylla en brist af omkr. 100 tunnor. Poteter och vårsäd äfven under medelmåttan och delvis frostskadadt. Nöden blir verkligen förfärlig, isynnerhet som PburgSankt Petersburg är renons på mjöl, tillsvidare. –
Med afseende på de obehag och svårigheter en resa öfver Kattegat nu kunde medföra, ber jag Farbror|3| utstaka för Mili och Alma följande resplan:
Från Kristiania till Arvika per jernväg; från Arvika till Carlstad prper diligens, som abonneras genom telegram till postmästaren i Arvika minst ett dygn före afresan från Kristiania. Åt postiljonen som skjutsar dem, böra systrarne ge litet drickspengar, och bäst är om de medhafva litet smörgåsar i piraten
handväskan. Anländer Arvika diligensen vid dagsljus till Carlstad böra de strax gå ombord på ångbåten till Kristinehamn, annars måste de låta postiljonen lotsa sig till nattqvarter hos en fru (Mörk, om jag ej missminner mig) – eller ock, endast i nödfall, på Carlstads hotel. I Kristinehamn går man från ångbåten direkte till bangården, och effekterna|4| forslas af stadsbud med vagn. Från Kristinehamn fås biljett Direkte till Stockholm. Hela resekostnaden blir ungefär 40 rdlrriksdaler för hvardera eller 80 tillsammans. Skulle flickornas kassor icke räcka till ber jag Farbror ha godheten försträcka det lilla som kan brista. I Stockholm skola de finna sig till mötes poste restante, en vexel tillräcklig för vistelsen der och hemresan.
Jag slutar nu med hjertlig helsningar till tant Fanny, barnen, Mili och Alma, hvaruti Alexandra och Adu förena sig. Bed flickorna kläda sig rätt varmt för resan, samt skrifva till mig hvilken dag de erna afresa från Stockholm.
Guldlagren i Utsjoki ha redan varit föremål för Senatens öfverläggningar, och bergsstyrelsens utlåtande om exploitations sättet är infordradt. Derom mera härnäst.
Farbrors tillgifna
Leo M.